Arbetsförmåga: vad det är, hur den bedöms och stöds

Arbetsförmåga betyder enligt Arbetshälsoinstitutets definition förhållandet mellan människans resurser och förmågor och arbetets krav. Den handlar alltså inte bara om hälsa: även kompetens, motivation, arbetet och ledarskapet påverkar den. En enskild persons arbetsförmåga bedöms av en läkare eller företagshälsovården, och arbetsgivaren ansvarar för hur arbetet ser ut och hur det kan ändras.

Den här guiden är för dig som är grundare eller chef i ett företag med 5–25 personer. Den samlar begreppen: vad arbetsförmåga är, vad nedsatt och partiell arbetsförmåga betyder och vem som gör vad. Arbetsplatsens verksamhetsmodell beskrivs i guiden ledning av arbetsförmågan och mötet om en enskild arbetstagare i guiden företagshälsoförhandling. Helheten finns i guiden ork i arbetet.

Vad betyder arbetsförmåga?

Arbetsförmåga är enligt Arbetshälsoinstitutets sida om arbetsförmåga förhållandet mellan individens resurser och förmågor och arbetets krav. På engelska heter arbetsförmåga work ability, och Arbetshälsoinstitutets engelska sida bygger på samma tanke: arbetsförmåga är förhållandet mellan personens förmågor och arbetets krav.

Av definitionen följer tre praktiska saker:

• Arbetsförmågan är ingen bestående egenskap. Samma person kan klara sig bra i en uppgift och behöva ändringar i en annan.
• Arbetsförmågan påverkas från två håll. Resurserna kan stödjas, men ofta är det snabbaste sättet att ändra arbetet: uppgifterna, arbetsmängden, arbetstiderna eller sättet som arbetet organiseras på.
• God arbetsförmåga betyder balans. Resurserna och arbetets krav passar ihop så att man också återhämtar sig från arbetet. Om återhämtning berättar guiden återhämtning från arbetet.

I Finland bedömer många sin arbetsförmåga som god. Enligt Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 5.10.2026 ansåg 43 procent av de svarande i undersökningen Miten Suomi voi? (förvärvsarbetande 18–65-åringar, sommaren 2026, 3 778 svarande) att deras arbetsförmåga var utmärkt, medan andelen ett år tidigare var 39 procent. Fler siffror finns i guiden sjukfrånvaro och arbetsförmåga i statistik.

Psykisk arbetsförmåga är inget eget officiellt begrepp. Den psykiska funktionsförmågan hör i Arbetshälsoinstitutets modell till grunden för arbetsförmågan tillsammans med den fysiska och sociala funktionsförmågan. Arbetsgivarens perspektiv finns i guiderna psykisk hälsa på arbetsplatsen och arbetsstress.

Vad består arbetsförmågan av? Arbetsförmågehuset

Arbetsförmågehuset är en modell som Arbetshälsoinstitutet använder och som professor Juhani Ilmarinen utvecklade utifrån forskning om faktorer som påverkar arbetsförmågan. Huset har fyra våningar, och runt det finns familjen, den närmaste kretsen och samhället.

Den översta våningen påverkar arbetsgivaren direkt genom sina egna beslut. Om att utreda belastningsfaktorerna i arbetet berättar guiden psykosocial belastning.

Vad betyder nedsatt arbetsförmåga?

Nedsatt arbetsförmåga betyder att personens resurser och arbetets krav inte längre möts som tidigare. I vardagligt tal används också orden försämrad eller begränsad arbetsförmåga. Situationen kan vara tillfällig eller långvarig, och den betyder inte att inget arbete alls skulle vara möjligt.

Med partiell arbetsförmåga avses enligt social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande (2013) en brist i funktionsförmågan som försvårar arbetet. Enligt samma pressmeddelande kan olägenheten eller dess praktiska betydelse lindras eller helt avlägsnas med rätt åtgärder.

I förmåner och pensioner granskas enligt Arbetshälsoinstitutet graden av arbetsoförmåga i stället för arbetsförmågan, och bedömningen görs på medicinska och individuella grunder. Arbetsgivaren bedömer inte hälsotillståndet. Arbetsgivarens uppgift är att utreda vad som kan ändras i arbetet.

Om din egen ork oroar dig, kontakta företagshälsovården eller din egen läkare. Vid akut kris har MIELI Kristelefon jour på finska alla dagar dygnet runt på numret 09 2525 0111, och den svenskspråkiga linjen 09 2525 0112 är öppen vissa tider. Vid livsfara ring 112.

Vem bedömer arbetsförmågan och med vilka handlingar?

Arbetsförmågan bedöms av en läkare, inom företagshälsovården i allmänhet en företagsläkare. Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård omfattar företagshälsovården utredning, bedömning och uppföljning av arbetstagarnas hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga. Chefens iakttagelse eller resultatet av en enkät är ingen bedömning av arbetsförmågan.

FPA:s anvisning om läkarutlåtande och företagshälsovårdens utlåtande säger att FPA kan avbryta utbetalningen av sjukdagpenning om 90-dagarsutlåtandet inte lämnas in. Om intygen i praktiken berättar guiden sjukintyg.

Vad är arbetsförmågeindex och hur mäts arbetsförmågan?

Arbetsförmågeindex (Work Ability Index, WAI) är en enkätmetod som utvecklats vid Arbetshälsoinstitutet (på finska) och som används för att bedöma arbetstagarens arbetsförmåga och förhållandet mellan resurserna och arbetets fysiska och psykiska krav. Metoden är offentlig, men den eller en metod som bygger på den får inte säljas som sådan.

Enligt Ilmarinens översikt (Occupational Medicine 2007, på engelska) är indexet en summa av sju delar med skalan 7–49. Arbetstagaren fyller i enkäten före samtalet med en yrkesperson inom företagshälsovården, och yrkespersonen poängsätter svaren enligt anvisningen.

Arbetshälsoinstitutets Förmågaren är en självskattningsenkät om arbets- och funktionsförmågan. Den ger en riktgivande bild och är inget diagnostiskt verktyg. Arbetsplatsens egna mätare, såsom frånvaro och belastningsenkäter, finns samlade i guiden ledning av arbetsförmågan.

Partiell arbetsförmåga: hur kan man fortsätta arbeta delvis?

När arbetsförmågan är nedsatt men en del av arbetet går att sköta finns det fyra centrala vägar. Om förmåner och rehabilitering beslutar FPA eller arbetspensionsanstalten, och arbetsgivaren deltar i arrangemangen på arbetsplatsen.

• Partiell sjukdagpenning. Enligt FPA är deltidsarbete med partiell sjukdagpenning ett frivilligt arrangemang som kräver samtycke av arbetstagaren och arbetsgivaren och en läkares bedömning. Arbetstiden minskar till 40–60 procent av heltidsarbetet i minst 12 vardagar, och dagpenning kan fås för högst 150 vardagar.
• Arbetsprövning inom företagshälsovården. Enligt FPA:s rehabiliteringsalternativ är den yrkesinriktad rehabilitering i ett tidigt skede som i regel ordnas på den egna arbetsplatsen. FPA kan betala rehabiliteringspenning till arbetsgivaren för högst 45 vardagar när arbetsuppgifterna ändras väsentligt och arbetsgivaren betalar lön. Att enbart förkorta arbetstiden är inte en sådan arbetsprövning.
• Arbetspensionsrehabilitering. Enligt Arbetspension.fi kan den fås när en sjukdom eller skada inom de närmaste åren medför ett sannolikt hot om invalidpension. Man ansöker själv om rehabiliteringen med ett B-utlåtande.
• Partiell invalidpension. Enligt Arbetspension.fi kan den fås om arbetsförmågan har försämrats med minst 40 procent och för minst ett år. Gränsen för full invalidpension är 60 procent, och arbetspensionsrehabilitering är det primära alternativet före pension.

Skillnaderna mellan rehabilitering och köpt coachning finns i guiden coachning för arbetsförmåga. Om lönen under frånvaron berättar guiden sjukledighet och lön.

Vad ska arbetsgivaren göra när arbetsförmågan försämras?

Arbetsgivarens skyldigheter gäller arbetet och samarbetet med företagshälsovården, inte diagnoser:

• Anmäl lång frånvaro. Enligt 10 a § i lagen om företagshälsovård ska arbetsgivaren anmäla sjukfrånvaro till företagshälsovården senast när frånvaron har pågått i en månad.
• Agera vid skadlig belastning. Enligt 25 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren, efter att ha fått kännedom om saken, vidta åtgärder för att utreda belastningsfaktorerna och för att undvika eller minska risken, om det konstateras att en arbetstagare belastas i arbetet på ett sätt som äventyrar hälsan.
• Ta upp oron i tid. Samtalsstrukturen finns i guiden modell för tidigt stöd.

Övriga skyldigheter enligt antalet anställda finns i guiden arbetsgivarens skyldigheter. Om det handlar om utmattning finns arbetsgivarens steg i guiden utbrändhet i arbetet och arbetstagarens frågor i guiden utbrändhet och sjukledighet.

Kan en arbetstagare sägas upp på grund av nedsatt arbetsförmåga?

Enligt 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen betraktas som förbjuden uppsägningsgrund arbetstagarens sjukdom, funktionsnedsättning eller olycksfall, om inte hans eller hennes arbetsförmåga på grund av dessa har minskat väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet. Enligt samma paragraf ska arbetsgivaren före uppsägningen utreda om uppsägningen kan undvikas genom att arbetstagaren placeras i annat arbete, om arbetstagarens förutsättningar att klara av arbetet förändras.

Nedsatt arbetsförmåga är alltså inte ensam en uppsägningsgrund. Hur arbetet kan fortsätta avtalas i en företagshälsoförhandling. Den här guiden bedömer inte enskilda fall; be om råd av en jurist eller ett fackförbund.

Arbetsförmåga i ett startupföretag och ett tillväxtföretag

I ett litet team syns en persons nedsatta arbetsförmåga genast. Om den enda backend-utvecklaren eller försäljningsansvariga är borta flyttas arbetet inte automatiskt till någon annan. Därför lönar det sig att på förhand komma överens om vem som ersätter kritiska uppgifter, hur arbetet kan lättas och vem som håller kontakt med företagshälsovården.

Grundaren är ofta både ledning och närmaste chef, och hans eller hennes egen arbetsförmåga är inte någons ansvar om man inte kommer överens om det. Företagarens egen företagshälsovård är frivillig: läs företagarens ork. Om ledning i tillväxtfasen berättar guiden företagshälsovård i tillväxtföretag. Den lagstadgade företagshälsovården omfattar bedömning och stöd av arbetsförmågan; om upphandlingen berättar guiden företagshälsovård för startupföretag, och paketen finns på tjänstesidan.

När arbetsförmågan försämras: 6 steg

Listan är en rekommendation. Punkter som bygger på lag är märkta med paragraf.

1. Beskriv iakttagelsen om arbetet. Berätta vad som syns i arbetet och tolka inte hälsan. Fråga vad i arbetet som belastar.
2. Ändra arbetet så snart du kan. Avgränsa uppgifter, minska arbetsmängden för en viss tid eller var flexibel med arbetstiderna. Kom överens om en uppföljningsdag.
3. Hänvisa till företagshälsovården. Arbetsförmågan bedöms av en läkare eller företagshälsovården, inte av chefen.
4. Anmäl en månads frånvaro. Anmälan till företagshälsovården senast när frånvaron har pågått en månad (lagen om företagshälsovård 10 a §).
5. Kom överens om återgången tillsammans. I företagshälsoförhandlingen går man igenom anpassningen av arbetet, partiell sjukdagpenning eller arbetsprövning och antecknar ansvaren.
6. Följ upp och kontrollera. Gå igenom arrangemangen på den avtalade dagen och kom ihåg FPA:s 90-dagarsutlåtande vid lång frånvaro.

Vanliga frågor