Sjukfrånvaro och arbetsförmåga i Finland: statistik 2026
Redaktionell uppdatering 13.11.2026
Redaktion: StartHealth (allmän guide för arbetsgivare, medicinsk granskning pågår)
FPA betalade år 2025 sjukdagpenning till 306 634 personer och ersatte cirka 14 miljoner sjukdagpenningsdagar. Den vanligaste orsaken var psykiska sjukdomar och syndrom: på grund av dem fick 101 522 personer dagpenning, och 35 % av de ersatta dagarna ersattes på grund av psykisk ohälsa. Enligt FPA omfattades 2 086 000 arbetstagare år 2024 av företagshälsovård ordnad av arbetsgivare, och år 2025 gick sammanlagt 19 100 personer bosatta i Finland i sjukpension.
På den här sidan har vi samlat de senaste officiella siffrorna om sjukfrånvaro, företagshälsovård, sjukpensioner och utbrändhet. Varje siffra har lästs i källan 13.11.2026, och vid den anges år, population och källa. Sidan är gjord för grundare och chefer i tillväxtföretag med 5–25 personer samt för journalister, studerande och andra som behöver en siffra att citera.
På den här sidan
De viktigaste siffrorna i korthet
| Ämne | Siffra | Tidpunkt | Källa |
|---|---|---|---|
| Mottagare av sjukdagpenning | 306 634 personer | 2025 | FPA |
| Mottagare av sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom | 101 522 personer | 2025 | FPA |
| Andel sjukdagpenningsdagar som ersattes på grund av psykisk ohälsa | 35 % | 2025 | FPA |
| Arbetstagare som omfattades av företagshälsovård ordnad av arbetsgivare | 2 086 000 | 2024 | FPA |
| Nya sjukpensionstagare | 19 100 personer | 2025 | Pensionsskyddscentralen och FPA |
| Förhöjd risk för utbrändhet eller sannolik utbrändhet | 26 % av de arbetande | sommaren 2026 | Arbetshälsoinstitutet |
Hur mycket sjukfrånvaro finns det i Finland?
År 2025 betalade FPA sjukdagpenning till 306 634 personer, och antalet ersatta sjukdagpenningsdagar var 14 286 tusen.
Siffran beskriver långa sjukperioder som FPA har ersatt, inte all sjukfrånvaro. Sjukdagpenning beviljas när självrisktiden har löpt ut, och självrisktiden är enligt FPA i regel den dag man insjuknar och de följande nio vardagarna. Därför beskriver sjukdagpenningsstatistiken enligt FPA inte kortvarig sjukdom, och den kan inte användas för att beskriva arbetsfrånvaro. Dagpenning får också till exempel arbetslösa och studerande, och för sjukfrånvaro bland sysselsatta hänvisar FPA till Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Lönen under korta frånvaron beskrivs i guiden sjukledighet och lön.
| Mått (FPA:s statistik över sjukförsäkringen) | 2025 |
|---|---|
| Mottagare av sjukdagpenning | 306 634 personer |
| Av mottagarna löntagare när arbetsoförmågan började | 243 868 personer (79,5 %) |
| Ersatta sjukdagpenningsdagar | 14 286 tusen dagar |
| Ersatta dagar per mottagare | 47 |
| Utbetald sjukdagpenning | 848,0 miljoner euro |
| Sjukdagpenningsperioder som inleddes under året | 313 300 |
| Mottagare av partiell sjukdagpenning | 36 470 personer |
Enligt FPA var antalet mottagare nästan oförändrat jämfört med 2024, men utgifterna för sjukdagpenning minskade med 8 % eftersom ersättningsnivån sänktes i början av 2025 och antalet ersatta dagar minskade. Sjukdagpenningsperioder som inleddes år 2024 varade i genomsnitt 46 vardagar.
För en liten arbetsgivare: korta frånvaron syns inte i FPA:s statistik, så den egna frånvarobokföringen är det enda sättet att se läget i det egna teamet. En modell för uppföljning och tidigt ingripande finns i guiden minska sjukfrånvaron.
Källa: FPA-statistik: Sjukförsäkring 2025, tabellerna 1, 3 och 10; självrisktiden: FPA: Sjukdagpenning.
Vilken är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro?
Psykiska sjukdomar och syndrom var år 2025 den vanligaste orsaken till sjukdagpenning: på grund av dem fick 101 522 personer dagpenning, och på grund av sjukdomar i rörelseorganen 77 626 personer.
| Sjukdomshuvudgrupp | Mottagare 2015 | Mottagare 2025 | Ersatta dagar 2025, milj. |
|---|---|---|---|
| Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00–F99) | 58 532 | 101 522 | 5,0 |
| Sjukdomar i rörelseorganen (M00–M99) | 96 130 | 77 626 | 3,7 |
| Skador och förgiftningar (S00–T99) | 49 724 | 40 850 | 1,5 |
| Alla sjukdomshuvudgrupper | 292 706 | 306 634 | cirka 14 |
Av mottagarna med psykisk ohälsa fick 52 700 dagpenning på grund av ångestsyndrom och 40 500 på grund av affektiva störningar. Av de sjukdagpenningsperioder som inleddes år 2025 började 30 % på grund av psykiska sjukdomar och syndrom och 23 % på grund av sjukdomar i rörelseorganen. I åldersgruppen under 35 år började 46 % av perioderna på grund av psykisk ohälsa, medan den vanligaste orsaken i åldersgruppen 55–67 år var sjukdomar i rörelseorganen (35 %).
För en liten arbetsgivare: om ditt team är ungt är det bra att veta att 46 % av sjukdagpenningsperioderna bland personer under 35 år i FPA:s statistik började på grund av psykisk ohälsa. Hur man tar upp arbetsbelastningen beskrivs i guiden psykisk hälsa på arbetsplatsen, och när en arbetstagare berättar om utmattning finns arbetsgivarens steg i guiden utbrändhet i arbetet.
Källa: FPA-statistik: Sjukförsäkring 2025, tabell 4 och figur 6.
Hur många omfattas av företagshälsovården?
År 2024 omfattades enligt FPA:s ersättningsuppgifter 2 086 000 arbetstagare av företagshälsovård ordnad av arbetsgivare, det vill säga 91 % av löntagarna.
| Mått (FPA:s statistik över företagshälsovården) | 2024 |
|---|---|
| Arbetstagare som omfattades av företagshälsovården | 2 086 000 |
| Andel av löntagarna | 91 % |
| Arbetsgivarnas godkända kostnader | 1 277 miljoner euro |
| Varav förebyggande företagshälsovård | 656 miljoner euro |
| Varav sjukvård och annan hälsovård | 621 miljoner euro |
| FPA:s ersättningar till arbetsgivarna | 500 miljoner euro |
| Sjukvårdsbesök | 4,1 miljoner |
| Företagare som fick företagshälsovårdstjänster för företagare | cirka 44 000 |
Enligt FPA påverkas täckningen bland annat av att en del av de mindre arbetsgivarna inte alls har ordnat företagshälsovård för sina anställda, och att en del av de mindre arbetsgivarna inte ansöker om FPA-ersättning för kostnaderna. Arbetsplatsens storlek syns också i kostnaderna:
| Arbetsplatsens storlek | Godkända kostnader per arbetstagare 2024 | FPA:s ersättningar per arbetstagare 2024 |
|---|---|---|
| 1–9 arbetstagare | 548,41 € | 250,40 € |
| 10–19 arbetstagare | 555,51 € | 200,39 € |
| 20–99 arbetstagare | 661,20 € | 225,76 € |
| Alla arbetsplatser | 611,94 € | 239,71 € |
För en liten arbetsgivare: enligt FPA:s statistik kan en arbetsgivare få ersättning av FPA för kostnader för lagstadgad förebyggande företagshälsovård och för frivillig sjukvård. Vad det lagstadgade minimet innehåller beskrivs i guiden lagstadgad företagshälsovård, och hur ersättningen söks i guiden FPA-ersättning för företagshälsovård. Siffrorna i tabellen är riksomfattande medeltal, inte priser: StartHealths paket finns på tjänstesidan och priserna på prissidan.
Källa: FPA-statistik: Företagshälsovård 2024, översikten och tabell 5.
Vilken är den vanligaste orsaken till sjukpension?
År 2025 gick 19 100 personer bosatta i Finland i sjukpension, och de vanligaste orsakerna var psykiska sjukdomar och beteendestörningar (35 %) samt sjukdomar i rörelseorganen (31 %).
| Mått (Statistik över pensionstagarna i Finland) | 2025 |
|---|---|
| Nya sjukpensionstagare | 19 100 personer |
| Av dem på grund av psykiska sjukdomar och beteendestörningar | 35 % |
| Av dem på grund av sjukdomar i rörelseorganen | 31 % |
| Sjukpensionstagare i Finland | 173 000 |
| Av dem på grund av psykisk ohälsa | 55 % (97 000 personer) |
| Andel av befolkningen i åldern 16–64 år | 5,0 % |
Statistiken omfattar både arbetspensioner och folkpensioner, och Pensionsskyddscentralen producerar den i samarbete med FPA. År 2025 fanns det cirka 45 000 färre sjukpensionstagare än år 2015. Av de nya sjukpensionstagarna hade 38 % fyllt 60 år, och 17 % var under 35 år.
För en liten arbetsgivare: sjukpension är slutet på en lång arbetsoförmåga, och arbetsplatsens verktyg kommer före den. Till dem hör modellen för tidigt stöd och förhandlingen om arbetsförmågan, där arbetstagaren, chefen och företagshälsovården kommer överens om arrangemangen i arbetet.
Källa: Pensionsskyddscentralen och FPA: Statistik över pensionstagarna i Finland.
Hur vanlig är utbrändhet i Finland?
Sommaren 2026 hade var fjärde (26 %) arbetande finländare i Arbetshälsoinstitutets enkät en förhöjd risk för utbrändhet eller sannolik utbrändhet.
| Symtom på utbrändhet och arbetsförmåga (Miten Suomi voi?) | Sommaren 2026 |
|---|---|
| Inga symtom på utbrändhet | 74 % |
| Förhöjd risk för utbrändhet | 18 % |
| Sannolik utbrändhet | 8 % |
| Ansåg sin arbetsförmåga vara utmärkt (9–10 på skalan 0–10) | 43 % (sommaren 2025: 39 %) |
Siffrorna bygger på Arbetshälsoinstitutets undersökning Miten Suomi voi?: i juni 2026 svarade 3 778 arbetande finländare i åldern 18–65 år, och resultaten har viktats efter ålder, kön och bostadsort. Enkäten beskriver upplevda symtom, inte diagnoser. Enligt forskarna ökade symtomen på utbrändhet mellan 2019 och 2023 och har sedan dess legat kvar på samma nivå, och sommaren 2026 fanns det inga skillnader mellan åldersgrupperna.
För en liten arbetsgivare: enligt Arbetshälsoinstitutet borde åtgärder för att minska symtomen på utbrändhet riktas mot byråkratiska krav och rollkonflikter, alltså stela arbetssätt och motstridiga förväntningar. Symtomen var vanligare än före coronapandemin hos både arbetstagare och chefer; chefens och grundarens egen belastning beskrivs i guiderna chefens ork och företagarens ork. Om utmattning berör det egna teamet är företagshälsovården eller den egna läkaren den första adressen. Ring nödnumret 112 vid akut nöd. MIELI Kristelefonen ger samtalsstöd på finska varje dag dygnet runt på numret 09 2525 0111, och den svenskspråkiga kristelefonen svarar på numret 09 2525 0112 måndagar och onsdagar kl. 16–20 samt tisdagar, torsdagar och fredagar kl. 9–13.
Källa: Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 5.10.2026 och sammanställningen av resultaten från Miten Suomi voi? (på finska).
Vad betyder siffrorna för en liten arbetsgivare?
Riksomfattande siffror säger inget om ett enskilt företag, men de visar vad det lönar sig att förbereda sig på. Listan är en rekommendation, inte ett lagkrav, om ingen paragraf nämns.
- Bokför frånvaron själv. FPA:s statistik ser bara frånvaro som är längre än självrisktiden, så korta och upprepade frånvaron ser du bara i din egen bokföring.
- Kom överens om gränsen för tidigt stöd. Bestäm på förhand hur många frånvarotillfällen eller dagar som leder till ett samtal, och skriv in det i modellen för tidigt stöd.
- Anmäl en månads frånvaro till företagshälsovården. Enligt 10 a § i lagen om företagshälsovård ska arbetsgivaren anmäla sjukfrånvaron till företagshälsovården senast när frånvaron har fortgått en månad.
- Ta upp arbetsbelastningen i tid. Psykisk ohälsa är den vanligaste grunden för både sjukdagpenning och sjukpension, så arbetsbelastning och ork hör till de regelbundna samtalen. Strukturen för det ger ledning av arbetsförmågan.
- Kontrollera om avtalet omfattar sjukvård. Sjukvård är frivillig för arbetsgivaren, så det beror på avtalet om arbetstagaren kan söka sig till företagshälsovården på grund av sjukdom.
- Följ siffrorna varje år. Gå igenom era egna frånvarosiffror med företagshälsovården när verksamhetsplanen ses över, och jämför dem med de riksomfattande siffrorna bara som en fingervisning.
Mer om bakgrunden till frånvaro finns på Arbetshälsoinstitutets sida sjukfrånvaro.
Hur citerar man den här sidan?
Källhänvisning: StartHealth. Sjukfrånvaro och arbetsförmåga i Finland: statistik 2026. https://starthealth.fi/sv/guider/statistik (uppdaterad 13.11.2026, läst dd.mm.åååå).
Citera gärna också den ursprungliga källan, som nämns i slutet av varje avsnitt. Siffrorna har skrivits så som källan presenterar dem, och ingen ny statistik har räknats fram ur dem.
Uppdaterad 13.11.2026. Vi uppdaterar siffrorna när FPA, Pensionsskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet publicerar nya uppgifter. FPA:s statistik över företagshälsovården utkommer årligen, och Pensionsskyddscentralen publicerar uppgifterna om nya pensionstagare i juni.
Vanliga frågor
Hur stor är sjukfrånvaron i Finland?
Det finns ingen enskild heltäckande siffra för all sjukfrånvaro. FPA betalade år 2025 sjukdagpenning till 306 634 personer och ersatte cirka 14 miljoner sjukdagpenningsdagar, men siffran omfattar bara sjukperioder som är längre än självrisktiden. Korta sjukfrånvaron som arbetsgivaren betalar lön för syns inte i FPA:s statistik.
Vilken är den vanligaste orsaken till lång sjukfrånvaro?
Psykiska sjukdomar och syndrom. År 2025 fick 101 522 personer sjukdagpenning på grund av dem, och 35 % av de ersatta sjukdagpenningsdagarna ersattes på grund av psykisk ohälsa. Den näst vanligaste orsaken var sjukdomar i rörelseorganen, på grund av vilka 77 626 personer fick dagpenning.
Hur många omfattas av företagshälsovården i Finland?
Enligt FPA:s statistik över företagshälsovården omfattades år 2024 sammanlagt 2 086 000 arbetstagare av företagshälsovård ordnad av arbetsgivare, det vill säga 91 % av löntagarna. Dessutom fick cirka 44 000 företagare företagshälsovårdstjänster för företagare år 2024.
Vilken är den vanligaste orsaken till sjukpension?
Av dem som gick i sjukpension år 2025 gjorde 35 % det på grund av psykiska sjukdomar och beteendestörningar och 31 % på grund av sjukdomar i rörelseorganen. Av alla 173 000 sjukpensionstagare fick 55 % pension på grund av psykisk ohälsa.
Hur vanlig är utbrändhet bland arbetande i Finland?
I Arbetshälsoinstitutets enkät Miten Suomi voi? sommaren 2026 hade 8 % av de arbetande i åldern 18–65 år sannolik utbrändhet och 18 % en förhöjd risk för utbrändhet. Sammanlagt hörde 26 % till åtminstone gruppen med förhöjd risk. Enkäten beskriver upplevda symtom, inte diagnoser.
Varför syns korta sjukfrånvaron inte i FPA:s statistik?
FPA betalar sjukdagpenning först efter självrisktiden, och självrisktiden är i regel den dag man insjuknar och de följande nio vardagarna. Kortare frånvaro hamnar därför inte i FPA:s statistik över sjukdagpenning, utan syns bara i arbetsplatsens egen bokföring.
Källor
Källor
Källorna kontrollerades 13.11.2026. Detta är en redaktionell guide; den kliniska granskningen pågår, och texten är inte rådgivning för ett enskilt företag eller en enskild person.
- FPA: FPA-statistik: Sjukförsäkring 2025, Finlands officiella statistik
- FPA: FPA-statistik: Företagshälsovård 2024, Finlands officiella statistik
- FPA: Sjukdagpenning
- Pensionsskyddscentralen och FPA: Statistik över pensionstagarna i Finland 2025, Finlands officiella statistik
- Arbetshälsoinstitutet: Finländarnas arbetsförmåga har stärkts men symtomen på utbrändhet är oförändrade, pressmeddelande 5.10.2026
- Arbetshälsoinstitutet: Työhyvinvointi ja työolot kesällä 2026, Miten Suomi voi? 5.10.2026 (PDF, på finska)
- Finlex: Lag om företagshälsovård 1383/2001 (10 a §)
- MIELI rf: MIELI Kristelefonen