Sjukledighet och lön: vem betalar och hur länge?

Enligt arbetsavtalslagen betalar arbetsgivaren lön för sjukdomstid för insjuknandedagen och till utgången av den nionde vardagen efter den, dock högst tills rätten till sjukdagpenning börjar. Lönen är full om anställningsförhållandet har fortgått minst en månad; om det har fortgått under en månad är lönen 50 % av lönen. Lagen förpliktar inte arbetsgivaren att betala lön efter det, men kollektivavtalet eller arbetsavtalet kan göra det. FPA betalar sjukdagpenning efter självrisktiden för högst 300 vardagar. Dagpenningen betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren betalar lön för samma tid.

Hur länge betalar arbetsgivaren lön för sjukdomstid?

Enligt lagen betalar arbetsgivaren lön för sjukdomstid för högst insjuknandedagen och de nio följande vardagarna. Längden och lönens belopp beror på situationen:

• Anställningsförhållandet har fortgått minst en månad: full lön för insjuknandedagen och till utgången av den nionde vardagen efter den.
• Anställningsförhållandet har fortgått under en månad: 50 % av lönen för samma tid.
• Rätten till sjukdagpenning börjar tidigare: den lagstadgade löneutbetalningen upphör senast när rätten till dagpenning börjar.
• Efter lagens period: lagen förpliktar inte arbetsgivaren att betala lön, men kollektivavtalet eller arbetsavtalet kan göra det. Kontrollera där hur lång den avlönade perioden är.

När arbetsgivarens löneutbetalning upphör avgörs arbetstagarens rätt till FPA:s sjukdagpenning separat.

Tidslinje för sjukledigheten för arbetsgivaren

Anmälan efter en månads frånvaro och de dagpenningsdagar som FPA har betalat räknas var för sig. När sjukdagpenning har betalats för 90 dagar behövs företagshälsovårdens utlåtande om möjligheterna att fortsätta i arbetet; det betyder inte 90 kalenderdagar från att frånvaron började.

Vad innebär sjukledighet för arbetsgivaren?

Med sjukledighet avses här frånvaro från arbetet under den tid arbetsoförmågan på grund av sjukdom varar. Arbetstagaren anmäler frånvaron enligt arbetsplatsens anvisning och ger vid behov en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga. Den period som intyget bedömer, anteckningen om frånvaron och den avlönade perioden är inte automatiskt samma sak. Frånvaro efter en närståendes död är inte automatiskt sjukledighet: se guiden sorgledighet.

En egen anmälan kan räcka i den omfattning som har avtalats. Om ett intyg behövs ska arbetsgivaren berätta vilken utredning som godkänns och i vilken kanal den lämnas. Sjukintyget bestämmer inte i sig alla rättigheter till lön, och en distansmottagning garanterar inget intyg. En skriftlig process besparar ett litet företag gissningar från fall till fall.

Avlönad sjukledighet: lagen och kollektivavtalet

Kollektivavtalet kan föreskriva en längre avlönad sjukledighet än lagen och innehålla bestämmelser om hur utredningen lämnas. Dra alltså inte slutsatsen att löneutbetalningen upphör enbart utifrån lagens grundperiod. Ta också reda på hur anställningsförhållandets längd och sambandet mellan sjukperioderna inverkar enligt just det avtal som tillämpas. Om arbetstagaren insjuknar i början av anställningsförhållandet, kontrollera också prövotiden: arbetsgivaren kan förlänga den med en månad för varje 30 kalenderdagar som frånvaron omfattar.

I löneräkningens anvisning antecknas vilket kollektivavtal som ska kontrolleras, vem som ansvarar och vilka uppgifter som behövs för avgörandet. Arbetstagaren får en begriplig förklaring till grunden för den avlönade perioden. Om saken är oklar skaffar man arbetsrättslig hjälp eller hjälp med tolkningen av kollektivavtalet i stället för att använda ett annat företags sätt att räkna.

Självrisken vid sjukledighet betyder inte automatiskt oavlönad tid

Självrisktiden för FPA:s sjukdagpenning är i regel insjuknandedagen och de 9 följande vardagarna. Om arbetsoförmågan börjar på nytt av samma orsak inom 30 kalenderdagar från att den föregående dagpenningsperioden upphörde är självrisken bara insjuknandedagen. Det handlar om när FPA börjar betala förmånen, inte om en automatisk oavlönad period för arbetstagaren.

Sjukdagpenning till arbetsgivaren

Sjukdagpenningen betalas av FPA, inte av arbetsgivaren: det som i vardagen kallas sjukdagpenning som arbetsgivaren betalar är lön för sjukdomstid. Om arbetsgivaren betalar lön efter självrisktiden betalas dagpenningen till arbetsgivaren upp till högst det belopp som motsvarar den betalda lönen. Sjukdagpenning som infaller under semestern betalas till arbetstagaren.

Arbetsgivarens lön för sjukdomstid och FPA:s förmånsbeslut hålls isär i löneräkningen. Ansök om dagpenning inom 2 månader från att arbetsoförmågan började; tidsfristen för en fortsatt ansökan är 2 månader från att den föregående dagpenningsperioden upphörde. Med läkarintyg A betalas dagpenning i regel för högst 60 vardagar, därefter behövs läkarutlåtande B eller BC eller en annan utredning.

Lång sjukledighet och lön: hur länge betalas lön?

Lönen under en lång sjukledighet bestäms inte enligt samma datum för alla. Hur länge den avlönade perioden varar avgörs utifrån lagen, kollektivavtalet och de villkor som har avtalats. När arbetsgivarens löneutbetalning upphör avgörs arbetstagarens eventuella rätt till FPA:s sjukdagpenning separat; utbetalningen kommer inte i gång enbart genom en intern anteckning om frånvaro.

Kom i god tid överens om vem som berättar för arbetstagaren att lönen ändras, vem som lämnar uppgifterna för ansökan och hur kontakten fortsätter. När återgången förbereds ligger fokus på arbetsuppgifterna, belastningen, de avtalade åtgärderna och uppföljningen. Diagnosen antecknas inte i den gemensamma promemorian om arbetsfördelningen.

Sjukledighet på deltid eller partiell sjukledighet

Sjukledighet på deltid, det vill säga partiell sjukledighet, avser i vardagen ofta ett frivilligt arrangemang som hänger ihop med partiell sjukdagpenning. Det förutsätter samtycke av både arbetstagaren och arbetsgivaren. Deltidsarbetet avtalas utifrån en bedömning av företagsläkaren eller en annan läkare som känner till arbetsförhållandena.

Arbetstiden minskar till 40–60 % av arbetstiden i heltidsarbete. Arrangemanget avtalas för minst 12 vardagar utan avbrott, och partiell sjukdagpenning kan betalas för högst 150 vardagar. Kom skriftligt överens om arbetstid, uppgifter, lön och uppföljning; FPA avgör rätten till förmånen.

Arbetsmängden ska minska på riktigt i takt med arbetstiden. Att pressa in åtta timmars uppgifter i en förkortad dag är ingen ändamålsenlig plan för återgången. Kontrollera också hur kundansvar och möten anpassas till den nya arbetstiden.

Lång sjukledighet och semester

Enligt 7 § i semesterlagen likställs frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall med arbetad tid för högst 75 arbetsdagar under ett semesterkvalifikationsår. Om arbetsoförmågan fortsätter utan avbrott är gränsen högst 75 arbetsdagar per sjukdom. Be löneräkningen kontrollera intjäningen och det kollektivavtal som tillämpas.

Enligt 25 § i semesterlagen flyttas semestern på arbetstagarens begäran om arbetstagaren är arbetsoförmögen när semestern börjar. Om arbetsoförmågan börjar under semestern flyttas på begäran de dagar av arbetsoförmåga som överstiger sex semesterdagar. Självriskdagarna får inte minska arbetstagarens rätt till fyra veckors semester.

Om sjukledigheten infaller under semestern betalar FPA sjukdagpenningen till arbetstagaren. Arbetsgivarens semesterarrangemang och FPA:s beslut om utbetalning är olika saker: kom överens om vem som tar emot begäran om flyttning och lämna de uppgifter som behövs till löneräkningen.

Anställningsförhållandet och lång sjukledighet

Håll arrangemangen för att fortsätta i arbetet åtskilda från eventuella frågor om att avsluta anställningsförhållandet. Koncentrera dig på de uppgifter som ska avtalas, kontakten och uppföljningen. Skaffa juridisk rådgivning om det gäller att avsluta ett enskilt anställningsförhållande; bygg inte in en automatisk daggräns för när anställningsförhållandet upphör i personalanvisningen.

Arbetsgivarens minneslista för sjukledighet

1. Ta reda på vilket kollektivavtal och arbetsavtal som tillämpas och vilka villkor de har för löneutbetalningen.
2. Begär vid behov en tillförlitlig utredning om arbetsoförmågan (arbetsavtalslagen 2 kap. 11 §). Kom överens om hur sjukintyget lämnas in och om praxisen för egen anmälan.
3. Ansök om FPA:s sjukdagpenning inom 2 mån. från att arbetsoförmågan började, om du betalar lön efter självrisktiden.
4. Anmäl frånvaron till företagshälsovården senast när frånvaron har pågått en månad.
5. Kom överens om tidigt stöd, arbetsarrangemang och uppföljning.
6. Förvara hälsouppgifterna åtskilda från andra personuppgifter och begränsa behandlingen till utsedda personer. Anteckna inte diagnoser i gemensamma promemorior.

Exempel (fiktivt) och dataskydd

Ett företag med femton personer kontrollerar den avlönade perioden vid en frånvaro som drar ut på tiden i kollektivavtalet. Den utsedda handläggaren tar emot utredningen på ett skyddat sätt, löneräkningen sköter de förmånsuppgifter som behövs och chefen kommer överens om arbetsarrangemangen. Intyget eller orsaken till sjukdomen skickas inte i vanliga Slack; hälsouppgifterna förvaras åtskilda från andra personaluppgifter.

Vanliga frågor

Nästa steg

Kontrollera innehållet i företagshälsovårdstjänsten och kom överens om hur företagshälsovården deltar i att förbereda återgången till arbetet. Lägg till löneräkningens kontroll av kollektivavtalet och en ansvarsperson, så att arbetstagaren får en enda konsekvent anvisning.