Sorgledighet: en närståendes död, frånvaro och lön

Finlands lag har ingen särskild sorgledighet. Arbetsavtalslagen ger ingen rätt till ledighet med lön på grund av en närståendes död eller begravning, och den bestämmer inte antalet dagar. Rätten till ledighet och lön kommer från kollektivavtalet, arbetsavtalet eller företagets egen praxis. Om sorgen tar arbetsförmågan handlar det om sjukfrånvaro, som grundar sig på en arbetsoförmåga som en läkare bedömer.

Den här guiden är för dig som är grundare eller chef i ett företag med 5–25 personer, där en arbetstagare berättar att en närstående har dött. Om hur du stöder arbetsförmågan berättar guiden sorg och arbetsförmåga. Om den som har dött är din egen arbetstagare, läs arbetstagarens död.

Är sorgledighet lagstadgad?

Nej. I arbetsavtalslagen 55/2001 4 kap. finns tre paragrafer som berör situationen. Ingen av dem nämner död eller begravning.

• Frånvaro av tvingande familjeskäl (7 §). Arbetstagaren har rätt till tillfällig frånvaro, om hens omedelbara närvaro är nödvändig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som har drabbat familjen. I exemplet i regeringens proposition 157/2000 måste arbetstagaren bege sig till olycksplatsen eller till sjukhuset. Om sorgetid eller begravningsdag föreskriver paragrafen inte.
• Frånvaro för vård av en närstående (7 a §). Arbetsgivaren ska försöka ordna arbetet så att arbetstagaren kan utebli från arbetet för viss tid för särskild vård av en familjemedlem eller någon annan närstående. Längden avtalas.
• Ledighet för vård av anhörig (7 b §). Arbetstagaren har rätt till högst fem lediga arbetsdagar under ett kalenderår för att bistå en allvarligt sjuk eller skadad anhörig eller en närstående som bor i samma hushåll, eller för att delta i terminalvården för hen. Ledigheten gäller tiden före dödsfallet.

För tiden för dessa ledigheter är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön (8 §).

Var kommer rätten till sorgledighet ifrån?

Oftast från kollektivavtalet: många har en bestämmelse om en nära anhörigs död eller om begravningsdagen. Ett allmänt bindande kollektivavtal ska följas även om företaget inte hör till ett arbetsgivarförbund (arbetsavtalslagen 2 kap. 7 §), och de allmänt bindande avtalen publiceras i Finlex. Om inget kollektivavtal binder företaget bestämmer företaget själv om sin praxis.

Exempel. Enligt punkt 16 i det allmänt bindande kollektivavtalet för högre tjänstemän i planerings- och konsultbranschen 2025–2027 dras en kort tillfällig frånvaro som beviljas på grund av en nära anhörigs död inte av från lönen eller semestern, när anställningsförhållandet har varat minst en månad. Nära anhöriga är maken eller makan, de egna och makens eller makans föräldrar, familjens barn, bröder, systrar och far- och morföräldrar. Antalet dagar anger avtalet inte: längden bestäms i förhållande till situationen och den restid som behövs. I kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin 2025–2027 gäller rätten en nära anhörigs begravningsdag. Villkoren varierar, så kontrollera ditt eget avtal.

En närståendes död och frånvaro: lagen, vem som bestämmer och lönen

När är frånvaron sjukledighet?

Sorg är ingen sjukdom, och en närståendes död ger inte ensam rätt till sjukledighet. Det avgörande är arbetsförmågan, och den bedöms av en läkare, inte av chefen. Enligt FPA är sjukdom och arbetsoförmåga olika saker, och sjukdagpenning förutsätter arbetsoförmåga.

• Lön och utredning. Om lön för sjukdomstid föreskrivs i 2 kap. 11 § i arbetsavtalslagen: se sjukledighet och lön. Arbetstagaren ska på begäran lägga fram en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga. Lagen säger inte om en egen anmälan räcker. Det avgörs av arbetsplatsens praxis för egen anmälan eller av kollektivavtalet, och i andra fall behövs ett sjukintyg.
• FPA. Sjukdagpenning betalas efter självrisktiden. Självrisktiden är i regel insjuknandedagen och de nio följande vardagarna.
• Återgång på deltid. Enligt FPA är partiell sjukdagpenning ett frivilligt arrangemang som arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om: arbetstiden minskar till 40–60 procent utifrån en läkares bedömning för minst 12 vardagar.

Enligt Dataombudsmannens byrå får företagshälsovården inte lämna ut en arbetstagares hälsouppgifter, såsom en diagnos, till arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke. I StartHealths paket Basic ingår läkarens distansmottagning via video, chatt eller samtal och psykologens distansmottagning utifrån läkarens bedömning. Paketen finns på tjänstesidan.

Hur kan tiden ordnas på annat sätt?

Begravningen och dödsboets ärenden sköts till stor del under tjänstetid. Solace Cares guider att ordna en begravning (på finska) och minneslista efter en närståendes död (på finska) visar vad arbetstagaren har framför sig. När de avlönade dagarna inte räcker kan ni avtala om semester, användning av flexsaldot, oavlönad ledighet, distansarbete eller kortare dagar.

Mall: praxis för sorgledighet i ett litet företag

Mallen är för ett företag som inte är bundet av något kollektivavtal. Den är inget lagkrav. Antalet dagar har lämnats öppet, eftersom lagen inte ger någon siffra: välj det själv.

Frånvaro på grund av en närståendes död

När en närstående till en arbetstagare dör får arbetstagaren [antal] lediga dagar med lön. Närstående är maken eller makan, barnen, föräldrarna, syskonen, far- och morföräldrarna och makens eller makans föräldrar samt en annan person som arbetstagaren uppger att står hen nära.

Begravningsdagen är en ledig dag med lön när den infaller på en arbetsdag.

Arbetstagaren anmäler frånvaron till [vem]. Inget intyg begärs. Arbetstagaren bestämmer vad teamet får veta.

Om det behövs mer tid avtalar vi om semester, användning av flexsaldot, oavlönad ledighet, distansarbete eller kortare dagar. Om arbetstagaren inte förmår arbeta följer vi anvisningen om sjukfrånvaro.

Tillämpa den nedskrivna praxisen på samma sätt på alla: arbetsgivaren ska bemöta arbetstagarna opartiskt (arbetsavtalslagen 2 kap. 2 §).

Minneslista för chefen

1. Beklaga sorgen och fråga vad arbetstagaren behöver nu. Hjälp att hitta orden ger Solace Cares guide för chefen om att stödja en sörjande arbetstagare (på finska).
2. Kontrollera kollektivavtalet och arbetsavtalet. Om ingetdera har någon bestämmelse, följ företagets praxis eller bestäm den nu.
3. Berätta samma dag vilka dagar som är avlönade, och kom överens om begravningsdagen.
4. Kom överens om hur arbetet sköts och vad teamet får veta. Arbetstagaren bestämmer vad som berättas om förlusten.
5. Om arbetstagaren inte förmår arbeta, hänvisa till företagshälsovården eller en annan läkare. Chefen bedömer inte arbetsförmågan och ger inga vårdanvisningar.
6. Kom överens om återgången. Till hjälp i planeringen finns Solace Cares guide återgång till arbetet efter en närståendes död (på finska).

StartHealth och Solace Care: hjälp med det praktiska

StartHealth och Solace Care, en nordisk tjänst för stöd efter en förlust, berättade om sitt partnerskap 26.10.2026. Enligt pressmeddelandet får arbetstagarna i de kundföretag som använder StartHealths paket Support, när en närstående dör, en tydlig uppgiftslista av Solace Care över de praktiska sakerna efter ett dödsfall och hjälp med att sköta dem. Offerten bekräftar vad som ingår i varje företags tjänst.

Företagshälsovården stöder arbetsförmågan och orken. Solace Care hjälper med det praktiska: begravningsarrangemangen, bouppteckningen, anmälningarna till myndigheter och banker samt avslutandet av konton och avtal. Solace Care är inte hälso- och sjukvård och ersätter inte företagshälsovård, terapi eller krishjälp.

Målet med partnerskapet är att arbetstagaren mitt i sorgen behöver använda mindre tid på pappersarbete, återhämtar sig och återvänder till arbetet snabbare och att chefen får stöd i att sköta situationen. Det är ett mål, inte ett uppmätt resultat. Tjänsten presenteras på sidan Solace Care för arbetsgivare (på finska). Om du vill höra mer om sorgstöd för arbetsplatsen kan du fråga på adressen support@solace.care.

Vanliga frågor