Företagshälsoförhandling: så går trepartsförhandlingen till
Redaktionell uppdatering 11.11.2026
Redaktion: StartHealth (allmän guide för arbetsgivare, medicinsk granskning pågår)
En företagshälsoförhandling, eller trepartsförhandling, är ett gemensamt möte mellan arbetstagaren, chefen eller någon annan företrädare för arbetsgivaren och företagshälsovården. Där kommer man överens om hur arbetstagaren kan fortsätta i arbetet eller återgå till arbetet. Den kallas också förhandling om arbetsförmågan. I förhandlingen talar man om arbetet och arbetsarrangemangen, inte om diagnoser, och den är inget uppsägningsförfarande.
På den här sidan
När lönar det sig att ordna en trepartsförhandling?
En förhandling kan behövas när arbetsförmågan har försämrats, frånvaron drar ut på tiden eller de tidigare arbetsarrangemangen inte räcker. Att bara ordna ett möte är ingen bedömning av arbetsförmågan och inget förmånsbeslut. Företagshälsovården bedömer sambandet mellan hälsan och arbetet, arbetsgivaren berättar om kraven i arbetet och arbetstagaren om sina egna möjligheter att utföra arbetet.
I ett litet expertteam kan samtalet gälla rytmen i kundarbetet, avbrott, arbetstiden eller fördelningen av uppgifterna. Ingen lovar att lätta på arbetet på ett sätt som företaget inte kan genomföra. Om ni ännu inte vet vilka uppgifter som finns att erbjuda, kom överens om en ansvarig person och en tidsfrist för utredningen. Ett tidigt samtal med chefen kan räcka. Alla vardagliga problem behöver inte tas till en trepartsförhandling. Läs hur modellen för tidigt stöd hjälper er att ta upp saken i tid. Förhandlingen är en del av en större helhet: ledning av arbetsförmågan omfattar också det föregripande arbetet och de vardagliga rutiner som stöder arbetsförmågan redan innan en förhandling behövs.
Kontrollpunkterna vid 30–60–90 dagar för arbetsgivaren
Vid en sjukfrånvaro som drar ut på tiden finns några fasta punkter som arbetsgivaren bör känna till. Den första gränsen gäller frånvarons längd, de övriga de sjukdagpenningsdagar som FPA betalar.
| Dag | Vad händer | Vem gör det | Källa |
|---|---|---|---|
| 30 (en månads frånvaro) | Arbetsgivaren anmäler sjukfrånvaron till företagshälsovården senast när frånvaron har fortgått en månad. Företagshälsovården kan kalla till ett samtal om arbetsförmågan. | Arbetsgivaren anmäler, företagshälsovården bedömer fortsättningen | Lagen om företagshälsovård 10 a §, FPA |
| 60 dagpenningsdagar | Med läkarintyg A betalas sjukdagpenning i allmänhet för högst 60 vardagar. Därefter behövs läkarutlåtande B, läkarutlåtande BC eller en annan utredning. | Läkaren ger utlåtandet; dagpenningen söks av arbetstagaren eller av den arbetsgivare som betalar lön | FPA |
| 90 dagpenningsdagar | FPA behöver företagshälsovårdens utlåtande om möjligheterna att fortsätta i arbetet. Arbetsgivaren och företagshälsovården måste tillsammans med arbetstagaren utreda möjligheterna att fortsätta i arbetet. FPA kan avbryta utbetalningen av dagpenningen om utlåtandet inte har lämnats in. | Företagshälsovården, arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans | FPA |
| 150 och 230 dagpenningsdagar | Tidpunkter då FPA ser över sjukdagpenningen. Håll de överenskomna arbetsarrangemangen och uppföljningen aktuella. | FPA; arbetsgivaren och företagshälsovården enligt arbetsplatsens anvisning | FPA |
FPA:s självrisktid är i regel insjukningsdagen och de följande 9 vardagarna. Om arbetsgivaren betalar lön efter självrisktiden kan arbetsgivaren få dagpenningen själv. Kontrollera anvisningarna på din egen arbetsplats och kollektivavtalet, eftersom de kan innehålla närmare praxis. Läs också om praxis för egen anmälan och om sjukintyg.
Förberedelselista för chefen
Chefens uppgift är att till förhandlingen ta med information om arbetet och om vad företaget verkligen kan ordna. Om hälsotillståndet talar arbetstagaren med företagshälsovården.
Före förhandlingen
- Anteckna arbetsuppgifterna: vilka som är nödvändiga och vilka som kan flyttas, avgränsas eller fördelas på nytt.
- Red ut vilka arbetstidsarrangemang företaget kan erbjuda, till exempel kortare arbetsdag, flexibel start eller distansarbete.
- Kontrollera möjligheten till deltidsarbete. Vid FPA:s partiella sjukdagpenning är arbetstiden 40–60 % av heltidsarbetet, under minst 12 och högst 150 vardagar, och för deltidsarbetet behövs en rekommendation av läkare.
- Bedöm hur ändringarna påverkar arbetsmängden för resten av teamet.
Under förhandlingen
- Koncentrera dig på arbetet: vad som löper, vad som belastar och vad ni kan pröva.
- Fråga inte om diagnos eller vård. De hör till samtalet mellan arbetstagaren och företagshälsovården.
- Kom för varje åtgärd överens om en ansvarig person, ett startdatum och en längd.
Efter förhandlingen
- Anteckna de överenskomna åtgärderna, ansvaren och datumet för uppföljning. Anteckna inga hälsouppgifter eller diagnoser i dina egna anteckningar.
- Genomför de överenskomna arrangemangen och berätta för teamet bara det som behövs för att ordna arbetet.
- Håll uppföljningen den överenskomna dagen och ändra arrangemanget om det inte fungerar.
Deltagare och stödperson
De vanliga deltagarna är arbetstagaren, en företrädare för arbetsgivaren och en yrkesperson från företagshälsovården. Arbetsgivarens företrädare ska ha tillräcklig kunskap om arbetsarrangemangen och möjlighet att avtala om dem. En onödigt stor deltagargrupp försvårar konfidentialiteten. Läkarens roll och utlåtandena beskrivs i guiden företagsläkare.
Arbetstagaren kan be att få med en stödperson, till exempel förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen. Kom på förhand överens med företagshälsovården om deltagandet, rollerna och de praktiska arrangemangen. Stödpersonen kan hjälpa till med förberedelserna och med att förstå det som avtalas. Hen ersätter inte arbetstagarens egen synvinkel. Också vid ett distansmöte säkerställer man ett lugnt utrymme och deltagarnas identitet.
Förberedelserna: tre synvinklar
Arbetstagaren kan fundera på vilka uppgifter som löper, vad som belastar i arbetet och vilken ändring som skulle hjälpa. Uppgifter om vården behandlas separat med företagshälsovården. Arbetsgivaren förbereder en beskrivning av kraven i arbetet, eventuella alternativa uppgifter och beslutanderätten. Företagshälsovården reder ut den yrkesmässiga bedömning som behövs och talar med arbetstagaren om vad som ska behandlas.
Skicka målet, deltagarna, den tid som används och en preliminär dagordning i kallelsen. Arbetstagaren ska få möjlighet att fråga om förfarandet före mötet. Om ett förslag kräver en separat utredning läggs det inte fram som en färdig lösning. Chefen bör också förbereda hur en flytt av uppgifter skulle påverka arbetsmängden för resten av teamet.
Samtycke och sekretess
Kom på förhand överens med arbetstagaren om vilka av företagshälsovårdens uppgifter som kan behandlas på mötet och vem de kan berättas för. Att delta är inget allmänt tillstånd att lämna ut hälsouppgifter. Arbetstagaren behöver inte berätta om sin diagnos för chefen. Tyngdpunkten i samtalet ligger på de arrangemang som behövs i arbetet.
Arbetsgivaren får behandla uppgifter om hälsotillståndet bara när de har fåtts av arbetstagaren själv eller med arbetstagarens skriftliga samtycke från annat håll och behandlingen behövs till exempel för att betala lön för sjukdomstid. Uppgifterna får behandlas bara av namngivna personer. De förvaras åtskilda från andra personuppgifter. I den gemensamma promemorian antecknas ingen diagnos, vårdhistorik eller medicinering. Teamet får bara veta de rutiner som behövs för att ordna arbetet, inte den hälsomässiga bakgrunden till ändringarna.
Dagordning, beslut och uppföljning
- Målet, rollerna och gränserna för behandlingen av uppgifterna bekräftas.
- Kraven i arbetet och de nuvarande möjligheterna att utföra arbetet beskrivs.
- Alternativen bedöms, till exempel avgränsning av uppgifterna, färre avbrott eller arrangemang för återgången till arbetet.
- Man kommer överens om en konkret åtgärd, en ansvarig person, starten och försökets längd.
- Man kommer överens om ett datum för uppföljning och om kontakt ifall planen inte fungerar.
Promemorian beskriver de överenskomna arbetsarrangemangen och eventuella öppna frågor. Deltagarna kontrollerar att den motsvarar samtalet. Kom överens om vem promemorian lämnas till och var den förvaras. Om ni inte hittar en gemensam lösning, anteckna också det sakligt och kom överens om en fortsatt utredning. I uppföljningen frågar man om ändringen genomfördes och om den hjälpte i arbetet, inte bara om mötet hölls.
För dig som söker erfarenheter: vad kan du vänta dig av situationen?
En företagshälsoförhandling kan vara förknippad med nervositet, särskilt om syftet har förblivit oklart. Ett förhandssamtal med företagshälsovården, ett skriftligt mål och en stödperson kan göra förloppet lättare att förstå. På mötet får man be om en paus eller ett förtydligande. Andras erfarenheter förutsäger inte det egna slutresultatet, och nedan finns ingen kundberättelse.
Exempel (fiktivt)
En expert på ett kontor med tio personer återvänder från en frånvaro. I förhandlingen kommer man överens om att hen först koncentrerar sig på ett projekt och att chefen sköter prioriteringen av uppgifterna. Chefen reder ut arbetsmängden för resten av teamet innan ändringen börjar. Efter två veckor bedöms hur arbetet löper, och arrangemanget ändras vid behov. I promemorian finns uppgifterna och uppföljningen, inte orsakerna till frånvaron. Exemplet betyder inte att samma arrangemang skulle passa alla.
Företagshälsoförhandlingen och rädslan för uppsägning
Syftet med förhandlingen är att söka sätt att fortsätta i arbetet. Mötet är inte i sig ett beslut om uppsägning, men det garanterar inte heller att anställningsförhållandet fortsätter i alla situationer. Förutsättningarna för att avsluta anställningen av skäl som har samband med arbetstagarens person bedöms separat enligt arbetsavtalslagens 7 kap. Enligt lagen kan sjukdom inte anses vara en uppsägningsgrund, om inte arbetsförmågan har minskat väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet. Om kallelsen eller samtalet väcker oro för anställningen, be att få målet skriftligt och fråga fackförbundet eller en jurist om råd. Den här guiden bedömer inte lagenligheten i en enskild uppsägning.
Nedladdningsbar mall på företagsnivå: förberedelselista för företagshälsoförhandlingen
I trepartssamtalet mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården söker man praktiska arbetsarrangemang och kommer överens om uppföljningen. Samtalet är ingen diagnos och inget beslut om uppsägning. Med den här listan förbereds företagets förhandlingspraxis, inte en namngiven arbetstagares fall.
- Ladda ner en tom HTML-mall (på finska): fyll i utan nätförbindelse och skriv ut på A4 eller spara som PDF från webbläsarens utskriftsmeny.
- Ladda ner en redigerbar Markdown-mall (på finska): öppna i en textredigerare och anpassa till företagets praxis.
Mallens version 2026-10-26. En tom mall för att förbereda företagets arbetssätt, inte en blankett för en enskild arbetstagares fall. Anteckna inte namn, diagnoser, medicinering, frånvarohistorik eller igenkännbara uppgifter om fall. Använd i verkliga situationer med arbetstagare ett säkert förfarande som arbetsgivaren har godkänt. Mallen sparar eller skickar inga uppgifter. Redaktionell hjälp, inte individuell medicinsk eller juridisk rådgivning. Den medicinska granskningen pågår.
Så använder du mallen: kom först överens om ansvarsrollen, fyll i de fält som beskriver företagets förfarande och bekräfta de öppna arrangemangen med företagshälsovården. Fyll inte i mallen med uppgifter om en verklig arbetstagares fall.
Ansvaren i förfarandet
- ROLLEN för den som äger företagets process.
- Sättet att komma överens om målet.
- Hur kallelsen berättar om syftet med samtalet.
- De deltagarroller som behövs.
- Arrangemanget för stödpersonens deltagande, för bekräftelse.
- Den roll som kan godkänna ändringar i arbetet.
Förhandsfrågor och konfidentialitet
- Hur uppgifterna och kraven i arbetet reds ut.
- Hur genomförbara arbetsarrangemang reds ut.
- Hur inverkan på det övriga teamets arbete kontrolleras.
- Sättet att gå igenom konfidentialiteten och gränserna för behandlingen av uppgifterna.
Behandlingen av promemorian och uppföljningen
- Öppna frågor om förfarandet.
- Förfarandet för hur alla deltagare godkänner den egentliga promemorian.
- Ett säkert sätt att dela ut den egentliga promemorian och de mottagarroller som behövs.
- Den roll som ansvarar för uppföljningen och sättet att ta kontakt.
I mallens tabell förbereds följande punkter: Punkt på dagordningen / syfte; Kraven i arbetet och alternativen; Förfarandet för de fortsatta åtgärder som avtalas; Ägarens ROLL; Sättet att komma överens om datumet.
Fiktivt exempel: I ett fiktivt företags praxis kommer man överens om vilken roll som kan prioritera arbetsbelastningen och hur datumet för uppföljning väljs. Arbetstagarens hälsotillstånd eller ett igenkännbart fall antecknas inte i den här förberedelsemallen.
Hur förbereder man sig för en företagshälsoförhandling?
Kom på förhand överens om målet, de deltagarroller som behövs, utredningen av alternativen i arbetet och ett konfidentiellt förfarande.
Vad hör till den egentliga promemorian?
De överenskomna åtgärderna i arbetet, ansvaren och uppföljningen samt basuppgifterna om mötet. Diagnoser och andra sekretessbelagda hälsouppgifter hör inte till den gemensamma promemorian. Den här mallen är inte den egentliga promemorian.
Vilka deltar?
Arbetstagaren, en företrädare för arbetsgivaren och en företrädare för företagshälsovården samt den stödperson som man har kommit överens om. Bekräfta de roller som behövs och de praktiska arrangemangen på förhand.
Mallen är StartHealths eget redaktionella arbetsredskap, inte en kopia av Arbetshälsoinstitutets blankett. Bakom förfarandet ligger Arbetshälsoinstitutets anvisning, kontrollerad 26.10.2026. English template and guide.
Vanliga frågor
Vad är en trepartsförhandling?
En trepartsförhandling är samma sak som en företagshälsoförhandling eller en förhandling om arbetsförmågan. I den deltar arbetstagaren, chefen eller någon annan företrädare för arbetsgivaren och företagshälsovården. Målet är att komma överens om praktiska sätt för arbetstagaren att fortsätta i arbetet eller återgå till arbetet.
Vem sammankallar företagshälsoförhandlingen?
Om praxis kommer man överens på arbetsplatsen. Ofta tar arbetsgivaren eller företagshälsovården initiativet, och också arbetstagaren kan föreslå en förhandling. Enligt FPA kan företagshälsovården kalla till ett samtal om arbetsförmågan när arbetsgivaren har anmält en sjukfrånvaro som har dragit ut på tiden.
När hålls en företagshälsoförhandling?
En förhandling kan hållas alltid när arbetsförmågan har försämrats eller frånvaron drar ut på tiden. Arbetsgivaren ska anmäla sjukfrånvaron till företagshälsovården senast när frånvaron har fortgått en månad. När sjukdagpenning har betalats för 90 dagar måste arbetsgivaren och företagshälsovården tillsammans med arbetstagaren utreda möjligheterna att fortsätta i arbetet.
Kan man säga upp någon efter en företagshälsoförhandling?
Företagshälsoförhandlingen är inget uppsägningsförfarande, utan syftet är att stödja fortsatt arbete. Enligt arbetsavtalslagen kan sjukdom inte anses vara en uppsägningsgrund, om inte arbetsförmågan har minskat väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet. I en enskild fråga om uppsägning lönar det sig att be om juridisk rådgivning.
Vad antecknas i en företagshälsoförhandling?
I promemorian antecknas de överenskomna arbetsarrangemangen, de ansvariga personerna, tidtabellen, datumet för uppföljning och de öppna frågorna. Diagnoser, uppgifter om vården eller medicinering antecknas inte i den gemensamma promemorian. Deltagarna kontrollerar att promemorian motsvarar samtalet.
Nästa steg
Kom först överens med företagshälsovården om förberedelserna och ansvaren. Läs om tidigt stöd, ledning av arbetsförmågan, praxis för egen anmälan och sjukintyg. Kontrollera i jämförelsen av tjänsterna hur samarbetet och förhandlingarna ingår i avtalet. På prissidan ser du bruttopriserna.
Källor
Källor
- Lagen om företagshälsovård 1383/2001, 10 a §, kontrollerad 4.11.2026.
- Arbetsavtalslagen 55/2001, 7 kap. 2 §, kontrollerad 4.11.2026.
- FPA: sjukdagpenning till arbetsgivare (uppdaterad 1.10.2026), kontrollerad 4.11.2026.
- FPA: läkarutlåtande BC och utlåtande från företagshälsovården (uppdaterad 3.11.2026), kontrollerad 4.11.2026.
- FPA: stöd för att fortsätta arbeta eller återgå till arbetet vid sjukdom (uppdaterad 3.11.2026), kontrollerad 4.11.2026.
- Lagen om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004, 5 §, kontrollerad 4.11.2026.
- Arbetshälsoinstitutet: snabbguide för nätverksmötet, kontrollerad 26.10.2026.
- Arbetarskyddsförvaltningen: hälsouppgifter, kontrollerad 26.10.2026.