Arbetsstress: orsaker och vad arbetsplatsen kan göra

Arbetsstress är ett tillstånd där arbetets krav är så stora att de resurser som arbetstagaren har till sitt förfogande är hårt ansträngda eller överskrids. Kortvarig stress hör till de flesta arbeten, men långvarig arbetsstress är ett tecken på att arbetets krav och resurser länge har varit i obalans. Då är den en sak för arbetsgivaren: enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren agera när den får information om belastning som äventyrar hälsan.

Den här guiden är för dig som är grundare eller teamledare i ett startup- eller tillväxtföretag med 5–25 personer som inte har någon HR-avdelning. Den är en del av guiden ork i arbetet, som samlar orkens olika delområden. Om oron gäller en arbetstagare som redan är utmattad, läs utbrändhet i arbetet: så agerar arbetsgivaren.

Vad betyder arbetsstress?

Arbetshälsoinstitutet definierar stress som en situation där utmaningarna och kraven är så många att de resurser som finns för att anpassa sig till dem är hårt ansträngda eller överskrids. Enligt Arbetshälsoinstitutets sida om stress och utbrändhet påverkas stressen av både arbetets och arbetstagarens egenskaper, och vissa drag i arbetsuppgifter, arbetsarrangemang eller växelverkan orsakar stress hos de flesta arbetstagare.

All stress är inte skadlig. Enligt Duodecims Terveyskirjasto och dess artikel om sätt att hantera stress (på finska) är det centrala om stressen är tillfällig eller fortgående: kortvarig stress orsakar i allmänhet inga problem, men långvarig stress kan vara farlig på många sätt. Enligt artikeln kan orsaker till stress i arbetslivet vara till exempel bristande kontroll över arbetet, orimliga krav, bristande stöd och oklar arbetsfördelning.

På engelska kallas arbetsstress work stress, work-related stress och occupational stress. När man talar om psykisk belastning i arbetet är arbetarskyddets term psykosocial belastning: faktorer i arbetets innehåll, organiseringen av arbetet och arbetsgemenskapens funktion som kan belasta skadligt. Mer om det finns i guiden psykosocial belastning.

Vad beror arbetsstress på: krav och resurser

Arbetsstress beror enligt Arbetshälsoinstitutet på en obalans mellan arbetets belastande krav och de resurser som ökar välbefinnandet. En arbetstagare kan klara sig också i en belastande situation om det finns tillräckligt med resurser som motvikt. Krav som Arbetshälsoinstitutet räknar upp är bland annat tidspress och brådska, arbetsmängden, ständiga avbrott, roll- och målkonflikter samt osäkerhet i arbetet. Resurser är till exempel möjligheten att påverka sitt eget arbete, tydliga roller och mål, stöd från arbetsgemenskapen, respons och öppen informationsgång.

Tabellen översätter detta till vardagen i ett litet team. Åtgärderna är rekommendationer, inte lagkrav.

Enligt Arbetshälsoinstitutet kan det vara svårt att minska arbetets krav på arbetsplatser, men i varje arbetsgemenskap går det att stärka resurserna. Samma resurser ökar också arbetsengagemanget.

När blir arbetsstress skadlig belastning?

Arbetsstress blir skadlig när belastningen pågår länge och det inte blir utrymme för återhämtning. Enligt arbetarskyddsförvaltningen belastar psykosociala belastningsfaktorer skadligt om de är felaktigt dimensionerade, bristfälligt hanterade eller förekommer under ogynnsamma förhållanden. Enligt Arbetshälsoinstitutets anvisning så här förebygger du arbetsrelaterad stress ökar förekomsten av sömnbrist och trötthet som klassificeras som utmattning när antalet arbetstimmar per vecka överstiger 50 timmar.

På arbetsplatsen syns långvarig arbetsstress ofta först i arbetet. I arbetarskyddsförvaltningens anvisning om psykosocial belastning är chefens varningssignaler till exempel ökade sjukledigheter, arbetsdagar som ständigt förlängs, försämrad kvalitet i arbetet, tillbakadragande från sociala kontakter och ökade konflikter. De är ett skäl att ta upp arbetet, inte en bedömning av någons hälsa. Mer om återhämtning finns i guiden återhämtning från arbetet.

Vad kräver lagen av arbetsgivaren vid arbetsstress?

Arbetarskyddslagen 738/2002 förpliktar arbetsgivaren att sörja också för den psykiska belastningen:

• Allmän omsorgsplikt (8 §). ”Arbetsgivaren är skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.”
• Utredning och bedömning av riskerna (10 §). Arbetsgivaren ska utreda och bedöma också belastningsfaktorer i anslutning till arbetets innehåll, organiseringen av arbetet och arbetsgemenskapens sociala funktion.
• Skadlig belastning (25 §). ”Om det konstateras att en arbetstagare i sitt arbete belastas på ett sätt som äventyrar hälsan, skall arbetsgivaren efter att ha fått information om saken med till buds stående medel vidta åtgärder för att reda ut belastningsfaktorerna och för att undvika eller minska risken.”

Enligt arbetarskyddsförvaltningen ska skadlig arbetsbelastning förebyggas och inte bara bemötas när följderna syns. Arbetsgivaren ska se till att psykosociala belastningsfaktorer identifieras och bedöms i företagshälsovårdens arbetsplatsutredning. Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård 1383/2001 ingår i företagshälsovården också en utredning som arbetstagaren av grundad anledning begär om sin arbetsbelastning.

Vad kan arbetstagaren göra och vad kan bara arbetsgivaren ändra?

Att hantera arbetsstress är ett samarbete, men en del av medlen ligger bara i arbetsgivarens händer.

• Vad arbetstagaren kan göra. Arbetshälsoinstitutet råder att ta upp belastningen med chefen, gå igenom arbetets prioriteringar, hålla pauser också när det är bråttom och gå hem i tid. Enligt Terveyskirjasto är det viktigaste vid arbetsrelaterad stress att förhandla om situationen med arbetsgivaren eller chefen och dra en tydligare gräns mellan arbetstid och fritid.
• Vad bara arbetsgivaren kan ändra. Arbetsmängd, prioriteringar, roller och ansvar, tidtabeller, rekryteringar och spelregler för nåbarhet är arbetsgivarens beslut. En arbetstagare kan inte återhämta sig från en för stor arbetsmängd på fritiden om arbetsmängden inte ändras.

Lättnad i arbetsstressen börjar alltså i allmänhet med arbetsarrangemangen och inte med att den enskilda biter ihop. En modell för tidigt stöd avtalar på förhand hur belastningen tas upp och vem som gör vad.

Vilken roll har chefen i att förebygga arbetsstress?

Chefen är arbetsgivarens representant och ser belastningen först. Enligt Arbetshälsoinstitutet är chefens uppgift att följa upp arbetstiden och se till att arbetet fördelas jämnt. Enligt arbetarskyddsförvaltningen ska arbetsgivaren ordna tillräcklig introduktion för cheferna så att de upptäcker skadlig belastning i tid.

I ett tillväxtföretag gör den första chefen ofta själv fullt expertarbete, så chefens egen belastning hör till samma granskning. Mer om det finns i guiden chefens ork i ett tillväxtföretag.

Arbetsstress och utbrändhet: vad är skillnaden?

Utbrändhet är enligt Arbetshälsoinstitutet en störning som utvecklas ur långvarig stress i arbetet och som leder till att människans resurser sinar. Arbetsstress kan alltså vara tillfällig och gå över när belastningen lättar, men när den blir långvarig ökar risken för utbrändhet. Enligt Arbetshälsoinstitutet finns ingen diagnos för utbrändhet i den medicinska klassificeringen av sjukdomar, men den kan antecknas som en faktor som anknyter till hälsoproblemet i anslutning till diagnosen.

När en arbetstagare redan är utmattad finns arbetsgivarens steg i guiden utbrändhet i arbetet. Om hur man stöder psykiskt välbefinnande bredare berättar guiden psykisk hälsa på arbetsplatsen.

Symtom på arbetsstress och sömnlöshet: när ska man söka hjälp?

Stress kan märkas på många sätt, och samma känningar kan bero på annat än arbetet. Därför bedöms betydelsen av symtomen av en läkare eller någon annan yrkesperson inom hälso- och sjukvården, inte av chefen eller en artikel på nätet. Allmän information om stress och hur den kan hanteras finns i Terveyskirjastos artikel om stress (på finska).

Om arbetsstressen håller dig vaken, sömnen länge har varit störd eller krafterna känns som om de tar slut, tala med företagshälsovården. Arbetshälsoinstitutet råder att söka sig till företagshälsovårdens mottagning om resurserna är knappa. Om arbetsplatsen inte har företagshälsovård, boka tid hos din egen läkare eller på hälsostationen.

Vid akut kris har MIELI rf:s Kristelefon en svenskspråkig linje på numret 09 2525 0112 måndagar och onsdagar kl. 16–20 samt tisdagar, torsdagar och fredagar kl. 9–13, och den finskspråkiga linjen 09 2525 0111 är öppen alla dagar dygnet runt. Vid livsfara ska du ringa nödnumret 112.

Kan man få sjukledighet för arbetsstress?

Stress i sig är ingen grund för sjukledighet. Enligt 2 kap. 11 § i arbetsavtalslagen 55/2001 har en arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete rätt till lön för sjukdomstid. Enligt FPA:s sida om sjukdagpenning är sjukdom och arbetsoförmåga olika saker, och beviljandet av sjukdagpenning förutsätter arbetsoförmåga.

Arbetsförmågan bedöms av en läkare, som också beslutar om en eventuell sjukledighet och dess längd individuellt. Frågor om sjukledighet vid utbrändhet besvaras i guiden utbrändhet och sjukledighet, och lönebetalningen i guiden sjukledighet och lön.

Arbetsstress i startup- och tillväxtföretag

I ett startup uppstår arbetsstress ofta ur samma källor som på andra håll, men de hopar sig: deadlines för lanseringar och kunder, finansieringsrundor, snabba kursändringar och en chatt som är öppen på kvällar och veckoslut. När teamet är litet flyttas belastningen direkt till de andra om en person är borta.

Forskningen stöder den bilden. Enligt Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande om Arbetets Finland 25.3.2024 kunde 88 procent av männen och 71 procent av kvinnorna som var företagare i allmänhet nås i arbetsfrågor också efter arbetsdagens slut (THL:s undersökning Terve Suomi 2022–2023, 7 107 förvärvsarbetande i Finland). Enligt Företagarna i Finlands företagargallup 26.9.2026 (på finska) orsakas mest stress av brådska, resultatpress och byråkrati, och i företag med minst tio anställda orsakar personalfrågor stress för ungefär hälften av de svarande (Verian, 1 075 representanter för små och medelstora företag, 4–13.8.2026).

Grundarens egen belastning påverkar hela teamet. Om grundarens ork berättar guiden företagarens ork, och om tillväxtens följder för personalen guiden personalens hälsa i tillväxtföretag. Om att skaffa företagshälsovård för ett startup berättar guiden företagshälsovård för startups. StartHealths Basic-paket omfattar läkarens distansmottagning samt arbetshälsopsykologens distansmottagning utifrån läkarens bedömning, och StartHealth erbjuder mottagningar också på svenska; paketen finns på tjänstesidan.

Lista för att lätta på stressen i teamet

Listan är en rekommendation, inte ett lagkrav. Den passar ett team med 5–25 personer när brådskan har pågått länge.

1. Samla belastningsfaktorerna. Be var och en nämna tre saker i arbetet som belastar mest. Fråga om arbetet, inte om hälsan.
2. Samla allt arbete på ett ställe. Lista pågående projekt, löften till kunder och återkommande uppgifter i en och samma vy.
3. Bestäm prioriteringarna. Verkställande direktören eller grundaren bestämmer vilka uppgifter som är viktigast de följande fyra veckorna, vad som flyttas och vad som avslutas.
4. Kom överens om nåbarhet. Skriv ner svarstider, jourturer och att ingen väntas svara på meddelanden som skickats på kvällen före följande arbetsdag.
5. Skydda koncentrationstiden. Boka gemensamma tider i kalendern utan möten och avbrott.
6. Förtydliga rollerna. Skriv ner vem som beslutar om vad och till vem nya förfrågningar ska styras.
7. För in iakttagelserna i riskbedömningen. Uppdatera riskbedömningen och be företagshälsovården beakta de psykosociala belastningsfaktorerna i arbetsplatsutredningen.
8. Kom överens om uppföljning. Återkom till saken om några veckor och berätta för alla hur man bokar tid hos företagshälsovården.

Vanliga frågor