Utbrändhet och sjukledighet: lön, diagnos och återgång

Utbrändhet är ingen sjukdomsdiagnos i Finland: den antecknas med koden Z73.0 i klassifikationen ICD-10, som inte är en sjukdomsdiagnos, och enligt Terveyskirjasto ger en diagnos på arbetsutmattning ensam ingen rätt till sjukdagpenning. Om sjukledighet beslutar läkaren, som bedömer om en sjukdom hindrar arbetet. Om den gör det bestäms lönen och FPA:s dagpenning på samma sätt som vid annan sjukledighet: arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid enligt arbetsavtalslagen och kollektivavtalet, och därefter kan FPA betala sjukdagpenning.

Den här guiden besvarar arbetstagarens och arbetsgivarens frågor om sjukledighet vid utmattning i en startup eller ett tillväxtföretag med 5–25 personer. Arbetsgivarens steg från den första oron finns i guiden utbrändhet i arbetet, och helheten av vad orken består av beskrivs i guiden ork i arbetet. Guiden är inget symtomtest och ingen vårdanvisning: hälsan och arbetsförmågan bedöms av en läkare.

Varför är utbrändhet ingen sjukdom?

Utbrändhet är ingen sjukdom, eftersom det inte finns någon sjukdomsdiagnos för den i de medicinska sjukdomsklassifikationerna. Enligt Arbetshälsoinstitutets sida om stress och utbrändhet är utbrändhet en störning som utvecklas till följd av långvarig stress i arbetet, och den kan antecknas som en faktor som anknyter till hälsoproblemet i anslutning till diagnosen.

Duodecims artikel om arbetsutmattning i Terveyskirjasto (på finska) (uppdaterad 27.3.2026) säger detsamma: arbetsutmattning är ingen sjukdom, men den är förknippad med en risk att insjukna. Därför bedömer läkaren alltid om det vid sidan av utmattningen finns en sjukdom som försämrar arbetsförmågan. Hur långvarig belastning uppstår beskrivs i guiden arbetsstress.

Vilken är diagnoskoden för utbrändhet?

Koden för utbrändhet är i Finland Z73.0 i klassifikationen ICD-10. Enligt statsrådets meddelande om utredningen om arbetsutmattning (8.10.2024) används i Finland diagnoskoden Z73.0 (utbrändhet), som inte är en sjukdomsdiagnos. Terveyskirjasto nämner koden QD85 i klassifikationen ICD-11 och berättar att arbetsutmattning anges med en preciserande tilläggskod i samband med diagnosen.

I samma meddelande berättas att arbetsutmattning till exempel i Italien och Lettland klassificeras som en yrkessjukdom och i Sverige som en sjukdom. Forskarna bakom utredningen rekommenderar att man utreder om arbetsutmattning medicinskt kan definieras som en sjukdom och vad det skulle betyda för den finländska socialförsäkringen. Enligt Terveyskirjastos artikel, uppdaterad i mars 2026, definieras arbetsutmattning fortfarande inte som en sjukdom i sjukdomsklassifikationerna.

Får man sjukledighet för utbrändhet?

Ja, om läkaren konstaterar en sjukdom som hindrar arbetet. Enligt Terveyskirjasto ger en diagnos på arbetsutmattning ensam ingen rätt till sjukdagpenning, men sjukledighet kan vara en del av vården när det finns faktorer som försämrar arbets- och funktionsförmågan. Enligt artikeln bedömer företagsläkaren bäst behovet av sjukledighet.

Enligt FPA:s sida om sjukdagpenning förutsätter dagpenningen arbetsoförmåga: sjukdom räcker inte ensam, utan den ska hindra det vanliga arbetet. FPA avgör saken utifrån läkarens utlåtande, och med ett A-intyg får man i regel dagpenning i högst 60 vardagar. Vad som skrivs i intyget och vad arbetsgivaren kan be om beskrivs i guiden sjukintyg.

Om utmattningen oroar dig, boka tid inom företagshälsovården eller hos din egen läkare. Terveyskirjasto rekommenderar att man söker sig till mottagningen i god tid, redan innan funktionsförmågan har försämrats.

Hur lång är sjukledigheten vid utmattning?

Läkaren beslutar om sjukledighetens längd individuellt, och den kan inte förutses utifrån diagnosen eller någon annans erfarenhet. Den här guiden anger inga längder. Lagen och FPA har ändå kontrollpunkter för lång sjukledighet som också gäller utmattning.

Anmälan efter en månad och FPA:s dagpenningdagar är olika räknare: månaden räknas från frånvarons början, FPA:s kontrollpunkter från betalda dagpenningdagar. Räkneexempel finns i guiden sjukledighet och lön.

Betalas lön under sjukledighet för utmattning?

Ja, på samma sätt som vid annan sjukledighet. Enligt 2 kap. 11 § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare som är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av sjukdom eller olycksfall rätt till lön för sjukdomstid. Avlönad sjukledighet beror alltså inte på vilken kod utmattningen antecknas med, utan på om läkaren har konstaterat arbetsoförmåga som beror på sjukdom. Arbetstagaren ska på begäran lägga fram en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga.

Efter lagens minimiperiod fortsätter lönebetalningen bara om kollektivavtalet eller arbetsavtalet föreskriver det. Arbetsgivaren får FPA:s sjukdagpenning högst till ett belopp som motsvarar den lön den har betalat. När lönebetalningen upphör ansöker arbetstagaren själv om dagpenning. Kontroll av kollektivavtalet och ansökningsanvisningar finns i guiden sjukledighet och lön.

Vad får arbetsgivaren veta om diagnosen?

Arbetsgivaren behöver veta att arbetstagaren är arbetsoförmögen och hur länge, inte detaljerna om sjukdomen. Enligt 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet får arbetsgivaren behandla uppgifter om hälsotillstånd endast om de har erhållits av arbetstagaren själv eller med hans eller hennes skriftliga samtycke och behandlingen behövs till exempel för att betala lön för sjukdomstid.

Enligt arbetarskyddsförvaltningens sida om hälsouppgifter får uppgifterna behandlas endast av utsedda personer, de förvaras åtskilda från andra uppgifter, och arbetsgivaren får inte spara diagnosuppgifter från sjukintyg i ett register. Företagshälsovården får inte berätta om arbetstagarens sjukdom för arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke. Arbetstagaren kan själv berätta mer om han eller hon vill. Teamet får veta bara det man har kommit överens om med arbetstagaren.

Vilket ansvar har chefen vid utbrändhet?

Chefens ansvar gäller belastningen i arbetet, inte diagnosen. Om det konstateras att en arbetstagare utsätts för belastning i arbetet på ett sätt som äventyrar hans eller hennes hälsa, ska arbetsgivaren enligt 25 § i arbetarskyddslagen efter att ha fått kännedom om saken vidta åtgärder för att utreda belastningsfaktorerna och för att undvika eller minska risken. Bedömningen av belastningsfaktorer beskrivs i guiden psykosocial belastning, och stommen för samtalet finns i modellen för tidigt stöd.

Hur avtalar man om återgången till arbetet efter utmattning?

Återgången avtalas före den första arbetsdagen mellan arbetstagaren, chefen och vid behov företagshälsovården. Arbetet kan anpassas: man kan begränsa ansvaret, flytta brådskande uppgifter till andra och komma överens om anträffbarheten. Enligt FPA:s sida om partiell sjukdagpenning är deltidsarbete med partiell sjukdagpenning ett frivilligt arrangemang som avtalas utifrån en bedömning av företagsläkaren eller en annan läkare som känner till arbetsförhållandena, och den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningen.

Trepartssamtalet beskrivs i guiden företagshälsoförhandling, och arbetsförmågans delar i guiden arbetsförmåga. Arbetsgivarens checklista under sjukledighet för utmattning:

1. Ordna arbetet för frånvarotiden och kom överens om hur och hur ofta ni håller kontakt med arbetstagaren.
2. Kontrollera den avlönade periodens längd i kollektivavtalet eller arbetsavtalet. Om du betalar lön efter självrisktiden, ansök om FPA:s sjukdagpenning som arbetsgivare inom 2 månader från att arbetsoförmågan började.
3. Anmäl frånvaron till företagshälsovården senast efter en månad.
4. Förvara intygen åtskilda från andra uppgifter, anteckna inte diagnosen i gemensamma anteckningar och fråga inte om den så att teamet hör.
5. Kom överens om återgången före den första arbetsdagen: uppgifter, arbetstid, anträffbarhet och vid behov partiell sjukdagpenning.
6. Avtala om uppföljningsdagar och reda ut vad i arbetet som belastade, så att samma situation inte upprepas.

Kan man säga upp sig under sjukledighet på grund av utmattning?

En arbetstagare kan säga upp sig utan särskilda skäl även under sjukledighet. Enligt Jobbmarknadens sida om att säga upp sig behövs inga särskilda skäl för att säga upp sig, och därefter börjar uppsägningstiden. I arbetsavtalslagens 6 kap. om uppsägning finns inget undantag för sjukledighet.

• Uppsägningstid: enligt 6 kap. 3 § i arbetsavtalslagen är arbetstagarens uppsägningstid, om inte något annat har avtalats, 14 dagar om anställningsförhållandet har varat högst fem år och en månad om det har varat över fem år. Kollektivavtal eller arbetsavtal kan föreskriva något annat.
• Uppsägningstiden iakttas inte: enligt 6 kap. 4 § är en arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden skyldig att betala arbetsgivaren en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.
• Utkomstskydd för arbetslösa: enligt Jobbmarknadens sida om karens leder en uppsägning utan giltigt skäl till 30 eller 45 dagars karens, och giltiga skäl är till exempel hälsoskäl. Arbetskraftsmyndigheten avgör om skälet är giltigt.
• Arbetsgivarens uppsägning: enligt 7 kap. 2 § är arbetstagarens sjukdom inte en grund för uppsägning, om inte arbetsförmågan på grund av den har minskat väsentligt och för så lång tid att arbetsgivaren inte skäligen kan förutsättas fortsätta avtalsförhållandet.

Hävning under prövotiden följer egna regler: se prövotid. Detta är lagens allmänna regler, inte råd för en enskild situation; i det egna ärendet lönar det sig att fråga fackförbundet eller en jurist.

Är utbrändhet en yrkessjukdom?

Inte enligt finländsk lag. Enligt 26 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar avses med yrkessjukdom en sjukdom som sannolikt huvudsakligen har orsakats av exponering för en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. Utbrändhet utvecklas till följd av långvarig stress i arbetet och är ingen sjukdomsdiagnos, så den uppfyller inte definitionen. Enligt statsrådets utredning klassificeras arbetsutmattning till exempel i Italien och Lettland som en yrkessjukdom, men inte i Finland.

Vilken rehabilitering finns vid utbrändhet?

Behovet av rehabilitering bedöms av läkaren. Enligt Terveyskirjasto är de vanligaste formerna av stöd för arbetsförmågan och rehabilitering FPA:s partiella sjukdagpenning, arbetsprövning som ordnas via företagshälsovården, arbetspensionsförsäkrarens yrkesinriktade rehabilitering, FPA:s rehabiliteringskurser och rehabiliterande psykoterapi.

FPA:s Oras-rehabilitering som stöd för orken i arbetet är avsedd för vuxna som har psykiska utmattningssymtom som hotar arbetsförmågan och som är i arbetslivet eller tillfälligt borta från arbetet på grund av sjukledighet. Rehabiliteringen är avgiftsfri, för ansökan behövs en läkares B- eller BC-utlåtande eller någon annan utredning om hälsotillståndet, och rehabiliteringspenning tryggar utkomsten under rehabiliteringen.

När den utmattade är grundare eller nyckelperson

I ett litet företag kan en persons frånvaro stoppa beslut, kundleveranser eller en finansieringsrunda. Därför lönar det sig att göra en kontinuitetsplan innan den behövs, och den handlar om arbetet, inte om hälsan:

1. Vem fattar besluten och vem har bank- och namnteckningsrätt när nyckelpersonen är borta?
2. Vilka system och användarkonton har ersättaren tillgång till?
3. Vem sköter de viktigaste kund- och investerarrelationerna, och vad berättar man för dem?
4. Vilka arbeten kan vänta och vilka flyttas?

Om grundaren är företagare och inte står i anställningsförhållande till bolaget gäller arbetsavtalslagens lön för sjukdomstid inte honom eller henne. Enligt Arbetspension.fi använder FPA FöPL-arbetsinkomsten när företagarens förmåner räknas ut, så arbetsinkomstens nivå påverkar också sjukdagpenningen. Om grundarens egen ork berättar guiden företagarens ork.

StartHealths Minimum är förebyggande företagshälsovård utan sjukvård; Basic lägger till distansmottagningar och Support närmottagningar utifrån en distansbedömning, och gränserna bekräftas i offerten. Jämför paketens innehåll.

Var får man hjälp genast?

Den första adressen är företagshälsovården; också den egna läkaren eller hälsostationen hjälper. Om situationen är akut eller någon är i livsfara, ring nödnumret 112. MIELI Kristelefonen ger samtalsstöd på svenska på numret 09 2525 0112 måndagar och onsdagar kl. 16–20 samt tisdagar, torsdagar och fredagar kl. 9–13, och på finska varje dag dygnet runt på numret 09 2525 0111.

Vanliga frågor