Riskbedömning på arbetsplatsen: lag, steg och mall

Riskbedömning på arbetsplatsen innebär att arbetsgivaren utreder olägenheterna och riskerna i arbetet, bedömer deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa och beslutar med vilka åtgärder riskerna undanröjs eller minskas. Enligt 10 § i arbetarskyddslagen 738/2002 gäller skyldigheten varje arbetsgivare oberoende av bransch och antal anställda, och arbetsgivaren ska inneha bedömningen. Bedömningen ses över när förhållandena ändras väsentligt, och Arbetarskyddsförvaltningen rekommenderar en översyn en gång per år.

I lagen heter det utredning och bedömning av riskerna i arbetet. I vardagligt tal säger man farobedömning eller riskbedömning, och på engelska heter det risk assessment. Den här guiden är skriven för grundaren eller den operativa chefen i ett kontors-, IT- eller expertföretag med 5–25 personer. Övriga uppgifter som börjar med den första anställda finns i guiden arbetsgivarens skyldigheter.

Vad kräver arbetarskyddslagen av riskbedömningen?

Enligt 10 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena. Om de inte kan undanröjas ska deras betydelse bedömas. I bedömningen ska man bland annat beakta: Bedömningen av inomhusluft och ventilation beskrivs i guiden inomhusluftproblem på arbetsplatsen.

• risken för olycksfall och annan förlust av hälsan
• olycksfall, yrkessjukdomar, arbetsrelaterade sjukdomar och risksituationer som förekommit
• arbetstagarens ålder, åldrande, kön, yrkesskicklighet och andra personliga förutsättningar
• fysiska belastningsfaktorer i arbetet samt belastningsfaktorer i anslutning till arbetets innehåll, organiseringen av arbetet och arbetsgemenskapens sociala funktion
• arbetsrelaterat resande utanför arbetstiden
• eventuell fara för den reproduktiva hälsan.

Paragrafen kräver dessutom tre saker. Om den egna sakkunskapen inte räcker ska utomstående sakkunniga anlitas. Arbetsgivaren ska inneha utredningen och bedömningen. Bedömningen ska ses över när förhållandena ändras väsentligt och även i övrigt hållas uppdaterad. Lagens 8 § anger ordningen för åtgärderna: uppkomsten av risker förhindras, riskerna undanröjs eller ersätts med mindre farliga, och allmänt verkande åtgärder genomförs före individuella.

Lagen föreskriver ingen blankett. Enligt Arbetarskyddsförvaltningens anvisning om utredning av faror ska bedömningen ändå kunna påvisas, vilket i praktiken innebär en skriftlig eller elektronisk metod. I arbete som utförs hemma tillåter lagens 5 § att arbetsgivarens begränsade möjligheter beaktas, men bedömningen omfattar ändå distansarbetet; se arbetsgivarens ansvar vid distansarbete.

Hur skiljer sig riskbedömningen från arbetsplatsutredningen och verksamhetsprogrammet?

De tre dokumenten bildar en kedja. Riskbedömningen är arbetsgivarens egen utredning (10 § i arbetarskyddslagen). Arbetsplatsutredningen är företagshälsovårdens bedömning av vad riskerna och belastningsfaktorerna i arbetet betyder för hälsan (12 § i lagen om företagshälsovård), och enligt Arbetarskyddsförvaltningen utnyttjas den i riskbedömningen tillsammans med uppgifter om sjukfrånvaro, olycksfall och risksituationer. Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet (9 §) är planen dit utvecklingsbehoven och målen från bedömningen förs.

Också finansieringen skiljer dem åt. Enligt FPA:s anvisning om ersättningsgill företagshälsovård står arbetsgivaren för alla kostnader för arbetarskydd, såsom kostnader för bedömning av riskerna på arbetsplatsen, och för dem kan man inte få ersättning för företagshälsovård. Arbetsplatsutredningen är däremot förebyggande företagshälsovård, för vilken man kan söka FPA-ersättning.

Hur gör ett litet företag en riskbedömning?

Enligt Arbetarskyddsförvaltningens anvisning om riskbedömning har riskhanteringen tre faser: att identifiera faror och olägenheter, att bedöma riskernas betydelse och att förhindra, undanröja eller minska riskerna. När man lägger till dokumentation och uppföljning passar fem steg för ett kontors- eller IT-team med 5–25 personer: Särskilda situationer behandlas i guiderna ensamarbete och arbetarskyddsfullmäktig.

1. Identifiera farorna. Gå igenom allt arbete: kontoret, distansarbetet, kundbesöken, arbetsresorna, jouren och rusningstopparna. Enligt Arbetarskyddsförvaltningen ska bedömningen också omfatta avvikande situationer, semesterperioder, vikarier och praktikanter samt arbete utanför arbetsplatsen. Det är viktigt att de anställda deltar särskilt i det här skedet.
2. Bedöm sannolikhet och följder. Bedöm för varje fara hur sannolik skadan är och hur allvarliga följderna skulle vara, och klassificera risken med matrisen nedan. Företagshälsovården hjälper till att bedöma den hälsomässiga betydelsen.
3. Besluta om åtgärder. Välj åtgärder i lagens ordning: förhindra, undanröj eller ersätt faran och genomför gemensamma lösningar före individuella. Ju större risk, desto snabbare tidtabell.
4. Dokumentera. Anteckna faran, risknivån, åtgärden, den ansvariga personen och tidsfristen. Utvecklingsbehoven förs över till verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet.
5. Följ upp och uppdatera. Kontrollera om åtgärderna har hjälpt, och uppdatera bedömningen efter en väsentlig förändring och annars en gång per år.

Psykosociala belastningsfaktorer, som tidspress, avbrott och oklart ansvar, bedöms i samma process. Hur de identifieras och myndighetens enkät beskrivs i guiden psykosocial belastning i arbetet. Arbetsplatserna och bildskärmsarbetet gås igenom med hjälp av guiden ergonomi i kontorsarbete.

Riskmatris: hur bedöms riskens storlek?

Enligt Arbetarskyddsförvaltningen fastställs riskens storlek utifrån hur allvarliga och sannolika följderna är: ju allvarligare följden och ju sannolikare händelsen, desto större risk. I anvisningens klassificeringsmodell delas riskerna in i fem nivåer: 1 betydelselös, 2 uthärdlig, 3 måttlig, 4 betydande och 5 outhärdlig.

Enligt anvisningen kräver en betydelselös risk inga särskilda åtgärder, men arbetsförhållandena följs upp. Vid en uthärdlig och en måttlig risk säkerställer man att arbetstagarna känner till säkra arbetsmetoder, och risken minskas vid behov. För att minska en betydande risk ska åtgärder vidtas inom en bestämd tid, och om risken är outhärdlig får arbetet inte påbörjas eller fortsätta innan risken har minskats. Arbetarskyddsförvaltningen rekommenderar en numerisk klassificering, eftersom man med den kan påvisa hur säkerheten utvecklas mellan bedömningarna.

Mall: blankett för riskbedömning att kopiera

Mallen nedan är en redaktionell modell, inte en myndighetsblankett. Kopiera tabellen till ett kalkylprogram eller ett dokument, ta bort exempelraderna och fyll i era egna. Exemplen kommer från ett fiktivt programvaruföretag med 12 anställda; risknivån beror alltid på de egna förhållandena.

Gå också separat igenom beredskapen för första hjälpen och utrymningsvägarna. Enligt Arbetarskyddsförvaltningen ska bedömningen beakta särskilda grupper, som unga arbetstagare, gravida och personer med partiell arbetsförmåga; se guiderna gravid arbetstagare och arbetstagare under 18 år.

Vilka officiella blanketter och verktyg kan man använda?

Arbetsgivaren får själv välja metod. Avgiftsfria hjälpmedel är:

• Arbetsboken Riskien arviointi ja hallinta työpaikalla. Arbetsboken som social- och hälsovårdsministeriet och Arbetarskyddscentralen gav ut 2023 och som Arbetarskyddsförvaltningens sida om farobedömning hänvisar till. Arbetsboken finns på finska, och dess kontrollblanketter, till exempel om fysisk belastning och psykosociala belastningsfaktorer, kan laddas ner på svenska från Arbetarskyddscentralens sida om att utreda faror och bedöma risker.
• Identifiering av riskerna med kontorsarbete. Arbetarskyddscentralens blankett om riskerna i kontorsarbete är gjord för expertarbete av kontorstyp (utgiven 2023, uppdaterad 2026).
• OiRA. OiRA, som Arbetshälsoinstitutet presenterar (på finska), är ett avgiftsfritt webbverktyg för riskbedömning i mikroföretag och små företag, och det har också en version som passar alla branscher.

Arbetarskyddsförvaltningen påminner om att färdiga blanketter är gjorda för olika branscher och arbetsplatser av olika storlek: de har ofta onödiga punkter, och faror i det egna arbetet kan saknas. Som bakgrund passar Arbetshälsoinstitutets sida om riskbedömning på arbetsplatsen (på finska).

Farobedömning och introduktion

Farobedömning och introduktion hör ihop. Enligt 14 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren ge arbetstagaren tillräcklig information om olägenheterna och riskerna på arbetsplatsen och ge introduktion i arbetet, arbetsförhållandena, arbetsredskapen och säkra arbetssätt, särskilt innan ett nytt arbete påbörjas och när arbetsuppgifterna ändras. Resultaten av bedömningen är alltså innehåll i introduktionen: den nyanställda får höra vilka risker och belastningsfaktorer som hör till arbetet och vad som har gjorts åt dem.

Enligt Arbetarskyddsförvaltningen granskar man i bedömningen också om introduktionen och arbetshandledningen fungerar i praktiken. Arbetstagaren ska anmäla faror som hen upptäcker till arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen, och arbetsgivaren ska berätta vilka åtgärder den vidtar. En checklista för nyanställda finns i guiden introduktion av nyanställd.

Vad kontrollerar arbetarskyddsinspektören i riskbedömningen?

Enligt arbetarskyddsmyndighetens anvisning om hur man förbereder sig inför inspektionen säkerställer man under inspektionerna att riskhanteringen, företagshälsovårdssamarbetet och introduktionsförfarandena är i skick. Från och med 1.1.2026 sköts uppgiften av Tillstånds- och tillsynsverkets arbetarskyddsavdelning. Inspektionen kan vara ett besök på arbetsplatsen, en dokumentgranskning eller en distansinspektion via ett mötesprogram, och handlingarna som gäller det som inspekteras ska vara lättillgängliga.

Utifrån anvisningen och lagen lönar det sig att ha färdigt:

• en uppdaterad, skriftlig eller på annat sätt påvisbar utredning och bedömning av riskerna
• åtgärder, ansvar och tidsfrister samt anteckningar om uppföljningen
• verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet och företagshälsovårdens arbetsplatsutredning
• en beskrivning av hur introduktionen går till.

I slutet av inspektionen berättar inspektören vilka lagstridiga brister hen har upptäckt och ger förpliktelser som antecknas i inspektionsberättelsen.

Checklista: riskbedömning i ett litet företag

1. Utse en ansvarig person för bedömningen och reservera tid också för åtgärderna, inte bara för kartläggningen.
2. Samla bakgrundsuppgifter: arbetsplatsutredningen, olycksfall och risksituationer, den totala sjukfrånvaron utan individuppgifter, praxis för distansarbete och kommande förändringar.
3. Identifiera farorna tillsammans med hela teamet, också i fråga om distansarbete, resor, jour och avvikande situationer.
4. Bedöm sannolikheten och följderna för varje fara och klassificera risken på skalan 1–5.
5. Besluta om åtgärder, ansvariga personer och tidsfrister; betydande risker först.
6. Be företagshälsovården bedöma den hälsomässiga betydelsen om den egna sakkunskapen inte räcker.
7. Dokumentera bedömningen, för över utvecklingsbehoven till verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet och gå igenom resultaten med personalen och i introduktionen.
8. Uppdatera bedömningen efter en väsentlig förändring, som en flytt, en rekryteringsvåg eller en ny modell för distansarbete, och annars en gång per år.

StartHealths Minimum-paket omfattar arbetsplatsutredning och riskbedömning, men ansvaret för bedömningen och åtgärderna ligger kvar hos arbetsgivaren. Paketen finns på tjänstesidan, och om att skaffa företagshälsovård berättar guiden företagshälsovård för startup-företag.

Vanliga frågor