Ensamarbete: risker, lag och anvisning för arbetsgivaren

Ensamarbete är tillåtet, men arbetsgivaren ska bedöma riskerna. Enligt 29 § i arbetarskyddslagen 738/2002 ska arbetsgivaren, när arbete som en arbetstagare utför ensam av den orsaken är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker, se till att olägenheterna eller riskerna undviks eller är så små som möjligt. Arbetsgivaren ska också ordna möjlighet till nödvändig kontakt och säkerställa möjligheten att larma hjälp. I kontors- och distansarbete är uppenbar olycksrisk mer sällsynt än i farliga branscher, men enligt arbetarskyddsförvaltningen kan ensamarbete också vara en psykosocial belastningsfaktor.

Guiden är skriven för grundare och operativt ansvariga i ett startup- eller tillväxtföretag med 5–25 personer och utan egen HR-avdelning. Typiska situationer är en kväll eller helg på ett tomt kontor, distansarbete hemma, ett kundbesök eller en arbetsresa ensam och en uppgift som ingen annan i teamet kan.

Vad betyder ensamarbete?

Enligt arbetarskyddsförvaltningens anvisning om ensamarbete handlar det om fysiskt ensamarbete när arbetstagaren inte är i kontakt med övriga arbetstagare på arbetsplatsen. Socialt ensamarbete avser situationer där arbetstagaren inte har möjlighet att få stöd av sin arbetsgemenskap. Hit hör också professionellt ensamarbete, där personen är den enda i teamet med sin yrkeskompetens.

Anvisningens exempel på riskfyllt ensamarbete är skogsarbete, arbete inom servicebranscher och arbete som utförs hemma hos kunden; särskilda frågor inom industrin och handeln faller utanför denna guide.

Vad säger lagen om ensamarbete?

29 § i arbetarskyddslagen 738/2002 (Finlex) ålägger arbetsgivaren tre skyldigheter när ensamarbete är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker:

• Undvika eller minska risken: olägenheterna eller riskerna undviks eller är så små som möjligt.
• Kontakt: med beaktande av arbetets art har arbetstagaren möjlighet till nödvändig kontakt med arbetsgivaren, en företrädare som arbetsgivaren anvisat eller andra arbetstagare.
• Larma hjälp: arbetsgivaren säkerställer att det går att larma hjälp.

Ensamarbete hör till lagens 5 kap., och riskerna ska beaktas i riskbedömningen enligt 10 §. Arbetsgivaren ska inneha utredningen och bedömningen, och de ses över när förhållandena ändras väsentligt. Enligt arbetarskyddsförvaltningen ska arbetsgivaren bedöma om ensamarbetet är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker och beakta risker för olycksfall, våld och psykosocial belastning. En arbetstagare under 18 år får inte arbeta ensam om arbetet är förknippat med en uppenbar risk för olycksfall eller våld; övriga gränser för unga arbetstagare finns i guiden ung arbetstagare.

Riskerna med ensamarbete i ett litet expertföretag

Tabellen sammanfattar de vanligaste situationerna. Bedömningen görs alltid på den egna arbetsplatsen, och tabellen ersätter den inte.

Ensamarbete på distans: vad kan arbetsgivaren göra?

Enligt 5 § tillämpas arbetarskyddslagen också på arbete som en arbetstagare enligt avtal utför hemma eller på något annat ställe som hen själv väljer. När skyldigheterna i lagens 5 kap., dit 29 § hör, fullgörs ska dock begränsningarna i arbetsgivarens verksamhetsmöjligheter beaktas. Enligt arbetarskyddsförvaltningens sida om distansarbete ska arbetsgivaren också beakta den hemfrid som tryggas i grundlagen, och parterna bör komma överens om hur man agerar i en störningssituation.

I praktiken sköts ensamarbete på distans genom att man kommer överens om anträffbarhet, hur ofta man håller kontakt och vem som meddelas om något händer. Ansvar, försäkring och arbetsplatsen hemma beskrivs i guiden distansarbete och arbetsgivarens ansvar.

Ensamarbete på kontoret kvällstid

När en arbetstagare stannar ensam på ett tomt kontor en kväll eller helg märker kanske ingen om hen insjuknar eller skadar sig. Kom därför överens om ett sätt att meddela ankomst och avfärd, till exempel med ett meddelande i teamets kanal eller till en utsedd kontaktperson. Se till att kontoret har första hjälpen-utrustning och en anvisning om hur man larmar hjälp, och att ytterdörrar och passerkontroll fungerar också utanför kontorstid. Första hjälpen-skåp och personer med utbildning i första hjälpen beskrivs i guiden första hjälpen-beredskap.

Enligt arbetarskyddsförvaltningen ska arbetsgivaren kalla på hjälp om en arbetstagare inte nås och det finns skäl att misstänka att arbetstagaren drabbats av en olycka. Därför ska man på förhand komma överens om vad som görs om ingen kvittering kommer.

Praktiska arrangemang: kontakt, 112 och första hjälpen

Enligt Nödcentralsverkets sida om nödpositionering aktiverar telefonen automatiskt positionsuppgifterna när man ringer nödnumret, och Android- och iOS-telefoner skickar positionen under hela nödsamtalet. Nödcentralsverket råder ändå att också berätta platsen muntligt. I den avgiftsfria 112 Suomi-appen kan man välja finska, svenska eller engelska som språk, och appen förmedlar myndighetsmeddelanden till telefonen. Om något händer, gå till väga enligt guiden olycksfall i arbetet.

För in arrangemangen i riskbedömningen och gå igenom dem med företagshälsovården i arbetsplatsutredningen. StartHealths tjänstepaket omfattar lagstadgad förebyggande företagshälsovård, och distanstjänsterna täcker hela Finland.

Ensamarbete och ork: risken för isolering

Ensamarbete kan vara belastande även när själva arbetet är säkert. Arbetshälsoinstitutets sida om distans- och hybridarbete nämner upplevelser av ensamhet och isolering från arbetsgemenskapen samt otillräckligt stöd från chefer och kolleger som risker. Olägenheterna kan lindras till exempel genom att minska tiden för ensamarbete och ordna tillräckligt med möten.

Belastningen bedöms som en del av utredningen av psykosocial belastning, och rutiner för distansteam beskrivs i guiden distansarbete och ork. En bredare helhet finns i guiden ork i arbetet. Om en arbetstagare berättar att hen mår dåligt finns hjälp inom företagshälsovården eller hos den egna läkaren. MIELI rf:s kristelefon betjänar på finska på numret 09 2525 0111 dygnet runt och på svenska på numret 09 2525 0112 på de tider som anges på sidan. I nödsituationer ringer man 112.

Mall: anvisning för ensamarbete att kopiera

Anpassa anvisningen till din arbetsplats och dela den med alla:

• När du arbetar ensam på kontoret: meddela ankomst och avfärd i teamets kanal eller till kontaktpersonen [namn].
• Kontakt: på distans är vi anträffbara på avtalade tider, och vi stämmer av läget minst [en gång i veckan].
• I en nödsituation: ring 112 och uppge adressen också muntligt. Meddela därefter kontaktpersonen.
• Första hjälpen: första hjälpen-skåpet finns [plats], och personer med utbildning i första hjälpen är [namn].
• Om ingen kvittering kommer: kontaktpersonen försöker nå dig och larmar hjälp om det finns skäl att misstänka en olycka.
• Om belastningen ökar: berätta för chefen eller kontakta företagshälsovården.

Checklista: ensamarbete i ett litet företag

1. Utred i vilka situationer man arbetar ensam i teamet: kvällar, helger, distansarbete, kundbesök och resor.
2. Bedöm i varje situation om den är förknippad med uppenbara olägenheter eller risker och för in bedömningen i riskbedömningen.
3. Kom överens om sättet att hålla kontakt, en kontaktperson och vad som görs om ingen kvittering kommer.
4. Se till att alla kan larma hjälp och vet var första hjälpen-utrustningen finns.
5. Kontrollera att ingen under 18 år arbetar ensam i arbete med uppenbar risk för olycksfall eller våld.
6. Följ upp belastningen i distansarbete och professionellt ensamarbete i samtal mellan fyra ögon.
7. Gå igenom anvisningen i introduktionen av nyanställda och med arbetarskyddsfullmäktigen, om en sådan har valts.
8. Uppdatera bedömningen när lokaler, arbetstider eller arbetssätt ändras väsentligt.

Vanliga frågor