Olycksfall i arbetet: vad ska arbetsgivaren göra?

När en arbetstagare råkar ut för ett olycksfall i arbetet ska arbetsgivaren anmäla det till sitt försäkringsbolag utan dröjsmål och senast inom tio vardagar efter att arbetsgivaren fick kännedom om skadefallet. Ett olycksfall i arbetet som har lett till döden eller svår skada ska dessutom utan dröjsmål anmälas till polisen och arbetarskyddsmyndigheten. Därefter utreder arbetsgivaren orsakerna till olycksfallet, antecknar det i olycksfallsförteckningen och håller bedömningen av riskerna aktuell.

Den här guiden är för en grundare eller en operativt ansvarig vars team utför kontors- eller expertarbete. Den går igenom anmälningarna, tidsfristerna, lönen och utredningen. Guiden innehåller inga vårdanvisningar: dem ansvarar hälso- och sjukvården för. Arbetsgivarens övriga uppgifter är samlade i guiden arbetsgivarens skyldigheter.

Vad är ett olycksfall i arbetet?

Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015 är ett olycksfall en plötslig och oförutsedd händelse som beror på en yttre faktor och som orsakar arbetstagaren en skada eller sjukdom (17 §). Ett olycksfall i arbetet är ett olycksfall som har drabbat arbetstagaren i arbetet, på ett område som hör till den plats där arbetet utförs eller utanför det området på det sätt som föreskrivs i lagens 21–25 § (20 §).

• I arbetet: olycksfallet har inträffat i samband med arbetet. Med arbete jämställs också resor som beror på arbetsuppgifterna (21 §).
• På ett område som hör till den plats där arbetet utförs: olycksfallet har inträffat i verksamhet som vanligen hör till vistelsen på platsen där arbetet utförs (22 §).
• Utanför området: olycksfallet har inträffat under en sedvanlig resa mellan bostaden och arbetsplatsen eller under en sedvanlig mat- eller rekreationspaus i närheten av platsen där arbetet utförs (23 §).
• Under särskilda förhållanden: olycksfallet har inträffat till exempel under ett utbildnings- eller rekreationstillfälle som hör till arbetet och som arbetsgivaren har ordnat eller godkänt att arbetstagaren deltar i (24 §).

I arbete som utförs hemma är skyddet snävare (25 §): se guiden försäkring i distansarbete och arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren avgör inte om olycksfallet ersätts. Enligt Olycksfallsförsäkringscentralen utreder försäkringsbolaget vilka ersättningar arbetstagaren har rätt till och ger ett skriftligt beslut i ärendet. Försäkringsskyldigheten och dess gränser finns i guiden arbetsgivarens lagstadgade försäkringar.

Vad gör arbetsgivaren efter ett olycksfall i arbetet?

Vid ett olycksfall i arbetet kommer arbetsgivarens skyldigheter i den här ordningen. Tidsfristerna i tabellen är från lagen; om ingen tidsfrist har föreskrivits sägs det separat.

Anmälan om olycksfall i arbetet till försäkringsbolaget. I anmälan antecknas bland annat uppgifter om den skadade och arbetsgivaren, tid och plats för olycksfallet, förhållandena, orsakerna och följderna samt uppgifter om arbetet och anställningsförhållandet (111 §). Olycksfallsförsäkringscentralen råder dig att noggrant anteckna hur olycksfallet inträffade. Om arbetsgivaren inte gör någon olycksfallsanmälan kan arbetstagaren eller vårdinrättningen inleda ersättningsärendet med en egen skriftlig anmälan (112 §). Enligt Arbetarskyddsförvaltningen är det straffbart att inte anmäla ett olycksfall till försäkringsbolaget.

Anmälan om ett allvarligt olycksfall i arbetet. Enligt Arbetarskyddsförvaltningen är en svår skada en skada som med stor sannolikhet blir bestående och som försvårar den skadades normala funktioner. Om det är svårt att bedöma hur svår skadan är finns det skäl att göra anmälan. Anmälan till arbetarskyddsmyndigheten, alltså arbetarskyddsavdelningen vid Tillstånds- och tillsynsverket, görs per telefon eller e-post. Polisen gör en polisundersökning på olycksplatsen, och arbetsgivaren eller dennes företrädare kallas till den (46 §). Den som bryter mot anmälningsskyldigheten kan dömas till böter (51 §).

Utredning och anteckning av olycksfallet. I olycksfallsförteckningen antecknas bland annat tidpunkten för olycksfallet, de förhållanden och orsaker som ledde till det, arbetets art och de skador som uppstod (267 §). Förteckningen ska på begäran visas upp för arbetarskyddsmyndigheten, polisen och arbetarskyddsfullmäktigen. Skriv också in hur utredningen görs i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet, så att ni nästa gång vet vem som gör vad.

Fiktivt exempel: en arbetstagare i ett programvaruföretag med 12 anställda halkar en måndagsmorgon på väg till kontoret och berättar om saken för sin chef samma dag. Arbetsgivaren ger arbetstagaren uppgifterna om försäkringsbolaget, gör anmälan om olycksfall i arbetet under samma vecka och antecknar olycksfallet i olycksfallsförteckningen. Skadan är inte svår, så ingen anmälan till polisen och arbetarskyddsmyndigheten behövs.

Vem betalar vården och lönen?

Vården. Enligt Olycksfallsförsäkringscentralen ersätter den lagstadgade försäkringen den sjukvård och medicinska rehabilitering som behövs på grund av skadan samt inkomstbortfallet. Ersättningarna är föreskrivna i lag, och det går inte att avtala om dem på annat sätt. Det första läkarbesöket och andra enskilda läkarbesök ersätts utan betalningsförbindelse på ett offentligt eller privat vårdställe. För dyrare åtgärder på ett privat vårdställe behövs försäkringsbolagets betalningsförbindelse, och försäkringsbolaget kan hänvisa arbetstagaren till ett vårdställe som bolaget väljer. Arbetstagaren har alltid rätt att få vård på en offentlig vårdinrättning.

Lönen. Vid ett olycksfall i arbetet betalas lön enligt samma regler som vid sjukdom: enligt 2 kap. 11 § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete rätt till lön för sjukdomstid. I ett anställningsförhållande som har varat minst en månad betalas full lön till utgången av den nionde vardagen efter insjuknandedagen, dock högst tills rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. I ett anställningsförhållande som har varat mindre än en månad är rätten 50 procent av lönen. Kollektivavtalet eller arbetsavtalet kan ålägga arbetsgivaren att betala lön längre. Helheten beskrivs i guiden sjukledighet och lön.

Försäkringens dagpenning. Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas dagpenning om arbetsoförmågan varar minst tre dagar i följd, skadedagen undantagen (56 §). Under högst 28 dagar från skadedagen är dagpenningen lika stor som den betalda lönen för sjukdomstid (58 §). När arbetsgivaren har betalat lön för samma tid betalas ersättningen till arbetsgivaren, högst till beloppet av den betalda lönen (139 §). Vid kortare frånvaro än så betalas ingen dagpenning, så lönekostnaden stannar hos arbetsgivaren.

Olycksfall under arbetsfärd och arbetsresa: vad är skillnaden?

I vardagsspråk talar man om arbetsresa för två olika resor, och lagen behandlar dem i olika paragrafer.

• Ett olycksfall under arbetsfärd inträffar under resan mellan bostaden och arbetsplatsen. Det är ett olycksfall i arbetet när resan är en sedvanlig resa som beror på arbetet (23 §). Till resan hör en mindre avvikelse från rutten på grund av barndagvård, ett besök i en livsmedelsbutik eller någon annan därmed jämförbar orsak. Enligt Olycksfallsförsäkringscentralen gäller skyddet medan man färdas längs den avvikande rutten, inte under själva ärendet.
• Resor som beror på arbetsuppgifterna, till exempel en resa till en kund, jämställs med arbete (21 §).

Den som arbetar hemma under en distansdag har enligt Olycksfallsförsäkringscentralen inget skydd för arbetsfärd. Arbetsgivarens steg är i båda fallen desamma som i tabellen.

Hur hänger företagshälsovården ihop med olycksfall i arbetet?

Företagshälsovårdens roll är framför allt förebyggande. Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård omfattar företagshälsovården att utreda och bedöma säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena, där också olycksfallsrisken beaktas, samt att lägga fram åtgärdsförslag. Till samma paragraf hör att följa upp och främja hur arbetstagaren klarar sig i arbetet, rådgivning om rehabilitering och deltagande i ordnandet av första hjälpen.

Var den som har skadats i ett olycksfall i arbetet får vård beror på försäkringsbolagets anvisningar och på innehållet i avtalet om företagshälsovård. Ta reda på båda i förväg och skriv in en handlingsanvisning i introduktionsmaterialet. Företagshälsovårdens innehåll beskrivs på tjänstesidan.

När frånvaron drar ut på tiden avtalas återgången till arbetet tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården: se företagshälsoförhandling. Enligt Arbetarskyddsförvaltningen ordnas efter ett allvarligare olycksfall i arbetet en genomgång av händelsen för arbetsgemenskapen, och företagshälsovården hjälper till med den. Om ett olycksfall i arbetet leder till döden är arbetsgivarens uppgifter samlade i guiden arbetstagarens död. Som stöd för arbetsgemenskapen passar också Solace Cares guide om sorg i ett litet team (på finska).

Minneslista: hantering av ett olycksfall i arbetet

1. Se till att personen får hjälp och vård. Arbetsgivaren ska ordna första hjälpen (arbetarskyddslagen 46 §).
2. Ge uppgifterna om försäkringsbolaget. Arbetstagaren visar upp dem på vårdstället.
3. Gör anmälan om olycksfall i arbetet. Till försäkringsbolaget utan dröjsmål och senast inom tio vardagar efter att du fick kännedom om saken.
4. Anmäl ett allvarligt olycksfall. Till polisen och arbetarskyddsmyndigheten utan dröjsmål, om följden är död eller svår skada.
5. Betala lön för sjukdomstid. Försäkringsbolaget kan be arbetsgivaren om uppgifter om arbetsinkomsterna för ersättningshandläggningen.
6. Utred och anteckna. Red ut orsakerna och anteckna olycksfallet i olycksfallsförteckningen.
7. Uppdatera bedömningen av riskerna och avtala om återgången till arbetet. Berätta för teamet vad som ändrades.

Vanliga frågor