Inomhusluftproblem på arbetsplatsen: ansvar och åtgärder

När det kommer en anmälan om inomhusluften på arbetsplatsen ska arbetsgivaren utreda saken och åtgärda orsaken. Ansvaret övergår inte till hyresvärden: enligt arbetarskyddsförvaltningen ska en arbetsgivare som hyr arbetslokalerna avtala om reparationer och underhåll av fastigheten med fastighetens ägare, men arbetsgivaren bär alltid ansvaret för arbetstagarnas hälsa. Företagshälsovården bedömer om symtomen har samband med arbetslokalerna, och byggnadens skick utreds vid behov av en utomstående expert.

Guiden är skriven för grundare och operativt ansvariga i ett startup- eller tillväxtföretag med 5–25 personer som verkar i en hyrd kontorslokal utan egen HR-avdelning eller egen fastighetspersonal. Guiden är inte hälsorådgivning: bedömningen av symtom hör till företagshälsovården.

Vad kräver lagen av arbetsgivaren när det gäller inomhusluft?

I arbetarskyddslagen 738/2002 (Finlex) finns ingen enskild paragraf om inomhusluft, utan skyldigheten består av flera bestämmelser:

• 8 §, allmän omsorgsplikt: arbetsgivaren ska fortlöpande observera arbetsmiljön och arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet samt hur de vidtagna åtgärderna verkar.
• 10 §, utredning och bedömning av riskerna: olägenheter och risker som beror på arbetslokalen och den övriga arbetsmiljön ska utredas, och om sakkunskapen inte räcker ska arbetsgivaren anlita utomstående sakkunniga.
• 32 §: arbetsplatsens konstruktioner, material och utrustning samt anordningar ska vara säkra och hälsosamma för arbetstagarna.
• 33 §: arbetsplatsens ventilation ska vara tillräckligt effektiv och ändamålsenlig.
• 61 §: byggnadens ägare, innehavare och hyresvärd ska tillåta att arbetsgivaren utför de reparationer eller ändringar som lagen förutsätter.

Enligt 9 § i statsrådets förordning om säkerhets- och hälsokrav på arbetsplatser 577/2003 ska maskinell ventilation hållas i funktionsdugligt skick. Inomhusluften hör alltså till samma riskbedömning som arbetsmiljöns övriga risker. Alla arbetsgivarens skyldigheter enligt antalet anställda finns samlade i guiden arbetsgivarens skyldigheter.

Vad gör man när det kommer en anmälan om inomhusluften?

Enligt arbetarskyddsförvaltningens anvisning om inomhusklimat ska arbetsplatsen ha överenskomna förfaranden för att hantera problem med inomhusklimatet. Tabellen sammanfattar dem som steg för ett litet företag.

Enligt Arbetshälsoinstitutets anvisning om utredning kan orsaken ibland klarna redan vid ett besök av fastighetsunderhållet, och då kan man gå direkt till reparation. Om orsaken inte klarnar, symtomen är mer utbredda eller problem har rapporterats tidigare, utreds saken stegvis genom undersökningar. Enskilda mätningar ger ingen helhetsbild.

Hyrd kontorslokal och inomhusluft: vem ansvarar, arbetsgivaren eller hyresvärden?

De flesta startupföretag hyr sina lokaler, så detta är den vanligaste frågan. Enligt arbetarskyddsförvaltningens svar på frågan om en hyresfastighet ska arbetsgivaren kontakta hyresvärden och begära en utredning av fastighetens skick, eventuella reparationsbehov och tidsplanen för reparationerna, och kontakten bör alltid tas skriftligen. Arbetsgivarens primära skyldighet är att se till att arbetsplatsen är säker och hälsosam, men hyresvärden ska hålla lokalerna i sådant skick att de lämpar sig för ändamålet och att även inomhusluften är hälsosam och säker.

Tre saker är bra att känna till innan problemet uppstår:

• Byggnadsägarens roll: enligt Arbetshälsoinstitutets beskrivning av uppgifter och ansvar samlar och överlämnar ägaren byggnadens uppgifter och deltar i utredningen och genomförandet av åtgärderna. Arbetarskyddsmyndigheten kan ålägga arbetsgivaren men inte byggnadens ägare.
• Undersökningar ska tillåtas: högsta förvaltningsdomstolen ansåg i avgörandet HFD:2022:5 (Finlex) att 61 § även omfattar utredning av reparationsbehov genom undersökningar där konstruktioner öppnas. Arbetsgivaren hade inte giltig orsak att låta bli att utreda konstruktionerna, trots att hyresvärden hade förbjudit undersökningarna.
• Hävningsrätt: enligt 50 § i lagen om hyra av affärslokal 482/1995 (Finlex) har hyresgästen rätt att häva hyresavtalet bland annat om hyresgästen eller någon anställd hos hyresgästen vållas uppenbar fara för hälsan när lokalen används för det ändamål som förutsätts i avtalet.

Den övriga ansvarsfördelningen, till exempel vem som beställer och betalar undersökningarna, beror på hyresavtalet och förhandlingarna med fastighetens ägare. Enligt Arbetshälsoinstitutet är beställaren i allmänhet en företrädare för byggnadens ägare eller arbetsgivaren.

Vilken roll har företagshälsovården vid problem med inomhusluften?

Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård 1383/2001 (Finlex) hör det till företagshälsovården att utreda hur sunt arbetet och arbetsförhållandena är genom återkommande arbetsplatsbesök med beaktande av bland annat exponeringsfaktorerna på arbetsplatsen. Vid problem med inomhusluften innebär detta tre uppgifter:

• Arbetsplatsbesök: företagshälsovården bedömer lokalernas betydelse för hälsan, och iakttagelserna antecknas i arbetsplatsutredningen.
• Symtomens arbetsrelaterade samband: enligt arbetarskyddsförvaltningen ska arbetsgivaren använda företagshälsovården eller någon annan expert inom hälso- och sjukvården för att utreda om symtomen är arbetsrelaterade och tillsammans med företagshälsovården avgöra vilka som kan fortsätta arbeta i lokalerna och på vilka villkor.
• Uppföljning: efter reparationerna följer arbetsgivaren tillsammans med företagshälsovården upp om de räcker och hur de påverkar arbetstagarnas hälsa.

Enligt Arbetshälsoinstitutet görs bedömningen av hälsobetydelsen i allmänhet av företagsläkaren. Om företaget ännu inte har företagshälsovård finns en egen guide om företagshälsovård för startupföretag. StartHealths tjänstepaket innehåller lagstadgad förebyggande företagshälsovård, och distanstjänsterna täcker hela Finland.

Vad gör man om en arbetstagare misstänker att inomhusluften orsakar symtom?

Bedömningen av symtom hör inte till chefen. Enligt arbetarskyddsförvaltningen berättar arbetstagaren om sina symtom för arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig och alltid också för företagshälsovården, och företagshälsovården bedömer på vilka villkor hen kan fortsätta arbeta i lokaler där symtomen uppstår. Bedömningen av om symtomen är arbetsrelaterade kan bara göras av hälso- och sjukvårdspersonal.

Hänvisa arbetstagaren till företagshälsovården genast när hen berättar om symtom som hen misstänker har samband med arbetslokalerna. Enligt Arbetshälsoinstitutets modell för stöd för arbetsförmågan (på finska) är arbetsarrangemang i allmänhet ett bättre alternativ än sjukledighet, och vid behov ordnas en företagshälsoförhandling. Att ta upp arbetsförmågan underlättas av en modell för tidigt stöd. Uppgifter om en enskild arbetstagares hälsotillstånd är sekretessbelagda; vad arbetsgivaren får veta beskrivs i guiden hälsouppgifter på arbetsplatsen.

Inneluftsgrupp: behövs en sådan i ett litet företag?

Enligt arbetarskyddsförvaltningen har det visat sig vara god praxis att tillsätta en arbetsgrupp för inomhusluften, där det i allmänhet finns representanter för linjeledningen, fastighetsägaren, fastighetsunderhållet, arbetarskyddschefen och -fullmäktig, företagshälsovården och arbetstagarna. Enligt Arbetshälsoinstitutets anvisning om inneluftsgrupper behövs en grupp till exempel när inomhusluften misstänks ha orsakat symtom, orsaken är oklar, situationen har dragit ut på tiden eller reparationerna är omfattande. På mindre arbetsplatser kan till exempel arbetarskyddskommissionen eller en projektgrupp fungera som inneluftsgrupp.

I ett företag med tio personer kan gruppen bestå av grundaren eller den operativt ansvariga, arbetarskyddsfullmäktig eller någon annan representant för personalen, en representant för företagshälsovården samt en företrädare för fastighetens ägare eller disponenten. Kom vid det första mötet överens om ansvar, tidsplan och vem som kommunicerar med teamet.

Enkät om inomhusluften: när och hur?

Enligt arbetarskyddsförvaltningens ordlista utreder man med en enkät om inomhusklimatet förhållandena och symtomen, och med den kan man följa upp hur reparationerna verkar. Enkäten görs för alla som problemet kan gälla, tolkningen kräver specialkunskap och svaren är konfidentiella. Arbetshälsoinstitutet avslutade sin egen tjänst Inomhusluftenkät i juni 2026; enligt dess sida om inomhusluft, hälsa och symtom (på finska) kan lokalanvändarnas iakttagelser och erfarenheter utredas med användarenkäter.

Samla alltså inte in arbetstagarnas symtom med namn på ett eget formulär. Kom överens med företagshälsovården och inneluftsgruppen om en enkät behövs, vem som genomför den och hur resultaten behandlas på en allmän nivå.

Distansarbete på grund av inomhusluftproblem: när är det en lösning?

Distansarbete kan vara ett tillfälligt arbetsarrangemang under utredningarna och reparationerna. I Arbetshälsoinstitutets modell för stöd för arbetsförmågan nämns som arbetsarrangemang till exempel ändrad arbetstid och byte av arbetslokal, men modellen påminner om att byte av lokal ibland också kan vara till nackdel. Distansarbete tar inte bort arbetsgivarens skyldighet att utreda och åtgärda problemet på arbetsplatsen.

Anteckna längden och ett datum för översyn när ni kommer överens om distansarbete. Enligt 5 § gäller arbetarskyddslagen också arbete som utförs hemma, så ergonomin vid hemmaarbetsplatsen hör till arrangemanget. Ansvar och försäkring beskrivs i guiden distansarbete och arbetsgivarens ansvar.

Hur kommunicerar man om problem med inomhusluften till teamet?

Enligt arbetarskyddsförvaltningen förebygger öppen information rykten, och om man informerar för lite kan det uppstå en uppfattning om att arbetsgivaren inte tar symtomen på allvar. God information innebär att man regelbundet berättar vad man vet, vad man inte vet, vad som görs och när, vilka de fortsatta åtgärderna är och hur reparationerna följs upp. Arbetshälsoinstitutets anvisning om kommunikation råder att också berätta dåliga nyheter ärligt och att hålla lokalanvändarna informerade även när ingenting verkar hända.

I ett litet team räcker det ofta med en kort lägesrapport på veckomötet eller i en gemensam kanal. Berätta inte om enskilda arbetstagares symtom eller hälsa.

Vilken roll har arbetarskyddsmyndigheten?

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar arbetsförhållandena på arbetsplatserna också i frågor som gäller inomhusklimatet: vid en inspektion kan man utreda om orsakerna till exponeringen har avlägsnats och hur arbetsgivaren följer upp åtgärdernas verkan. Arbetarskyddsinspektörerna utför inte mätningar av inomhusluften eller byggnadstekniska utredningar; det är arbetsgivarens skyldighet att säkerställa god inomhusluft, och en utredning av en utomstående expert kan användas som hjälp. Som riksomfattande arbetarskyddsmyndighet fungerar Tillstånds- och tillsynsverkets arbetarskyddsavdelning, vars telefonrådgivning på numret 0295 256 808 betjänar både arbetsgivare och arbetstagare; den svenskspråkiga rådgivningens tider anges på sidan.

Checklista: inomhusluft i ett startupföretags hyrda kontor

1. Kontrollera i hyresavtalet till vem anmälningar om inomhusluft och fel görs och vem som ansvarar för underhållet av fastigheten.
2. Berätta vid introduktionen hur man anmäler olägenheter i inomhusluften och till vem.
3. Ta med inomhusluften och ventilationen i riskbedömningen och gå igenom dem vid företagshälsovårdens arbetsplatsbesök.
4. När en anmälan kommer, bekräfta den för den som anmält och meddela hyresvärden skriftligen.
5. Hänvisa dem som berättar om symtom till företagshälsovården och håll hälsouppgifterna åtskilda från arbetsplatsens dokument.
6. Sätt ihop en liten inneluftsgrupp om orsaken inte klarnar vid fastighetsunderhållets besök eller om symtomen sprider sig.
7. Kom överens om tillfälliga arbetsarrangemang, till exempel distansarbete, utifrån företagshälsovårdens bedömning och anteckna ett datum för översyn.
8. Kommunicera regelbundet med teamet och följ upp reparationernas verkan tillsammans med företagshälsovården.

Vanliga frågor