Arbetshälsopsykolog: besök, remiss och konfidentialitet

En arbetshälsopsykolog är en sakkunnig inom företagshälsovården som bedömer arbetsrelaterad psykisk belastning och arbetsförmåga, ger råd och vid behov hänvisar till vård. Hur man hänvisas till psykologen och hur många besök som finns att tillgå avtalas i avtalet om företagshälsovård, och behovet av besök bedöms av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren får inte veta vad som behandlas på mottagningen: klientuppgifterna är permanent sekretessbelagda och får lämnas ut bara med arbetstagarens samtycke eller med stöd av lag.

Guiden är skriven för grundare och operativa chefer i företag med 5–25 personer utan HR-avdelning. Den är inte en vårdanvisning. Helheten kring ork i arbetet finns i guiden ork i arbetet.

Vad gör en arbetshälsopsykolog?

Enligt 3 § i lagen om företagshälsovård 1383/2001 är sakkunniga inom företagshälsovården bland annat personer som har behörighet som psykolog och tillräckliga kunskaper om företagshälsovård. Yrkesutbildade personer inom företagshälsovården är däremot företagsläkare, företagshälsovårdare och enligt FPA:s meddelande från och med 1.1.2022 också företagsfysioterapeuter (på finska). Psykologen arbetar alltså i ett team där också företagsläkaren och företagshälsovårdaren ingår.

I 12 § i lagen räknas företagshälsovårdens uppgifter upp. I psykologens arbete betonas dessa:

• Bedömning av belastning och arbetsförmåga: vad arbetets belastning och arbetsarrangemangen betyder för hälsan samt arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga.
• Rådgivning och handledning: inklusive en utredning som arbetstagaren av grundad anledning begär om sin egen arbetsbelastning.
• Åtgärdsförslag: förslag för att anpassa arbetet till arbetstagarens förutsättningar och för att upprätthålla arbetsförmågan.
• Hänvisning till vård eller rehabilitering: när situationen kräver något annat än besök inom företagshälsovården.

Psykologen kan också arbeta på arbetsgemenskapens nivå. Enligt FPA:s anvisning om anordnande av företagshälsovård kan sakkunniga inom företagshälsovården delta i arbetsplatsutredningen, om de yrkesutbildade personerna bedömer att det är nödvändigt. Psykiska belastningsfaktorer i arbetet beskrivs i guiden psykosocial belastning.

På engelska heter arbetshälsopsykolog occupational psychologist, så som Arbetarskyddscentralens engelskspråkiga sida om sjukvård inom företagshälsovården (på engelska) översätter det. FPA använder ordet företagspsykolog.

Behövs det en remiss till arbetshälsopsykologen?

Enligt FPA kan kostnader för tjänster av sakkunniga inom företagshälsovården ersättas till arbetsgivaren bara när en yrkesutbildad person inom företagshälsovården har bedömt att tjänsterna behövs. Psykologens utredning av hälsotillståndet eller bedömning av behandlingsmöjligheterna, som ersätts som sjukvård, grundar sig enligt FPA på en begäran om konsultation eller en behovsbedömning av en yrkesutbildad person.

Därför föregås besöket hos psykologen vanligen av en bedömning av en läkare, hälsovårdare eller fysioterapeut. Hur hänvisningen fungerar i praktiken avtalas i avtalet om företagshälsovård. I StartHealths Basic-paket grundar sig arbetshälsopsykologens distansmottagning på läkarens bedömning, och Support lägger till psykologens mottagningar på plats i Helsingfors utifrån en bedömning på distans och en hänvisning. Minimum är förebyggande företagshälsovård utan sjukvård; skillnaden förklaras i guiden sjukvård i företagshälsovården. Paketen finns på tjänstesidan. StartHealth erbjuder mottagningar också på svenska.

Hur många besök hos arbetshälsopsykologen får man?

Lagen om företagshälsovård anger inte antalet psykologbesök. Antalet besök beror på två saker: vad som har skrivits in i avtalet om företagshälsovård och vad den yrkesutbildade personen bedömer att situationen kräver. Avtalets uppbyggnad beskrivs i guiden avtal om företagshälsovård.

Besöken inom företagshälsovården är kortvarigt stöd för arbetsförmågan. Om behovet fortsätter längre hänvisar psykologen eller läkaren till fortsatt vård. När avtalet görs lönar det sig att fråga om det finns ett tak för antalet psykologbesök eller kostnaderna och vem som beslutar om ytterligare besök.

Hur går ett besök hos arbetshälsopsykologen till?

Många söker erfarenheter före det första besöket. Innehållet beror på situationen, men utifrån uppgifterna i lagen brukar man vid besöket:

• gå igenom vad som belastar i arbetet eller utanför det och hur det syns i arbetet
• bedöma arbetsförmågan och om arbetet behöver ändras
• komma överens om fortsättningen: ett nytt besök, kontakt med läkaren, ett förslag om arbetsarrangemang eller hänvisning till vård.

Besöket kan ske på mottagningen eller på distans, om serviceproducenten erbjuder det och den yrkesutbildade personen anser att det är lämpligt. FPA ersätter också tjänster inom företagshälsovården som getts på distans. Ett besök garanterar inte ett visst resultat, ett intyg eller en viss längd på frånvaron.

Vad får arbetsgivaren veta och vad kan den be om?

Enligt 4 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården 703/2023 är klientuppgifterna permanent sekretessbelagda och får inte visas eller lämnas ut till utomstående. Arbetsgivaren är utomstående. Från sekretessen får man avvika med klientens samtycke eller om det föreskrivs i lag (6 §).

Enligt 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004 får arbetsgivaren behandla uppgifter om hälsotillståndet bara i avgränsade situationer, till exempel för att betala lön för sjukdomstid eller om arbetstagaren själv vill att arbetsförmågan utreds utifrån dem. Mer om detta finns i guiden hälsouppgifter på arbetsplatsen.

• Arbetsgivaren kan hänvisa arbetstagaren till företagshälsovården enligt modellen för tidigt stöd, be om en bedömning av arbetsbelastningen på arbetsplatsnivå, delta i en företagshälsoförhandling och få sådana uppgifter av företagshälsovården som har betydelse för utvecklingen av arbetstagarnas hälsa och arbetsförhållandena (17 § i lagen om företagshälsovård).
• Arbetsgivaren kan inte kräva att arbetstagaren berättar vad som sades hos psykologen eller få uppgifter från mottagningen utan arbetstagarens samtycke.

När lönar det sig att ta kontakt, och vem betalar?

Enligt 4 § i lagen om företagshälsovård ska arbetsgivaren ordna företagshälsovård på sin bekostnad. FPA ersätter i efterhand arbetsgivaren för en del av de godkända kostnaderna.

Ring nödnumret 112 vid akut nöd. MIELI Kristelefonen ger samtalsstöd på svenska på numret 09 2525 0112 måndagar och onsdagar kl. 16–20 samt tisdagar, torsdagar och fredagar kl. 9–13, och på finska dygnet runt på numret 09 2525 0111. Att känna igen belastningen beskrivs i guiderna arbetsstress och återhämtning från arbetet.

Arbetshälsopsykolog eller psykoterapi: vad är skillnaden?

Besöken hos arbetshälsopsykologen är bedömning, rådgivning och handledning som gäller arbetsförmågan. Psykoterapi är något annat: FPA ersätter inte terapi som ges av psykolog som kostnad för företagshälsovård.

Enligt FPA kan rehabiliterande psykoterapi beviljas den som är 16–67 år och vars arbets- eller studieförmåga är hotad på grund av psykisk ohälsa, när man har fått lämplig vård för den i minst 3 månader och terapin utifrån ett utlåtande av en psykiater bedöms behövas. Företagshälsovården kan vara ett av ställena där vården inleds. Stödet för psykisk hälsa ur arbetsgivarens synvinkel behandlas i guiden psykisk hälsa på arbetsplatsen.

Ersätter FPA besöken hos arbetshälsopsykologen?

FPA ersätter kostnader till arbetsgivaren, inte till arbetstagaren. Enligt FPA ersätts sakkunnigas tjänster bara när en yrkesutbildad person inom företagshälsovården har bedömt att de behövs, och tjänster som ges som sjukvård bara när sjukvården har köpts av samma serviceproducent som den förebyggande företagshälsovården. Ersättningsklasserna och maximibeloppen finns i guiden FPA-ersättning för företagshälsovård.

Vilken behörighet ska en arbetshälsopsykolog ha?

Enligt 14 § i statsrådets förordning 708/2013 har en sakkunnig inom företagshälsovården tillräckliga kunskaper om företagshälsovård, om han eller hon utöver behörigheten som legitimerad psykolog har en utbildning i företagshälsovård som omfattar minst 15 studiepoäng inom två år från det att verksamheten som sakkunnig inleds. Man kan fråga serviceproducenten om behörigheten.

Så använder du arbetshälsopsykologen i ett företag med 5–25 personer

Fiktivt exempel: En utvecklare på ett mjukvaruföretag med 12 anställda berättar för sin chef att hen inte längre återhämtar sig under veckosluten efter en intensiv lanseringsperiod. Chefen diskuterar arbetsmängden och föreslår att hen kontaktar företagshälsovården. Läkaren bedömer situationen på distans och hänvisar till psykologen. Chefen frågar inte vad som sades på mottagningen; hen får veta bara det som arbetstagaren själv vill berätta och kommer överens med arbetstagaren om att skära ned prioriteringarna. Exemplet illustrerar praxis och är ingen kundberättelse.

1. Kontrollera i avtalet om psykologen ingår i tjänsten och på vilka villkor: hänvisning, antal besök och mottagning på distans eller på plats.
2. Berätta för teamet vid introduktionen hur man kontaktar företagshälsovården och att innehållet i besöket är konfidentiellt.
3. Kom i modellen för tidigt stöd överens om när chefen föreslår kontakt med företagshälsovården.
4. När en arbetstagare berättar om belastning, diskutera arbetet: arbetsmängd, prioriteringar och pauser, inte hälsan.
5. Be företagshälsovården om en bedömning, om belastningen gäller hela teamet.
6. Kom överens om arbetsarrangemang med arbetstagaren och vid behov med företagshälsovården, och dokumentera bara de arrangemang som avtalats.
7. Följ upp årligen vid översynen av verksamhetsplanen om tjänsten räcker till.

Frågor under frånvaron beskrivs i guiden utbrändhet och sjukledighet, och helheten kring arbetsförmåga i guiden arbetsförmåga. Den sakkunniga för fysisk belastning är företagsfysioterapeuten.

Vanliga frågor