Utvecklingssamtal: mall, frågor och ork i arbetet
Redaktionell uppdatering 16.11.2026
Redaktion: StartHealth (allmän guide för arbetsgivare, medicinsk granskning pågår)
Ett utvecklingssamtal är ett regelbundet, enskilt och planerat samtal mellan chefen och arbetstagaren om arbetets mål, kompetens, arbetsmängd och ork. Lagen kräver inte utvecklingssamtal: i de centrala arbetslagar som vi har gått igenom finns ingen sådan bestämmelse, men ett kollektivavtal eller företagets egen praxis kan förutsätta dem. Arbetsgivaren ska ändå följa arbetsbelastningen och sträva efter att främja arbetstagarens utveckling, och enligt arbetarskyddsmyndigheten är utvecklingssamtal ett bra sätt att följa arbetsbelastningen i arbetsgemenskapen.
Den här guiden är för dig som är grundare eller teamledare i ett tillväxtföretag med 5–25 personer som inte har någon HR-avdelning. Du får en mall, frågor om arbetsmängd och ork och en anvisning om vad du gör om samtalet väcker oro. En bredare bild av orken i arbetet finns i guiden om ork i arbetet, och orsakerna till belastning beskrivs i guiden arbetsstress.
På den här sidan
Är utvecklingssamtal obligatoriska och vad säger lagen?
Det finns ingen egen lag om utvecklingssamtal. Vi har gått igenom arbetsavtalslagen, arbetarskyddslagen, lagen om företagshälsovård, arbetstidslagen och samarbetslagen, och ingen av dem innehåller en skyldighet att hålla utvecklingssamtal. Kontrollera ändå kollektivavtalet för din bransch och era egna avtal, eftersom de kan innehålla bestämmelser.
Tre lagbestämmelser gör ändå samtalet användbart:
- Utveckling. Enligt 2 kap. 1 § i arbetsavtalslagen ska arbetsgivaren sträva efter att främja arbetstagarens möjligheter att utvecklas enligt sin förmåga för att avancera i yrket.
- Utredning av belastningen. Enligt 10 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren tillräckligt systematiskt utreda och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna och arbetsförhållandena. Det är riskbedömning.
- Åtgärder när en arbetstagare belastas. Om det konstateras att en arbetstagare i sitt arbete belastas på ett sätt som äventyrar hälsan ska arbetsgivaren enligt 25 § i arbetarskyddslagen, efter att ha fått information om saken, vidta åtgärder för att reda ut belastningsfaktorerna och för att undvika eller minska risken.
Enligt arbetarskyddsförvaltningens sida om psykosocial belastning är det chefernas uppgift att följa läget i arbetsgemenskapen, och utvecklingssamtal, personalenkäter och övervakning av säkra arbetsmetoder i det dagliga arbetet är exempel på bra metoder för att följa arbetsbelastningen. Belastningsfaktorerna beskrivs närmare i guiden psykosocial belastning.
Vad är syftet med ett utvecklingssamtal?
Utvecklingssamtalet blickar framåt: vad har vi åstadkommit, vad är nästa mål, vilken kompetens behövs och är arbetsmängden hållbar. Det är ingen lönediskussion, ingen varning och ingen hälsoundersökning. När dessa hålls isär är det lättare för arbetstagaren att tala öppet.
I ett litet företag blandas samtalen lätt ihop, så skilj dem åt:
| Samtal | När | Vilka | Syfte |
|---|---|---|---|
| Utvecklingssamtal | Enligt överenskommelse, till exempel en gång om året och kortare däremellan | Chefen och arbetstagaren | Mål, kompetens, arbetsmängd och ork |
| Samtal om tidigt stöd | När oro för arbetsförmågan väcks eller en överenskommen gräns nås | Chefen och arbetstagaren | Arbetsarrangemang och stöd innan situationen förvärras |
| Företagshälsoförhandling | När arbetsförmågan har nedsatts eller återgången från sjukledighet planeras | Arbetstagaren, chefen och företagshälsovården | Åtgärder som stöder arbetsförmågan och anpassning av arbetet |
| Lönesamtal | Enligt företagets lönepraxis | Chefen och arbetstagaren | Lönen och grunderna för den |
Enligt Arbetshälsoinstitutets sida om stöd för arbetsförmågan kan chefen sammankalla till ett nätverksmöte för att kartlägga åtgärder som stöder arbetsförmågan. Utvecklingssamtalet är alltså ofta det tillfälle då behovet av sådant stöd märks första gången.
Utvecklingssamtal mall: struktur och blankett
Reservera cirka en till en och en halv timme för samtalet, så att det kan föras i lugn och ro utan brådska till nästa möte. Skicka blanketten till arbetstagaren en vecka i förväg så att hen kan förbereda sig. Den här blanketten för utvecklingssamtal fungerar i ett litet team:
- Översikt över föregående period: vad har åstadkommits, vad lyckades och vad blev ogjort.
- Arbetets innehåll och roll: är uppgiften tydlig, och vad önskas av den framöver.
- Arbetsmängd och arbetstider: är mängden lagom, drar dagarna ut och finns det tid för återhämtning.
- Ork och arbetsförhållanden: vad belastar och vad ger kraft, också i distansarbete.
- Kompetens och utveckling: vad vill arbetstagaren lära sig och vad behöver företaget.
- Mål för nästa period: tre eller fyra tydliga mål och hur de mäts.
- Överenskomna åtgärder och uppföljning: vem gör vad, när, och när återkommer ni till saken.
Skriv in överenskomna saker och mål på blanketten, inte bedömningar av arbetstagarens hälsa. Båda får en sammanfattning, och nästa samtal börjar med att den gås igenom.
Frågor i utvecklingssamtalet om arbetsmängd och ork
Bra frågor i ett utvecklingssamtal är öppna och handlar om arbetet, inte om diagnoser. Välj några frågor ur varje grupp:
- Arbetsmängd: Hur har arbetsmängden varit de senaste tre månaderna? Vilka uppgifter tar mest tid utan att vara de viktigaste? Vad kunde vi avstå från eller flytta?
- Arbetstider och återhämtning: Hur ofta arbetar du på kvällar eller veckoslut? Hinner du hålla raster och semester? Reglerna om vilotider finns i guiden raster och vilotider.
- Tydlighet och inflytande: Vet du vad som är viktigast just nu? Kan du påverka hur och när du utför ditt arbete?
- Stöd och samarbete: Får du hjälp när du behöver? Finns det saker i teamet som belastar?
- Ork: Vad i arbetet ger dig energi? Vad tar energi? Vad kunde jag som chef göra annorlunda?
Frågorna besvaras med egna ord, och de kräver inga hälsouppgifter. Om ni vill ha en bild av hela teamet kompletterar en anonym enkät om arbetshälsa de enskilda samtalen.
Vad får man fråga och anteckna om hälsan?
I utvecklingssamtalet talar man om arbetet och om hur belastande det är. Arbetstagaren är inte skyldig att berätta om sin hälsa, och chefen ska inte fråga om diagnoser eller behandlingar.
Enligt 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet får arbetsgivaren behandla uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd bara i begränsade situationer: när uppgifterna har samlats in hos arbetstagaren själv eller med hens skriftliga samtycke hos någon annan och behandlingen behövs till exempel för utbetalning av lön för sjukdomstid, för att utreda om det finns grundad anledning till frånvaro eller om arbetstagaren uttryckligen önskar att arbetsförmågan utreds. Uppgifterna får behandlas bara av utsedda personer, och de har tystnadsplikt.
I praktiken: om arbetstagaren berättar om sin hälsa, anteckna bara det överenskomna arbetsarrangemanget, till exempel "arbetsmängden minskas i två månader", inte orsaken. Mer information finns i guiden hälsouppgifter på arbetsplatsen.
Vad gör du om utvecklingssamtalet väcker oro för orken?
Om arbetstagaren berättar om utmattning eller om du själv märker tecken på för stor belastning, försök inte lösa allt i ett enda samtal. Arbetarskyddsförvaltningen nämner som exempel på varningssignaler bland annat arbetsdagar som hela tiden blir längre, försämrad kvalitet i arbetsprestationen, undvikande av sociala kontakter och ökad sjukfrånvaro.
- Lyssna och tacka för öppenheten. Säg att saken tas på allvar och att arbetet kan ändras.
- Kom genast överens om en konkret förändring. Till exempel att en uppgift flyttas, en paus i jourtjänsten eller en tydlig gräns för kvällsarbete.
- Hänvisa till företagshälsovården. Arbetstagaren kan boka tid hos företagshälsovårdaren, företagsläkaren eller arbetshälsopsykologen, och chefen kan be om en företagshälsoförhandling.
- Använd modellen för tidigt stöd. Kom överens om ett uppföljningssamtal om ett par veckor.
- I en kris behövs hjälp genast. Om arbetstagaren är i akut kris kan hen ringa MIELI rf:s Kristelefon: den svenskspråkiga kristelefonen 09 2525 0112 har öppet vissa tider och den finskspråkiga 09 2525 0111 alla dagar dygnet runt. I en livshotande situation ska man ringa nödnumret 112.
Om arbetstagaren redan är sjukledig ska arbetsgivaren enligt 10 a § i lagen om företagshälsovård anmäla sjukfrånvaron till företagshälsovården senast när frånvaron har fortgått en månad. Tänk också på din egen ork: chefens belastning behandlas i guiden chefens ork.
Vem håller utvecklingssamtalen och hur ofta i ett litet företag?
I ett företag med färre än tio personer håller grundaren eller verkställande direktören i regel samtalen. När de första cheferna kommer till teamet övergår samtalen till dem, och grundaren håller samtal med cheferna. Tillväxtens faser beskrivs i guiden personalens hälsa i ett tillväxtföretag.
Rytmen bör anpassas till företagets egen takt. En fungerande modell är ett mer omfattande samtal per år och korta mellansamtal, till exempel varje kvartal, där man går igenom målen och arbetsmängden. I ett distansteam förs samtalet på video med kamerorna på, och belastningsfaktorerna i distansarbete finns i guiden distansarbete och ork.
Utvecklingssamtalen är en del av ledningen av arbetsförmågan: helhetsbilden från dem, utan uppgifter om enskilda arbetstagare, är värd att gå igenom med företagshälsovården när verksamhetsplanen uppdateras.
Minneslista för utvecklingssamtalet
- Boka tid minst en vecka i förväg och skicka blanketten och frågorna till arbetstagaren.
- Läs sammanfattningen av föregående samtal och de överenskomna åtgärderna.
- Reservera ett lugnt rum eller en videoförbindelse och minst en timme utan avbrott.
- Börja med arbetstagarens synpunkter: låt hen tala först.
- Gå igenom arbetsmängden och orken varje gång, också när allt verkar gå bra.
- Anteckna överenskomna mål och åtgärder, inte hälsouppgifter, och skicka sammanfattningen till båda.
- Återkom till de överenskomna sakerna i mellansamtalet och hänvisa vid behov till företagshälsovården.
StartHealth sköter den lagstadgade företagshälsovården för små företag, och i paketen Basic och Support ingår också en arbetshälsopsykolog på distans. StartHealth erbjuder mottagningar också på svenska. Skillnaderna mellan paketen finns på tjänstesidan.
Vanliga frågor
Är utvecklingssamtal obligatoriska?
Arbetslagstiftningen innehåller ingen allmän skyldighet att hålla utvecklingssamtal. Ett kollektivavtal eller företagets egen praxis kan ändå innehålla bestämmelser. Arbetsgivaren ska i vilket fall som helst följa arbetsbelastningen, och utvecklingssamtalet är ett bra sätt att göra det.
Hur ofta lönar det sig att hålla utvecklingssamtal?
Lagen bestämmer ingen rytm. I ett litet företag fungerar ofta ett mer omfattande samtal per år och korta mellansamtal till exempel varje kvartal, där målen och arbetsmängden stäms av.
Får man fråga om hälsan i ett utvecklingssamtal?
I samtalet kan man fråga om arbetsmängd, arbetstider och ork, men man ska inte fråga om diagnoser eller behandlingar. Arbetsgivaren får behandla hälsouppgifter bara inom ramen för lagen om integritetsskydd i arbetslivet, så anteckna bara överenskomna arbetsarrangemang.
Vad gör jag om en arbetstagare berättar om utmattning i utvecklingssamtalet?
Lyssna, kom genast överens om en konkret förändring i arbetet och hänvisa arbetstagaren till företagshälsovården. Kom överens om ett uppföljningssamtal om ett par veckor och överväg en företagshälsoförhandling. I akut kris har den finskspråkiga Kristelefonen 09 2525 0111 öppet dygnet runt, och vid livsfara ringer man 112.
Vem håller utvecklingssamtalen om företaget inte har några chefer?
I ett litet företag håller grundaren eller verkställande direktören i regel samtalen. När företaget får chefer övergår samtalen till dem, och grundaren håller sina egna samtal med cheferna.
Ska man föra anteckningar om utvecklingssamtalet?
En kort sammanfattning av överenskomna mål och åtgärder är bra att göra och dela med båda. Hälsouppgifter antecknas inte, bara det överenskomna arbetsarrangemanget och nästa uppföljningsdag.
Källor
Källor
Källorna kontrollerades 16.11.2026. Detta är en redaktionell guide; den kliniska granskningen pågår, och texten är inte rådgivning för ett enskilt företag eller en enskild person.
- Finlex: Arbetsavtalslag 55/2001 (2 kap. 1 §)
- Finlex: Arbetarskyddslag 738/2002 (10 och 25 §)
- Finlex: Lag om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004 (5 §)
- Finlex: Lag om företagshälsovård 1383/2001 (10 a §)
- Finlex: Arbetstidslag 872/2019
- Finlex: Samarbetslag 1333/2021
- Arbetarskyddsförvaltningen: Psykosocial belastning
- Arbetshälsoinstitutet: Stöd för arbetsförmågan
- MIELI rf: MIELI Kristelefonen