Enkät om arbetshälsa: mall, frågor och resultat
Redaktionell uppdatering 16.11.2026
Redaktion: StartHealth (allmän guide för arbetsgivare, medicinsk granskning pågår)
Lagen förpliktar inte arbetsgivaren att göra en enkät om arbetshälsa. Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren ändå fortlöpande iaktta tillståndet i arbetsgemenskapen och utreda och bedöma belastningsfaktorerna i arbetet, också de som hänför sig till arbetets innehåll, arbetsarrangemangen och den sociala funktionen i arbetsgemenskapen. En kort enkät är ett sätt att samla in denna information på gruppnivå. En enkät som fungerar i ett litet team tar 10 minuter, frågar om arbetet och inte om hälsan, rapporteras bara på hela företagets nivå och leder till en till tre överenskomna förändringar.
Den här guiden är skriven för grundare och teamledare i företag med 5–25 anställda utan HR-avdelning. Helheten finns i guiden arbetshälsa och orkens delområden i pelarguiden ork i arbetet. Här fokuserar vi på själva enkäten: mall, anonymitet, resultat och fortsatta åtgärder.
På den här sidan
Är en enkät om arbetshälsa obligatorisk? Vad säger lagen
Det finns ingen separat skyldighet att göra en enkät, men enkäten hänger ihop med flera lagstadgade uppgifter. Enligt 10 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren tillräckligt systematiskt utreda och identifiera olägenheter och risker i arbetet och bedöma deras betydelse. Vid bedömningen ska också belastningsfaktorer som hänför sig till arbetets innehåll, arbetsarrangemangen och den sociala funktionen i arbetsgemenskapen beaktas. Detta kallas psykosocial belastning.
Enligt Arbetarskyddsförvaltningens anvisning om identifiering och bedömning av belastningsfaktorer kan arbetsgivaren identifiera belastningsfaktorer till exempel med personalenkäter eller genom att intervjua företrädare för arbetstagarna. Arbetsgivaren behöver inte inhämta varje arbetstagares synpunkter, utan informationen inhämtas på gruppnivå, och arbetstagarna ska delta i identifieringen.
| Bestämmelse | Vad den förutsätter | Enkätens roll |
|---|---|---|
| Arbetarskyddslagen 8 § | Arbetsgivaren ska fortlöpande iaktta arbetsmiljön, tillståndet i arbetsgemenskapen och arbetsmetodernas säkerhet samt de vidtagna åtgärdernas verkan | En upprepad enkät visar förändringen och åtgärdernas verkan |
| Arbetarskyddslagen 10 § | Utredning och bedömning av olägenheter och risker, också belastningsfaktorer som hänför sig till arbetets innehåll, arrangemang och sociala funktion | En informationskälla för riskbedömningen |
| Arbetarskyddslagen 25 § | När det konstateras att en arbetstagare belastas på ett sätt som äventyrar hälsan ska arbetsgivaren vidta åtgärder efter att ha fått kännedom om saken | Enkäten ersätter inte behandlingen av en enskild anmälan |
| Lagen om företagshälsovård 12 § | Företagshälsovården utreder arbetets hälsosamhet med beaktande av bland annat arbetets belastning och arbetsarrangemangen | Resultatet kompletterar arbetsplatsutredningen |
| Lagen om integritetsskydd i arbetslivet 5 § | Arbetsgivaren får behandla uppgifter om hälsotillståndet endast i de situationer som räknas upp i lagen | I enkäten frågar man inte om hälsan |
| Samarbetslagen 2 § | Lagen gäller helt företag som regelbundet har minst 50 anställda och delvis företag med 20–49 anställda | Lagen gäller inte företag med färre än 20 anställda |
Enkäten är alltså inget självändamål utan ett verktyg. Resultatet skrivs in i riskbedömningen, och de överenskomna åtgärderna i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet. Branschens kollektivavtal kan innehålla egna bestämmelser, så kontrollera ert eget avtal.
Enkät om arbetshälsa: frågor och en mall att kopiera
Mallen nedan är en modell som StartHealths redaktion har tagit fram för expertteam med 5–25 personer. Den är inget validerat mätinstrument utan ett underlag för diskussion. Be om svar på skalan 1–5 (1 = helt av annan åsikt, 5 = helt av samma åsikt) och ge alltid alternativet kan inte säga. Det tar cirka 10 minuter att svara.
| Tema | Påstående |
|---|---|
| Mål | Jag vet vad som förväntas av mig under den kommande månaden. |
| Arbetsmängd | En vanlig vecka hinner jag med mitt arbete inom den överenskomna arbetstiden. |
| Prioriteringar | Prioriteringarna är så stabila att jag får saker färdiga. |
| Arbetsredskap | Jag har tillgång till den information och de redskap jag behöver i mitt arbete. |
| Arbetsro | Jag kan utföra arbete som kräver koncentration utan ständiga avbrott. |
| Påverkansmöjligheter | Jag kan påverka tidsschemat för mitt arbete och sättet jag gör det på. |
| Psykologisk trygghet | I teamet vågar man berätta om misstag och bekymmer. |
| Samarbete | Jag får hjälp av kolleger när jag ber om det. |
| Konflikter | Meningsskiljaktigheter behandlas sakligt hos oss. |
| Respons | Jag får respons av min chef eller grundaren som jag har nytta av. |
| Beslutsfattande | Jag får i tid veta om beslut som gäller mitt arbete och motiveringarna till dem. |
| Återhämtning | Jag hinner återhämta mig från arbetsdagen före nästa. |
| Anträffbarhet | Man förväntar sig inte att jag svarar på meddelanden på fritiden, om inte något annat särskilt har avtalats. |
| Helhet | Belastningen i mitt arbete är för närvarande lämplig. |
Lägg till två öppna frågor i slutet: vilken enskild sak skulle underlätta ditt arbete mest under de kommande tre månaderna, och vad lönar det sig för oss att fortsätta med eftersom det fungerar.
Vad som lämnas bort. Fråga inte om symtom, sjukdomar, medicinering eller sömn. 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet avgränsar noggrant när arbetsgivaren får behandla uppgifter om hälsotillståndet, och mer om dem finns i guiden hälsouppgifter på arbetsplatsen. Lämna också bort bakgrundsfrågor som ålder, team och anställningens längd, eftersom de i ett litet företag avslöjar vem som svarat.
Färdiga enkäter. Om du vill ha en forskningsbaserad enkät fungerar Arbetshälsoinstitutets kostnadsfria enkät om arbetets resurser och belastningsfaktorer på webben, och arbetsplatser får använda arbetarskyddsmyndighetens enkät Arbetets psykosociala belastningsfaktorer med angivande av källan. Använd dem enligt anvisningarna på deras egna sidor.
Hur tryggas anonymiteten när det finns få svarande?
I ett litet team räcker det inte att ta bort namnen. Enligt Dataombudsmannens byrå anses anonymiserade uppgifter inte längre vara personuppgifter, men identifieringen måste förhindras på ett oåterkalleligt sätt, och att enbart ta bort namn och andra identifieringsuppgifter innebär inte alltid att uppgifterna blir anonyma. I ett team på sju personer räcker en bakgrundsuppgift eller en igenkännbar skrivstil för att avslöja vem som svarat.
Färdiga verktyg sätter en gräns: i Arbetshälsoinstitutets enkät rapporteras resultat på organisations- eller enhetsnivå bara om det finns minst fem svarande i gruppen som rapporteras, och enskilda svar syns inte för den ansvariga personen på arbetsplatsen. Lagen anger ingen minsta storlek. Tabellen nedan är redaktionens rekommendation, som bygger på denna gräns på fem svarande.
| Teamets storlek | Rekommenderat sätt | Rapportering |
|---|---|---|
| Färre än 5 personer | Ett gemensamt, lett samtal i stället för en enkät | Det överenskomna antecknas, inte personernas synpunkter |
| 5–9 personer | Enkät utan bakgrundsfrågor | Bara hela företagets resultat, öppna svar som teman |
| 10–25 personer | Enkät, undergrupper bara efter övervägande | Undergrupp bara om den har minst fem svarande |
Berätta på förhand vem som ser svaren, var de förvaras och när rådata raderas. Om grundaren själv sköter enkäten med ett vanligt formulärverktyg ska du vara ärlig: enkäten är konfidentiell, inte anonym. De öppna svaren lönar det sig att sammanfatta i teman innan de delas.
Behandling av resultaten från en enkät om arbetshälsa: så blir resultaten åtgärder
Enligt Arbetshälsoinstitutets anvisning för enkäten lönar det sig att före enkäten försäkra sig om att arbetsplatsen har förbundit sig att utveckla verksamheten efter enkäten. Enkätens värde uppstår när resultaten behandlas, inte genom svarsprocenten.
Läs resultaten rätt. I ett litet team döljer medelvärdet skillnader: två ettor och fem femmor är en annan situation än sju treor. Titta därför på fördelningen och antalet svarande. Jämför samma fråga med föregående gång i ert eget företag, inte med nationella siffror. En enskild poäng säger inget om orsaken, så orsaken utreds genom samtal.
Håll ett genomgångsmöte inom två veckor. Visa samma sammanfattning för hela teamet. Fråga tillsammans vad som överraskade i resultaten, vad som förklarar de svagaste resultaten och vilka en till tre saker som åtgärdas först. För varje åtgärd avtalas en ansvarsperson och ett datum. Försök inte ta reda på vem som svarat vad.
Dokumentera och följ upp. De överenskomna åtgärderna skrivs in i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet eller i riskbedömningens åtgärdslista. Nästa gång enkäten görs ser man om samma fråga har förändrats. En regelbundet upprepad enkät visar om utvecklingsarbetet har lyckats. Personliga frågor hör till samtal på tu man hand, till exempel utvecklingssamtalet, inte till genomgången av enkäten.
Vad gör man om resultatet eller ett fritt svar tyder på överbelastning?
Om påståendena om arbetsmängd eller återhämtning får svaga bedömningar ska frågan behandlas som en fråga om arbetsarrangemang: prioriteringar, arbetsro, antalet möten och anträffbarhet. Orsaker till och åtgärder mot belastning i arbetet beskrivs i guiden arbetsstress. Enligt 25 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren efter att ha fått kännedom om saken vidta åtgärder om det konstateras att en arbetstagare belastas på ett sätt som äventyrar hälsan.
Om ett öppet svar tyder på att någon mår dåligt ska du inte försöka ta reda på vem som svarat. Berätta för hela teamet var man får hjälp, och ta upp arbetsbelastningen enligt modellen för tidigt stöd med dem vars situation du redan känner till. Arbetstagaren kan vända sig till företagshälsovården eller till sin egen läkare. I akut nöd ringer man nödnumret 112, och MIELI Kristelefonen ger samtalsstöd på svenska på numret 09 2525 0112 (mån och ons kl. 16–20, tis, tors och fre kl. 9–13) och på finska dygnet runt alla dagar på numret 09 2525 0111.
Hur hjälper företagshälsovården med enkäten?
Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård utreder och bedömer företagshälsovården arbetets hälsosamhet med beaktande av bland annat arbetets belastning och arbetsarrangemangen, lägger fram förslag till åtgärder och gör den utredning som arbetstagaren av grundad anledning begär om sin arbetsbelastning. Enligt Arbetarskyddsförvaltningens anvisning är det ofta företagshälsovården som bedömer den hälsomässiga betydelsen av de psykosociala belastningsfaktorerna, eftersom det förutsätter kunskap om belastningens hälsoeffekter.
I praktiken lönar det sig att ta med enkätens resultat i arbetsplatsutredningen och i den årliga granskningen av verksamhetsplanen. Avtala i verksamhetsplanen för företagshälsovården om företagshälsovården deltar i planeringen av enkäten eller i genomgången av resultaten och vad det kostar. Enkäten kan också jämföras med frånvarosiffrorna; hur de räknas beskrivs i guiden sjukfrånvaroprocent.
StartHealth sköter den lagstadgade företagshälsovården för små företag, och varje kundföretag har en namngiven ansvarig läkare. Besök kan också fås på svenska. Paketens innehåll finns på tjänstesidan och priserna på prissidan.
Minneslista: enkät om arbetshälsa i ett företag med 5–25 anställda
- Bestäm syftet: vilket beslut enkätens resultat påverkar, och skriv in det i följebrevet.
- Välj sätt enligt teamets storlek: samtal, en egen kort enkät eller en färdig enkät.
- Utforma frågorna så att de gäller arbetet, inte hälsan, och ta bort bakgrundsfrågorna.
- Berätta på förhand vem som ser svaren, hur de rapporteras och när rådata raderas.
- Ge två veckors svarstid och påminn en gång.
- Gå igenom resultaten med hela teamet inom två veckor och välj högst tre utvecklingsområden.
- Skriv in åtgärderna, ansvarspersonerna och datumen i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet eller i riskbedömningen.
- Upprepa enkäten med samma frågor efter 6–12 månader eller efter en stor förändring och jämför resultatet med det föregående.
Vanliga frågor
Är en enkät om arbetshälsa obligatorisk?
Nej. Lagen innehåller ingen skyldighet att göra en enkät om arbetshälsa, men enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren iaktta tillståndet i arbetsgemenskapen och bedöma också de psykosociala belastningsfaktorerna. En enkät är ett sätt att samla in den information som behövs för detta på gruppnivå.
Hur många svar behövs för att rapportera en enkät om arbetshälsa?
Lagen anger inget minsta antal. I Arbetshälsoinstitutets enkät rapporteras en grupps resultat bara om gruppen har minst fem svarande. I ett litet företag lönar det sig därför att rapportera resultatet bara på hela företagets nivå.
Får man fråga om arbetstagarens hälsa i en enkät om arbetshälsa?
Frågorna bör avgränsas till arbetet. Lagen om integritetsskydd i arbetslivet avgränsar noggrant när arbetsgivaren får behandla uppgifter om hälsotillståndet, så man frågar inte om symtom, sjukdomar eller medicinering. Frågor som gäller hälsan hör till företagshälsovården.
Vem får se de enskilda svaren i en enkät om arbetshälsa?
Så få som möjligt. I färdiga enkätverktyg syns enskilda svar inte för den ansvariga personen på arbetsplatsen, utan arbetsplatsen ser bara gruppens resultat. Om enkäten görs med ett eget formulärverktyg ska du på förhand berätta vem som ser rådata och när de raderas.
Vad ska man göra med resultaten från en enkät om arbetshälsa?
Resultaten gås igenom med hela teamet, och bland dem väljs en till tre utvecklingsområden som får en ansvarsperson och en tidtabell. Åtgärderna skrivs in i riskbedömningen eller i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet, och effekten kontrolleras nästa gång enkäten görs.
Vad heter enkät om arbetshälsa på finska och engelska?
På finska heter en enkät om arbetshälsa työhyvinvointikysely. På engelska används vanligen benämningen workplace wellbeing survey eller employee wellbeing survey. I ett flerspråkigt team lönar det sig att erbjuda enkäten på alla språk som teamet använder.
Källor
Källor
Källorna kontrollerades 16.11.2026. Detta är en redaktionell guide; den kliniska granskningen pågår, och texten är inte rådgivning för ett enskilt företag eller en enskild person.
- Finlex: Arbetarskyddslagen 738/2002, uppdaterad författning (8, 10 och 25 §)
- Finlex: Lagen om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004, uppdaterad författning (5 §)
- Finlex: Lagen om företagshälsovård 1383/2001, uppdaterad författning (12 §)
- Finlex: Samarbetslagen 1333/2021, uppdaterad författning (2 §)
- Arbetarskyddsförvaltningen: Identifiering och bedömning av psykosocial belastning
- Arbetarskyddsförvaltningen: Enkäten Arbetets psykosociala belastningsfaktorer
- Arbetshälsoinstitutet: Enkäten om arbetets resurser och belastningsfaktorer
- Dataombudsmannens byrå: Pseudonymiserade och anonymiserade uppgifter
- MIELI rf: Kristelefon