Raster och vilotider: arbetstidslagen och teamets regler

    Redaktionell uppdatering 16.11.2026

    Redaktion: StartHealth (allmän guide för arbetsgivare, medicinsk granskning pågår)

    Enligt arbetstidslagen 872/2019 ska en arbetsdag på över sex timmar innehålla en rast på minst en timme, och man kan avtala om att rasten är minst en halv timme. Under de 24 timmar som följer på arbetsskiftets början ska arbetstagaren ges en oavbruten dygnsvila på minst 11 timmar och en gång under sju dagar en veckovila på minst 35 timmar. Arbetstiden inklusive övertid får uppgå till i genomsnitt högst 48 timmar per vecka under fyra månader. Reglerna gäller också flexibelt expertarbete och distansarbete; utanför lagen faller främst undantagen i 2 § i lagen, till exempel ledning av ett företag.

    Guiden är skriven för grundare och teamledare i en startup eller ett tillväxtföretag med 5–25 personer, och den är en del av guiden ork i arbetet. Forskningen om återhämtning och konkreta metoder finns i guiden återhämtning från arbetet; här går vi igenom lagens regler och hur de tillämpas på flexibelt arbete. Kollektivavtal kan avvika från lagen, så kontrollera först om företaget följer ett kollektivavtal.

    På den här sidan

    Arbetstidslagens raster, vilotider och övertid i tabellform

    RegelHuvudregelFlexibilitet och undantagParagraf
    Daglig rastVid oavbrutet arbete över 6 timmar minst 1 timmes rast, då arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsenGenom avtal minst 30 minuter; vid arbetsdag över 10 timmar rätt till en rast på högst 30 minuter efter 8 timmar24 §
    DygnsvilaMinst 11 timmars oavbruten vila under de 24 timmar som följer på skiftets börjanVid flextid och utökad flextid 7 timmar på arbetstagarens initiativ; tillfälligt 7 timmar genom avtal med arbetstagarnas företrädare, om arbetstagaren samtycker25 §
    VeckovilaEn gång under 7 dagar minst 35 timmars oavbruten vila, i mån av möjlighet i samband med söndagenI genomsnitt 35 timmar under 14 dygn, dock minst 24 timmar under varje period på 7 dagar27 och 28 §
    Ordinarie arbetstidHögst 8 timmar per dygn och 40 timmar per veckaI genomsnitt 40 timmar under högst 52 veckor; flextid och utökad flextid5, 12 och 13 §
    ÖvertidArbete på arbetsgivarens initiativ utöver 8 timmar per dygn eller 40 timmar per veckaKräver arbetstagarens samtycke för varje gång eller för en kortare tid åt gången16 och 17 §
    Maximal arbetstidInklusive övertid i genomsnitt högst 48 timmar per vecka under fyra månaderGenom riksomfattande kollektivavtal kan utjämningsperioden vara längre18 §

    Vad säger arbetstidslagen om raster?

    Enligt 24 § i arbetstidslagen 872/2019 (Finlex) ska en arbetstagare vars oavbrutna arbetstid per dygn är längre än sex timmar, och vars närvaro inte är nödvändig för att arbetet ska kunna fortgå, ges en rast på minst en timme då hen får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsdagen. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan utan hinder av kollektivavtal avtala om en kortare rast på minst en halv timme. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har arbetstagaren dessutom rätt till en rast på högst en halv timme efter åtta timmars arbete.

    Enligt arbetarskyddsförvaltningens svar om matrasten räknas rasten inte som arbetstid och ingen lön betalas för den, om arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsen. Om det inte är möjligt att ge matrast med tanke på arbetets kontinuitet betalas lön till exempel för den tid som används för att äta egen matsäck. Om korta kaffepauser föreskrivs inget i arbetstidslagen, men kollektivavtalet kan innehålla bestämmelser om dem.

    Arbetarskyddslagen kompletterar arbetstidslagen. Enligt 31 § i arbetarskyddslagen 738/2002 (Finlex) ska arbete som kräver oavbruten närvaro eller som är oavbrutet belastande ordnas så att det vid behov finns möjlighet till pauser som tillåter att man en kort stund lämnar arbetsstationen. I bildskärmsarbete kan de korta pauserna användas till rörelse; idéer finns i guiden pausgymnastik på arbetsplatsen.

    Vad säger arbetstidslagen om 11 timmars dygnsvila?

    Enligt 25 § i lagen ska arbetstagaren under de 24 timmar som följer på varje arbetsskifts början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförs under beredskapstid. Exempel: om arbetsskiftet börjar klockan 9 ska det före klockan 9 nästa morgon finnas 11 timmars sammanhängande vila, så arbetet ska avslutas senast klockan 22. Om du vet att kvällen blir lång till exempel på grund av en lansering eller ett möte i en annan tidszon, börja dagen motsvarande senare.

    Vid flextid och utökad flextid får dygnsvilan på arbetstagarens initiativ förkortas till sju timmar. Enligt arbetarskyddsförvaltningens sida om vilotid och raster behöver denna förkortning inte ersättas. Dessutom kan arbetsgivaren och förtroendemannen eller, om en sådan inte har valts, arbetarskyddsfullmäktigen, förtroendeombudet eller någon annan företrädare för arbetstagarna avtala om en tillfällig förkortning till sju timmar, om arbetstagaren samtycker och arbetsarrangemangen kräver det. Då ska ersättande vila ges i samband med följande dygnsvila eller senast inom 14 dygn.

    I distansarbete bryts vilotiden lätt utan att man märker det. Om arbetsdagens gränser och spelregler för nåbarhet berättar guiden distansarbete och ork.

    Vad säger arbetstidslagen om veckovila?

    Enligt 27 § i lagen ska arbetstiden ordnas så att arbetstagaren en gång under sju dagar får en oavbruten vilotid på minst 35 timmar, i mån av möjlighet i samband med söndagen. Veckovilan kan också ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under 14 dygn, förutsatt att vilan är minst 24 sammanhängande timmar under varje period på sju dagar.

    Enligt 28 § i lagen får man avvika från veckovilan om arbetsgivaren tillfälligt behöver arbetstagaren för att upprätthålla verksamhetens kontinuitet. Den förlorade vilan ska då ersättas senast inom tre månader genom att den ordinarie arbetstiden förkortas i motsvarande mån, eller med arbetstagarens samtycke som penningersättning. En mässa under veckoslutet är alltså inte enbart en lönefråga.

    Övertid och övertidsgräns: hur mycket får man arbeta?

    Enligt 16 § i lagen förutsätter mertids- och övertidsarbete arbetsgivarens initiativ. Vid allmän arbetstid är dygnsövertid arbete som överstiger åtta timmar per dygn, och veckoövertid arbete som överstiger 40 timmar per vecka utan att vara dygnsövertid. Vid flextid och utökad flextid ska mertids- och övertidsarbete uttryckligen avtalas. Enligt arbetarskyddsförvaltningens sida om mer- och övertidsarbete räknas arbete som arbetstagaren frivilligt och på eget initiativ utför utöver arbetstiden i regel inte som mertids- eller övertidsarbete, men övertid kan också uppstå med arbetsgivarens tysta samtycke.

    Enligt 17 § i lagen förutsätter övertidsarbete att arbetstagaren ger sitt samtycke för varje gång separat eller för en bestämd kortare tid åt gången. Enligt arbetarskyddsförvaltningen grundar sig övertidsarbete alltid på frivillighet, och arbetstagaren kan inte genom arbetsavtal förbinda sig att vid behov arbeta övertid.

    Övertidsgränsen kommer från 18 §: arbetstagarens arbetstid inklusive övertid får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar per vecka under en period på fyra månader. Enligt arbetarskyddsförvaltningens sida om maximal arbetstid gäller gränsen den totala arbetstiden i alla arbetstidsformer, även vid flextid och utökad flextid. I sidans uppföljningsmodell, där arbete utöver den ordinarie arbetstiden uteslutande är övertid, är den högsta tillåtna övertidsmängden under en fyramånadersperiod 138 timmar och på årsnivå kan gränsen anses vara 330 timmar. Genom riksomfattande kollektivavtal kan utjämningsperioden förlängas.

    Enligt 20 § i lagen betalas för de två första timmarna dygnsövertid en lön som höjts med 50 procent och för de följande timmarna med 100 procent, och för veckoövertid en lön som höjts med 50 procent. Att överskrida gränserna får följder: i Högsta domstolens avgörande HD:2021:52, som nämns på arbetarskyddsförvaltningens sida om arbetstid, dömdes företrädare för arbetsgivaren för arbetarskyddsbrott eftersom de hade låtit utföra övertidsarbete som betydligt översteg det maximiantal som arbetstidslagen tillåter.

    Flextid, utökad flextid och förtroendearbetstid i en startup

    I expertarbete vill man ofta låta arbetstagaren bestämma över sin arbetstid. Lagen erbjuder två avtalsmodeller för detta:

    • Flextid (12 §). Arbetstagaren bestämmer inom avtalade gränser när den dagliga arbetstiden förläggs. Flexramen är högst fyra timmar, veckoarbetstiden i genomsnitt högst 40 timmar under en uppföljningsperiod på fyra månader, och när perioden löper ut får överskridningarna vara högst 60 och underskridningarna högst 20 timmar.
    • Utökad flextid (13 §). Minst hälften av arbetstiden är sådan att arbetstagaren självständigt kan bestämma när och var arbetet utförs. Avtalet ska ingås skriftligt, och i det avtalas åtminstone om de dagar till vilka arbetstid får förläggas, förläggningen av veckovilan, eventuell fast arbetstid och arbetstiden efter att avtalet upphört. Veckoarbetstiden får i genomsnitt vara högst 40 timmar under fyra månader. Enligt arbetarskyddsförvaltningens sida om utökad flextid är det huvudsakliga tillämpningsområdet IT-arbete.

    Förtroendearbetstid (på finska luottamustyöaika) är inget begrepp i arbetstidslagen. I vardagligt tal avses ett arrangemang där arbetstiden inte följs upp noggrant. Om arbetet inte hör till undantagen i 2 § i lagen gäller lagen ändå även sådant arbete: vilotiderna och den maximala arbetstiden ska iakttas, och arbetsgivaren ska enligt 32 § anteckna de utförda arbetstimmarna per arbetstagare. Vid utökad flextid lämnar arbetstagaren för varje lönebetalningsperiod en förteckning över timmarna, av vilken veckoarbetstiden och veckovilan framgår. Lagens sätt att ge frihet är alltså flextid eller utökad flextid, inte att avstå från bokföringen. Om arbetstidsfrågor i distansarbete berättar också guiden distansarbete och arbetsgivarens ansvar.

    Vems arbete gäller arbetstidslagen inte?

    Enligt 2 § tillämpas lagen inte på en arbetstagare vars arbetstid inte bestäms på förhand och vars användning av arbetstiden inte övervakas och som därmed själv kan bestämma över sin arbetstid, när det är fråga om till exempel

    • arbete som med hänsyn till uppgifterna och ställningen ska anses som ledning av ett företag eller en självständig del av det, eller en därmed jämförbar självständig uppgift
    • arbete som utförs av en familjemedlem till arbetsgivaren
    • arbete som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens sak att övervaka hur tiden för arbetet ordnas.

    Båda villkoren ska uppfyllas. Enbart en chefstitel eller frihet att välja arbetstimmar räcker inte, om arbetstiden är fastställd på förhand eller övervakas. I avgörandet HD 2002:36, som nämns på arbetarskyddsförvaltningens sida om arbetstid, omfattades arbete som utfördes hemma av lagen, eftersom arbetsgivaren hade bestämt hur arbetstiden skulle ordnas och övervakat hur den följdes.

    En grundare som leder företaget och själv bestämmer över sin arbetstid kan falla utanför lagen, och då är den egna vilan hens eget ansvar. Om det berättar guiden företagarens ork. Om arbetstiden och vilotiderna för personer under 18 år föreskrivs separat; de finns samlade i guiden ung arbetstagare.

    Varför är raster och vilotider en fråga om ork?

    Lagens gränser är en miniminivå, inte ett mål. Enligt Arbetshälsoinstitutets sida om flexibel arbetstid (på finska) suddas gränsen mellan arbete och fritid lätt ut i expertarbete, och det lönar sig att undvika flera arbetsdagar på över 12 timmar i rad och upprepade arbetsveckor på över 55 timmar, även om arbetet känns meningsfullt och viktigt.

    Enligt 25 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren, om det konstateras att en arbetstagare belastas i arbetet på ett sätt som äventyrar hens hälsa, efter att ha fått kännedom om saken vidta åtgärder för att utreda belastningsfaktorerna och för att undvika eller minska riskerna. Långa dagar och avbrutna vilotider hör därför till riskbedömningen och uppföljningen av den psykosociala belastningen. Om långa dagar har pågått i veckor, läs också guiderna arbetsstress och förebygga utbrändhet. Arbetstid och återhämtning är bra att ta upp regelbundet, till exempel i utvecklingssamtalet.

    Teamets arbetstidsregler: en mall att kopiera

    Mallen är ett redaktionellt underlag, inte en myndighetsblankett. Komplettera den med kollektivavtalets bestämmelser, om företaget följer ett sådant.

    1. Arbetstidsform: Vi använder flextid eller utökad flextid, och avtalen har ingåtts skriftligt. Den fasta arbetstiden är till exempel tisdag till torsdag klockan 10–14.
    2. Registrering: Var och en antecknar sina arbetade timmar varje vecka i det verktyg vi kommit överens om.
    3. Rast: En dag på över sex timmar innehåller en rast av avtalad längd som inte förläggs till början eller slutet av dagen. Inga möten bokas under lunchtid.
    4. Dygnsvila: Inom 24 timmar från arbetsdagens början finns minst 11 timmars sammanhängande vila. När vi vet att kvällen blir lång börjar dagen motsvarande senare.
    5. Veckovila: Varje vecka finns minst 35 timmars sammanhängande ledighet. Arbete under veckoslutet avtalas på förhand, och förlorad vila ersätts.
    6. Övertid: Övertid utförs bara på chefens begäran och med arbetstagarens samtycke, och en utsedd person följer upp genomsnittet på 48 timmar.
    7. Nåbarhet: Utanför arbetstid förväntas inga svar på meddelanden. Om jour, det vill säga beredskap, och ersättningen för den avtalas separat (4 §).
    8. Uppföljning: Arbetstider och ork gås igenom varje månad, och företagshälsovården kopplas in om långa dagar upprepas.

    Företagshälsovården kan hjälpa när belastningen redan syns. StartHealths Basic-paket lägger till läkarmottagning på distans och arbetshälsopsykologens distansmottagning på basis av läkarens bedömning till den förebyggande företagshälsovården; paketen finns på tjänstesidan.

    Vanliga frågor

    Räknas matrasten som arbetstid?

    I regel inte. Om arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsen under matrasten räknas rasten inte som arbetstid och ingen lön betalas för den. Om det inte är möjligt att hålla rast med tanke på arbetets kontinuitet och måltiden intas under arbetet, betalas lön för den tiden.

    Kan man avvika från dygnsvilan på 11 timmar?

    Ja, i begränsad omfattning. Vid flextid och utökad flextid kan dygnsvilan på arbetstagarens eget initiativ förkortas till sju timmar. En tillfällig förkortning till sju timmar kan också avtalas med arbetstagarnas företrädare om arbetstagaren samtycker, och då ska ersättande vila ges senast inom 14 dygn.

    Vad är övertidsgränsen per år?

    Arbetstidslagen har ingen separat årlig övertidsgräns. Arbetstiden inklusive övertid får vara i genomsnitt högst 48 timmar per vecka under fyra månader. I arbetarskyddsförvaltningens uppföljningsmodell innebär det högst 138 övertidstimmar under en fyramånadersperiod och cirka 330 timmar på årsnivå.

    Får en arbetstagare arbeta övertid på eget initiativ?

    Övertid förutsätter arbetsgivarens initiativ och arbetstagarens samtycke. Enligt arbetarskyddsförvaltningen räknas extra arbete som arbetstagaren frivilligt utför på eget initiativ i regel inte som övertid, men övertid kan också uppstå med arbetsgivarens tysta samtycke. Därför lönar det sig att följa upp långa dagar och avtala om dem.

    Vad betyder förtroendearbetstid?

    Förtroendearbetstid är inget begrepp i arbetstidslagen, utan en vardaglig benämning på ett arrangemang där arbetstiden inte följs upp noggrant. Om arbetet omfattas av arbetstidslagen ska vilotiderna och den maximala arbetstiden ändå iakttas och arbetstimmarna antecknas. I lagen ger flextid och utökad flextid, som avtalas skriftligt, flexibilitet.

    Måste utökad flextid avtalas skriftligt?

    Ja. Ett avtal om utökad flextid ska ingås skriftligt, och i det avtalas åtminstone om de dagar till vilka arbetstid får förläggas, förläggningen av veckovilan, eventuell fast arbetstid och arbetstiden efter att avtalet upphört. Arbetstagaren lämnar för varje lönebetalningsperiod en förteckning över de arbetade timmarna.

    Källor

    Källor

    Källorna kontrollerades 16.11.2026. Detta är en redaktionell guide; den kliniska granskningen pågår, och texten är inte rådgivning för ett enskilt företag eller en enskild person.