Sjuk under semestern: framflyttning, självrisk och lön

Om en arbetstagare är arbetsoförmögen när semestern börjar flyttas semestern fram på hens begäran. Om sjukdomen börjar under semestern flyttas de dagar av arbetsoförmåga som överstiger sex semesterdagar fram på begäran, och dessa självriskdagar får inte minska rätten till fyra veckors semester. Framflyttningen sker inte automatiskt: arbetstagaren ska utan dröjsmål begära den och på begäran lägga fram en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga (semesterlagen 162/2005, 25 §).

Den här guiden är skriven för grundare och operativa chefer i företag med 5–25 personer utan HR-avdelning. Den beskriver vad lagen kräver, vad företaget själv bestämmer och hur en begäran om framflyttning hanteras. Grunderna för lön under sjukdomstid finns i guiden sjukledighet och lön.

Vad säger lagen om att bli sjuk under semestern?

25 § i semesterlagen 162/2005 skiljer mellan två situationer:

• Arbetsoförmåga när semestern börjar. Om arbetstagaren på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen när semestern eller en del av den börjar, ska semestern på hens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt. Framflyttning kan också begäras om det är känt att arbetstagaren under semestern kommer att få sjukvård under vilken hen är arbetsoförmögen.
• Arbetsoförmågan börjar under semestern. Arbetstagaren har på begäran rätt att få de dagar av arbetsoförmåga under semestern som överstiger sex semesterdagar flyttade fram. Självriskdagarna får inte minska arbetstagarens rätt till fyra veckors semester.

Rätt till framflyttning finns inte om arbetstagaren har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Kollektivavtalet kan innehålla villkor som avviker från semesterlagen, eftersom riksomfattande arbetsgivar- och arbetstagarförbund får avtala annorlunda inom ramen för 30 §, så kontrollera det kollektivavtal som företaget följer.

Sjuk innan semestern: flyttas semestern?

Ja, när arbetstagaren begär det. Enligt Arbetarskyddsförvaltningens anvisning om semesterns tidpunkt har arbetstagaren då rätt att flytta semestern från och med den första sjukdagen, det vill säga det finns inga självriskdagar. Begäran och en tillförlitlig utredning, vanligtvis ett läkarintyg, ska läggas fram utan dröjsmål.

De framflyttade dagarna är inte semester utan sjukfrånvaro. Om sjukdomen varar hela den planerade semestern flyttas hela semestern. Den nya tidpunkten bestäms av arbetsgivaren när arbetstagaren åter är arbetsför.

Sjuk under semestern: vad betyder självrisk och karens?

När sjukdomen börjar under semestern kan de första dagarna av arbetsoförmåga vara självriskdagar: de räknas som semester och flyttas inte. I vardagligt tal kallas de också karens. Enligt Arbetarskyddsförvaltningen gäller självrisken för semester som överstiger fyra veckor, och antalet självriskdagar är högst sex.

• Full semester. När arbetstagaren har tjänat in 30 semesterdagar kan det finnas sex självriskdagar.
• Högst fyra veckors semester. Om arbetstagaren har tjänat in 24 dagar eller mindre finns det inga självriskdagar. Så är det ofta för en nyanställd, eftersom arbetstagaren enligt 5 § i semesterlagen tjänar in två semesterdagar per månad om anställningen fram till kvalifikationsårets slut har varat mindre än ett år.
• Flera semesterperioder. Enligt Företagarna i Finlands anvisning (på finska) kan det finnas högst sex självriskdagar av den semester som tjänats in under varje kvalifikationsår.

Antalet dagar som flyttas motsvarar de arbetsdagar då arbetstagaren normalt skulle ha arbetat. I Arbetarskyddsförvaltningens exempel är en arbetstagare som arbetar måndag till fredag arbetsoförmögen från torsdag till lördag, och två semesterdagar flyttas.

Hur begärs framflyttning och vilken utredning behövs?

Enligt 25 § i semesterlagen ska arbetstagaren utan dröjsmål be arbetsgivaren flytta fram semestern och på arbetsgivarens begäran lägga fram en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga. Enligt Arbetarskyddsförvaltningen lämnas intyget in enligt arbetsplatsens rutiner, och arbetstagaren får inte självmant fortsätta semestern med motsvarande antal dagar.

Enligt Företagarna i Finland kan en begäran som framförs först efter semestern anses vara för sen, och utan tillförlitlig utredning flyttas inga dagar. Om ett intyg från utlandet är oklart kan arbetsgivaren be om en bedömning av företagsläkaren efter hemkomsten.

Lagen föreskriver inte utredningens form. Skriv i företagets anvisning om sjukfrånvaro på egen anmälan räcker när någon insjuknar under semestern eller om det alltid behövs ett intyg. Intygets innehåll beskrivs i guiden sjukintyg. Om sjukvård ingår i avtalet om företagshälsovård kan intyget fås från företagshälsovården; i StartHealths Basic-paket sker läkarens distansmottagning via video, chatt eller telefon. Paketen finns på tjänstesidan.

När tas framflyttade semesterdagar ut?

Enligt 26 § i semesterlagen ska sommarsemester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga ges under semesterperioden och vintersemester före ingången av följande semesterperiod. Om det inte är möjligt ska semestern ges under följande kalenderårs semesterperiod, dock före det kalenderårets slut. Om arbetsoförmågan fortgår så att semestern inte heller kan ges på det sättet ersätts den uteblivna semestern med semesterersättning.

Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för den framflyttade semestern två veckor innan den börjar eller, om det inte är möjligt, senast en vecka innan. Tidpunkten bestäms av arbetsgivaren, men att höra arbetstagarens önskemål underlättar vikariearrangemangen i ett litet team.

Vad betalas: semesterlön, lön för sjukdomstid eller FPA:s dagpenning?

• Självriskdagarna räknas som semester, och för dem betalas semesterlön.
• De framflyttade dagarna är sjukfrånvaro. Enligt Företagarna i Finland är huvudregeln att lön för sjukdomstid betalas för dem enligt kollektivavtalet eller, om sådant saknas, enligt arbetsavtalslagen, och lönehanteringen ändrar deras semesterlön till lön för sjukdomstid. Enligt 2 kap. 11 § i arbetsavtalslagen 55/2001 får arbetstagaren full lön till slutet av den nionde vardagen efter insjuknandedagen, om anställningen har varat minst en månad.
• FPA:s sjukdagpenning. Enligt FPA:s artikel om hur semestern påverkar dagpenningen betalar FPA sjukdagpenning för semestertiden till arbetstagaren, även om hen får lön för semestertid. Dagpenningen betalas först efter självrisktiden, som är insjuknandedagen och de följande 9 vardagarna. En kort förkylning under semestern ger alltså ingen dagpenning.

Enligt FPA:s sida för arbetsgivare kan arbetsgivaren inte få sjukdagpenning för semestertiden, eftersom semesterlön inte är lön för sjukdomstid, och semestern påverkar inte självrisktiden.

Kan man ta ut semester under sjukledigheten?

Ja, om arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om det. Enligt FPA betalas sjukdagpenningen för semestertiden då till arbetstagaren, och efter semestern betalas den åter till arbetsgivaren om arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid. Arbetsgivaren kan inte ensidigt förlägga semestern till sjukdomstiden, eftersom en arbetsoförmögen arbetstagare kan begära framflyttning.

När en arbetstagare återvänder efter en lång sjukledighet kan deltidsarbete vara ett alternativ: läs mer i guiden partiell sjukdagpenning. Semesterplanering ur återhämtningens perspektiv beskrivs i guiden återhämtning från arbetet.

Sjukledighet och semester: situationerna i en tabell

Meddelandemall: begäran om framflyttning av semester

Arbetstagaren kan skicka meddelandet som det är. Arbetsgivaren kan bifoga det till anvisningen om frånvaro.

Hej [namn],

jag insjuknade [datum] och är arbetsoförmögen uppskattningsvis till [datum]. Jag ber enligt 25 § i semesterlagen att [min semester som skulle börja dd.mm. / mina semesterdagar dd.mm.–dd.mm.] flyttas fram i den mån lagen tillåter.

Jag lämnar en utredning över arbetsoförmågan [som läkarintyg / enligt anvisningen] [kanal]. Låt oss komma överens om en ny semestertid när jag är arbetsför igen.

Hälsningar [namn]

Minneslista för arbetsgivaren: när en arbetstagare blir sjuk under semestern

1. Anvisning i förväg. Skriv i frånvaroanvisningen till vem och via vilken kanal insjuknande under semestern meddelas.
2. Kollektivavtal. Kontrollera om det kollektivavtal som företaget följer har egna villkor om framflyttning eller utredning.
3. Utredning. Be om en tillförlitlig utredning enligt arbetsplatsens rutiner, vanligtvis ett läkarintyg.
4. Självriskdagar. Räkna antalet intjänade semesterdagar och tidigare självriskdagar under samma kvalifikationsår.
5. Bekräftelse. Bekräfta skriftligt för arbetstagaren hur många dagar som flyttas.
6. Lönehantering. Meddela de framflyttade dagarna till lönehanteringen så att semesterlönen ändras till lön för sjukdomstid.
7. Ny tidpunkt. Förlägg den framflyttade semestern enligt 26 § och meddela den två veckor, senast en vecka, i förväg.
8. Bokföring. Anteckna framflyttningen i semesterbokföringen.

Övriga lagstadgade uppgifter samlas i guiden arbetsgivarens skyldigheter. När frånvaron beror på ett barns och inte arbetstagarens egen sjukdom, se guiden barnets sjukdom. Kostnaderna för företagshälsovård finns på prissidan.

Vanliga frågor