Rusmedelsprogram på arbetsplatsen: lag, mall och vård

Ett rusmedelsprogram är arbetsplatsens skriftliga överenskommelse om hur rusmedelsskador förebyggs, hur en oro tas upp och hur en arbetstagare hänvisas till vård. Enligt 11 § i lagen om företagshälsovård ska arbetsgivaren ha ett skriftligt rusmedelsprogram om en arbetssökande eller arbetstagare ska genomgå ett narkotikatest. I andra fall kräver lagen inte direkt något program, men enligt Arbetshälsoinstitutet lönar det sig att göra ett, eftersom det på förhand talar om för chefen vad som ska göras när en oro väcks.

Guiden är skriven för grundaren eller teamledaren i ett företag med 5–25 personer utan HR-avdelning. Den är ingen vårdanvisning: bruket av rusmedel bedöms och vården planeras alltid av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Är rusmedelsprogram obligatoriskt?

Enligt lagen är ett rusmedelsprogram obligatoriskt bara i en situation. Enligt 11 § i lagen om företagshälsovård 1383/2001 ska arbetsgivaren ha ett skriftligt rusmedelsprogram om en arbetssökande eller arbetstagare ska genomgå ett narkotikatest. Programmet ska innehålla arbetsplatsens allmänna mål och de förfaranden som ska följas för att förebygga bruk av rusmedel och hänvisa personer med missbruksproblem till vård. Programmet kan ingå i företagshälsovårdens verksamhetsplan.

Innan programmet godkänns ska de arbetsuppgiftsspecifika grunderna för narkotikatester behandlas i samarbete. I ett företag som inte omfattas av samarbetslagen ska arbetsgivaren före beslutet ge arbetstagarna eller deras företrädare tillfälle att bli hörda om de arbetsuppgiftsspecifika grunderna för narkotikatesterna.

Enligt Arbetshälsoinstitutets verktyg för rusmedelsprogram förpliktar lagen inte direkt alla organisationer att upprätta ett rusmedelsprogram. Arbetarskyddslagens skyldighet att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa gäller enligt Arbetshälsoinstitutet också risker som är förknippade med rusmedel, så de hör till arbetsplatsens riskbedömning.

Vad ska ett rusmedelsprogram innehålla?

Enligt Arbetshälsoinstitutet beskriver rusmedelsprogrammet organisationens linje i fråga om alkohol, narkotika, tobaksprodukter och penningspel, hur problem tas upp, hur vårdhänvisningen går till och vem som ansvarar för vad. Programmet gäller alla, också chefer och ledning, och också distansarbete. Tabellen är en mall för ett rusmedelsprogram med avsnitt som passar ett litet expertföretag.

Hur upprättas ett rusmedelsprogram i ett litet företag?

Att upprätta ett rusmedelsprogram kräver ingen tung process. Enligt Arbetshälsoinstitutets artikel i Työpiste (på finska) görs programmet alltid i samarbete mellan ledningen, personalen, arbetarskyddet och företagshälsovården. Verktyget för rusmedelsprogram har en färdig standardmall som kan anpassas.

1. Bestäm om narkotikatester ska användas. Om inte, skriv in det i programmet; om ja, identifiera de uppgifter där lagen tillåter det.
2. Be företagshälsovården om ett utkast eller kommentarer och kom överens om dess roll i vårdhänvisningen.
3. Fyll i avsnitten enligt tabellen och skriv dem på arbetsplatsens eget språk.
4. Behandla utkastet med personalen och anteckna hur hörandet gick till.
5. Godkänn programmet, foga det till verksamhetsplanen och berätta om det i introduktionen.
6. Se över programmet i samband med den årliga översynen av verksamhetsplanen.

Hur går vårdhänvisningen till på arbetsplatsen?

Vårdhänvisning betyder ett överenskommet sätt att hänvisa en arbetstagare till bedömning och vid behov till vård när bruket av rusmedel syns i arbetet. Enligt Arbetshälsoinstitutet är det chefens uppgift att ta upp oron, och det lönar sig att göra det i tid i stället för att skjuta upp det. En modell för vårdhänvisning kan se ut så här:

1. Chefen antecknar iakttagelser om arbetet: frånvaro, förseningar, fel eller förändringar i samarbetet. Chefen gissar inte orsaken och ställer ingen diagnos.
2. Om arbetstagaren är berusad på arbetsplatsen kommer säkerheten först: arbetet avbryts och hemresan ordnas på ett säkert sätt. Saken diskuteras följande arbetsdag.
3. Chefen tar upp oron i enrum, berättar om sina iakttagelser och frågar hur arbetstagaren mår.
4. Arbetstagaren hänvisas till företagshälsovården, som bedömer situationen och vid behov hänvisar till vård. Tiden bokas genast.
5. Arbetstagaren, chefen och företagshälsovården kommer skriftligt överens om arbetsarrangemang och uppföljning under vården, vid behov vid en företagshälsoförhandling.
6. Uppföljningsmötena hålls enligt överenskommelse. Hälsouppgifterna stannar hos företagshälsovården; chefen följer upp arbetet och de överenskomna arrangemangen.
7. Om det överenskomna inte fullföljs gås situationen igenom på nytt. Vårdhänvisningen är ett stöd, men skyldigheterna i anställningsförhållandet gäller också under vården.

Samma sätt att föra samtalet fungerar också i modellen för tidigt stöd, och det lönar sig att tänka på chefens ork, eftersom ett svårt samtal belastar också chefen.

Vilken roll har företagshälsovården?

Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård ingår i företagshälsovården bland annat att utreda och följa arbetstagarnas hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga, att ge information, råd och vägledning samt att ge råd om rehabilitering och hänvisa till vård eller rehabilitering. Företagshälsovården kan alltså bedöma situationen, hänvisa till rätt vårdplats och stödja återgången till arbetet.

Företagshälsovården lämnar inte ut hälsouppgifter till arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke. Enligt dataombudsmannens byrå får företagshälsovården inte ge arbetsgivaren till exempel enskilda testresultat eller uppgifter om diagnoser, om inte arbetstagaren själv vill det. Vad arbetsgivaren får veta och hur uppgifterna förvaras beskrivs i guiden hälsouppgifter på arbetsplatsen.

Lagstadgad företagshälsovård och verksamhetsplanen ingår i alla StartHealths tjänstepaket, och enligt lagen kan rusmedelsprogrammet ingå i verksamhetsplanen. Basic-paketet omfattar dessutom läkarens distansmottagning och arbetshälsopsykologens distansmottagning utifrån läkarens bedömning.

När får arbetsgivaren låta göra ett narkotikatest?

Narkotikatester på arbetsplatsen är noggrant reglerade. Lagen om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004 reglerar dem i 3 kap. (6–12 §). Arbetsgivaren får behandla endast de uppgifter som ingår i intyget om narkotikatest. Av intyget framgår om arbetstagaren har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att hans eller hennes arbets- eller funktionsförmåga har försämrats.

Enligt arbetarskyddsförvaltningen får intyget inte krävas som bilaga till ansökan eller vid intervjun, utan bara av den som valts för uppgiften, och användningen av tester ska avtalas i rusmedelsprogrammet med företagshälsovården. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för intyget (759/2004 10 §). Enligt 19 § i lagen om företagshälsovård ska ett positivt resultat bekräftas i ett kvalitetskontrollerat laboratorium, den testade har alltid rätt att få resultatet skriftligt och intyget ges till den testade själv för att lämnas till arbetsgivaren.

I vanligt kontors- och IT-arbete är tester sällan motiverade: risken som räknas upp i lagen måste gälla just den uppgiften. Undersökningar som behövs på grund av arbetet beskrivs i guiden hälsoundersökning.

Mall för rusmedelsprogram för ett företag med 5–25 personer

Nedan finns en kort mall för rusmedelsprogram som kan kopieras och anpassas. Den är en utgångspunkt för diskussionen med företagshälsovården och personalen, inte ett färdigt juridiskt dokument. Mallen utgår från att företaget inte gör narkotikatester.

RUSMEDELSPROGRAM – [Företag Ab] – godkänt [datum]

Mål
- Vi vill förebygga rusmedelsskador och stödja arbetstagaren i tid.
- Programmet gäller alla, också ledningen, och också distansarbete.

Spelregler
- Man kommer till arbetet och arbetar nykter.
- Vid företagets evenemang finns alltid också alkoholfria alternativ.
- Företaget gör inga narkotikatester. Om detta ändras uppdateras
  programmet och behandlas med personalen innan tester görs.

Att ta upp en oro och vårdhänvisning
- Oron tas upp av närmaste chef, i enrum och utifrån iakttagelser.
- Arbetstagaren hänvisas till företagshälsovården: [tjänsteproducent, kontakt].
- Arrangemang och uppföljning under vården avtalas skriftligt.
- Berusad på arbetsplatsen: arbetet avbryts, hemresan ordnas
  på ett säkert sätt och saken diskuteras följande arbetsdag.

Dataskydd
- Hälsouppgifterna stannar hos företagshälsovården.
- Chefen antecknar bara de överenskomna arbetsarrangemangen.

Ansvar
- Programmets ägare: [namn]. Ses över årligen tillsammans med verksamhetsplanen.
- Hjälp finns också på den egna hälsostationen eller hos den egna läkaren.

Var får arbetstagaren hjälp?

Den främsta kanalen är företagshälsovården, och hjälp finns också på den egna hälsostationen eller hos den egna läkaren. Om situationen är akut eller sinnet tungt har MIELI rf:s Kristelefon jour dygnet runt på finska på numret 09 2525 0111. Den svenskspråkiga linjen 09 2525 0112 är öppen mån och ons kl. 16–20 samt tis, tors och fre kl. 9–13. I en livshotande situation ska du ringa nödnumret 112. Stödet för den psykiska hälsan beskrivs närmare i guiden psykisk hälsa på arbetsplatsen.

Vanliga frågor