Invalidpension: arbetsgivarens roll och anställningen

    Redaktionell uppdatering 16.11.2026

    Redaktion: StartHealth (allmän guide för arbetsgivare, medicinsk granskning pågår)

    Invalidpension är en pension som betalas av arbetspensionsanstalten och vid behov av FPA när en sjukdom försämrar arbetsförmågan i minst ett år: gränsen för delinvalidpension är 40 procent och för full pension 60 procent. Invalidpension på viss tid kallas rehabiliteringsstöd. Arbetstagaren ansöker själv om pensionen och arbetspensionsanstalten beslutar, och pensionen avslutar inte anställningen automatiskt. Ett litet företags ArPL-avgift påverkas inte av pensionen när lönesumman är under gränsen 2 455 500 euro.

    Den här guiden är för dig som är grundare eller teamledare i ett företag med 5–25 personer som inte har någon HR-avdelning. Begreppen kring arbetsförmåga finns i guiden arbetsförmåga, och sätten att återgå innan det blir aktuellt med pension i guiden arbetsprövning efter sjukledighet. Den här sidan berättar vad arbetsgivaren behöver veta när pension kommer på tal.

    På den här sidan

    Vad betyder invalidpension, delinvalidpension och rehabiliteringsstöd?

    Enligt 35 § i lagen om pension för arbetstagare (ArPL) uppstår rätt till invalidpension när arbetsförmågan bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada med minst två femtedelar utan avbrott i minst ett år. Full pension beviljas när arbetsförmågan är nedsatt med minst tre femtedelar, annars är pensionen delinvalidpension. Enligt 38 § i lagen är delinvalidpensionen hälften av den fulla pensionen.

    Enligt 44 § i lagen beviljas pensionen tills vidare eller som rehabiliteringsstöd för viss tid. När rehabiliteringsstöd beviljas ska pensionsanstalten försäkra sig om att en vård- eller rehabiliteringsplan har gjorts upp för arbetstagaren.

    FörmånNedsättning av arbetsförmåganLängdVad det betyder för arbetsgivaren
    Full invalidpensionMinst 60 %Tills vidareArbetstagaren arbetar i regel inte; om anställningens fortsättning avtalar man separat
    DelinvalidpensionMinst 40 %Tills vidareDeltidsarbete avtalas med arbetsgivaren
    RehabiliteringsstödMinst 60 %På viss tidAnställningen fortsätter i regel, och målet är återgång till arbetet
    Partiellt rehabiliteringsstödMinst 40 %På viss tidDeltidsarbete och planering av återgången

    Enligt Arbetspension.fi:s sida om invalidpension kan pensionen betalas som arbetspension, folkpension eller båda. FPA kan betala invalidpension (i folkpensionslagen kallad sjukpension) som folkpension om arbetspensionen blir liten, men delinvalidpension betalas inte som folkpension. Rehabiliteringsstöd är inte samma sak som FPA:s rehabiliteringspenning, som betalas under rehabilitering; om den berättar guiden rehabilitering för den som arbetar.

    När blir invalidpension aktuell?

    I regel först efter en lång sjukledighet. Enligt FPA:s sida om rehabiliteringsstöd och sjukpension betalas sjukdagpenning i regel för högst 300 vardagar, det vill säga cirka ett år, och rehabiliteringsstöd eller pension kan i regel beviljas först därefter. Längs vägen finns fasta kontrollpunkter som FPA:s arbetsgivarsida om arbetsförmåga och rehabilitering räknar upp:

    SkedeVad händerVem
    30 frånvarodagarArbetsgivaren anmäler sjukfrånvaron till företagshälsovårdenArbetsgivaren
    60 dagpenningsdagarFPA utreder rehabiliteringsbehovet och skickar ett brev om rehabiliteringsalternativenFPA
    90 dagpenningsdagarEtt utlåtande från företagshälsovården om återstående arbetsförmåga och möjligheterna att fortsätta arbeta lämnas till FPAFöretagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren
    150 dagpenningsdagarFPA informerar om möjligheten till rehabilitering eller uppmanar att ansöka om pension; ansökan lönar sig nuArbetstagaren
    300 dagpenningsdagarMaximitiden för sjukdagpenning har nåttsFPA

    Enligt Arbetspension.fi lönar det sig att ansöka om pension vid 150 dagar så att ansökan hinner behandlas innan rätten till dagpenning upphör. Enligt 41 § i ArPL börjar full pension tidigast vid ingången av månaden efter att sjukdagpenningens primärtid har gått ut. Enligt 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen omfattar primärtiden sjukdagpenningens 150 första dagar och de fem fulla kalendermånader som följer. Enligt 43 § betalas pensionen inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än de sex månader som föregick ansökningsmånaden.

    Rehabilitering går före pension. Enligt 36 § i lagen ska pensionsanstalten före beslutet utreda om arbetstagaren har rätt till arbetspensionsrehabilitering. Grundreglerna för lönebetalning och sjukdagpenning finns i guiden sjukledighet och lön.

    Vem ansöker och vem beslutar om invalidpension?

    Arbetstagaren ansöker och arbetspensionsanstalten beslutar. Enligt Arbetspension.fi görs ansökan elektroniskt eller på blankett 7002r, och med samma ansökan kan man söka pension både från arbetspensionssystemet och från FPA. Som bilaga behövs läkarutlåtande B, som till exempel en företagsläkare som känner till arbetet och arbetsförhållandena kan skriva.

    Beslutet fattas av arbetstagarens egen arbetspensionsanstalt. Enligt Arbetspension.fi är det den anstalt som försäkrat det nuvarande eller senaste arbetet, och den räknar ut pensionen från alla anställningar och betalar den. FPA beslutar om folkpensionen. Arbetsgivaren ansöker inte om pension och deltar inte i beslutet.

    Om delinvalidpension kan man enligt 39 § i lagen få ett förhandsbeslut utan föregående sjukledighet. Förhandsbeslutet binder pensionsanstalten om pensionen söks inom nio månader eller inom en längre tid som arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om.

    Arbetsgivarens utlåtande: vad berättar arbetsgivaren för pensionsanstalten?

    Något separat utlåtande behöver arbetsgivaren inte göra på eget initiativ. Enligt 195 § i ArPL är arbetsgivaren ändå skyldig att ge pensionsanstalten uppgifter om arbetstagarens arbete och arbetsförhållanden om de behövs för att avgöra ett pensions- eller rehabiliteringsärende. När uppgifter begärs får arbetsgivaren bara få veta de sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för att specificera begäran.

    Ett bra svar är sakligt och handlar om arbetet, inte om hälsan: uppgifterna och deras krav, arbetstiden, prövade arrangemang såsom anpassning av arbetet, deltidsarbete eller arbetsprövning, och vilket annat arbete som skulle finnas i företaget.

    I andra riktningen går informationen i begränsad omfattning. Enligt 194 § i lagen har arbetsgivaren rätt att för personaladministrationen och kontrollen av försäkringsavgiften få uppgift av pensionsanstalten om beviljad pension och dess form samt pensionens begynnelse- och slutdatum. Diagnosen hör inte till dessa uppgifter. Gränserna för behandling av hälsouppgifter finns i guiden hälsouppgifter på arbetsplatsen.

    Upphör anställningen när arbetstagaren får invalidpension?

    Inte automatiskt. Arbetsavtalslagen har ingen bestämmelse om att anställningen skulle upphöra när arbetstagaren beviljas invalidpension eller rehabiliteringsstöd.

    • Rehabiliteringsstöd. Anställningen fortsätter i regel, och arbetstagaren är frånvarande från arbetet. Skyldigheten att betala lön under sjukdomstid i 2 kap. 11 § i arbetsavtalslagen gäller bara början av sjukdomen, så under pensionen kommer utkomsten från pensionen om inte annat har avtalats i kollektivavtalet eller arbetsavtalet.
    • Pension som beviljats tills vidare. Arbetstagaren kan säga upp sig med vanlig uppsägningstid, eller parterna kan avtala om att avsluta anställningen.
    • Uppsägning från arbetsgivarens sida. Sjukdom är en uppsägningsgrund bara om arbetsförmågan har minskat väsentligt och långvarigt, och före beslutet ska annat arbete utredas. Förutsättningarna finns i guiden uppsägning på grund av sjukdom.

    Om hur företagshälsovårdens tjänster upphör när anställningen tar slut berättar guiden företagshälsovård efter uppsägning.

    Invalidpension och arbete: deltidsarbete och återgång

    Delinvalidpension är ett sätt att fortsätta arbeta. Enligt Arbetspension.fi ska den som går i pension avtala om deltidsarbete med arbetsgivaren, och inkomsterna ska minska med minst 40 procent från den tidigare stabiliserade medelinkomsten. Arrangemanget är en avtalsfråga: arbetstid, uppgifter och anträffbarhet skrivs ner på samma sätt som vid deltidsarbete med partiell sjukdagpenning.

    Man får arbeta under pensionen inom inkomstgränsen. Enligt 47 § i lagen finns ingen rätt till full pension när arbetsinkomsterna är mer än 40 procent av den stabiliserade medelinkomsten före arbetsoförmågan, och ingen rätt till delinvalidpension när de är mer än 60 procent. Enligt Arbetspension.fi får man alltid förtjäna 990,90 euro i månaden. Pensionen kan avbrytas för en arbetsperiod i minst tre månader och högst två år.

    Återgången stöds också i lagen. Enligt 49 § i lagen kan pensionen, när rehabiliteringsstödet upphör eller pensionen dras in, fortsätta som rehabiliteringsstöd motsvarande delinvalidpension även för kortare tid än ett år för att stödja återgången till arbetet.

    Reglerna håller på att ändras. Enligt Arbetspension.fi:s nyhet lämnade regeringen 16.4.2026 en proposition om en flexibel modell som skulle ersätta de nuvarande tidsbegränsade bestämmelserna som gäller till slutet av 2027. Avsikten är att lagen ska träda i kraft vid ingången av 2028.

    Vad kostar invalidpension arbetsgivaren?

    Pensionen betalas av arbetspensionsanstalten, inte av arbetsgivaren. Kostnaden finansieras med ArPL-avgifter: enligt Pensionsskyddscentralen är ArPL-avgiftens invalidpensionsdel i genomsnitt 0,8 procent av lönerna år 2026. Den beror bland annat på arbetstagarnas ålder, lönerna och de invalidpensioner som beviljats arbetsgivarens arbetstagare jämfört med genomsnittet.

    Arbetsgivarens självrisk, det vill säga avgiftsklassen, gäller ändå bara större arbetsgivare. Enligt Arbetspension.fi:s sida om arbetspensionsavgifter betalar en avtalsarbetsgivare vars lönesumma för de försäkrade arbetstagarna år 2024 är mindre än 2 455 500 euro i regel en fast försäkringsavgift enligt en procentsats, som år 2026 är 24,85 procent med arbetstagarens andel inräknad. Först när gränsen överskrids påverkas avgiften av invalidpensionsavgiften enligt avgiftsklassen.

    Exempel: i ett företag med 25 personer skulle gränsen överskridas först om medellönen var över 98 220 euro om året. I ett typiskt företag med 5–25 personer höjer en enskild pension alltså inte företagets ArPL-avgift. De verkliga kostnaderna uppstår någon annanstans: vikariearrangemang, rekrytering och omfördelning av arbetet. Helheten av arbetsgivaravgifter finns i guiden arbetsgivarens lönebikostnader.

    Arbetsgivarens minneslista när invalidpension kommer på tal

    1. Ta upp arbetsförmågan i tid och håll kontakt under frånvaron, till exempel enligt modellen för tidigt stöd.
    2. Anmäl frånvaro som är längre än en månad till företagshälsovården och avtala om en företagshälsoförhandling senast vid 90 dagpenningsdagar.
    3. Utred med företagshälsovården före pensionen anpassning av arbetet, partiell sjukdagpenning och rehabilitering.
    4. Svara sakligt på pensionsanstaltens begäran om uppgifter om arbetet och prövade arrangemang, inte om hälsan.
    5. Avtala skriftligt om deltidsarbetet vid delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd: arbetstid, uppgifter och uppföljning.
    6. När rehabiliteringsstöd har beviljats, kom överens om kontakten och om hur återgången planeras innan stödet upphör.
    7. Om pensionen beviljas tills vidare, diskutera öppet anställningens fortsättning och kontrollera förutsättningarna för uppsägning innan du fattar beslut.

    I början av en lång frånvaro kan arbetsgivaren få sjukdagpenning från FPA mot den lön den har betalat, och om det berättar guiden sjukdagpenning till arbetsgivaren. Årliga siffror om invalidpensioner finns på sidan statistik.

    StartHealth sköter den lagstadgade företagshälsovården för små företag, och enligt lagen om företagshälsovård ingår också uppföljning av arbetsförmågan och hänvisning till rehabilitering. Innehållet i paketen finns på tjänstesidan.

    Vanliga frågor

    Upphör anställningen när arbetstagaren går i invalidpension?

    Inte automatiskt, eftersom arbetsavtalslagen inte har någon bestämmelse som avslutar anställningen när pension beviljas. Under rehabiliteringsstöd fortsätter anställningen i regel. Vid pension som beviljats tills vidare kan arbetstagaren säga upp sig eller parterna avtala om att den upphör, och för arbetsgivarens uppsägning krävs en grund som anges i lagen.

    Höjer en arbetstagares invalidpension ett litet företags ArPL-avgift?

    I regel inte. Enligt Arbetspension.fi betalar en avtalsarbetsgivare vars lönesumma år 2024 är under 2 455 500 euro i regel en fast ArPL-avgift, som år 2026 är sammanlagt 24,85 procent. Invalidpensionsavgiften enligt avgiftsklassen gäller först arbetsgivare som överskrider gränsen.

    Vem beslutar om invalidpension?

    Om arbetspensionen beslutar arbetstagarens egen arbetspensionsanstalt, det vill säga den anstalt som försäkrat det nuvarande eller senaste arbetet, och om folkpensionen beslutar FPA. Arbetstagaren ansöker själv om pension, och som bilaga behövs läkarutlåtande B. Arbetsgivaren ansöker inte om pension och deltar inte i beslutet.

    Berättar pensionsanstalten för arbetsgivaren om arbetstagarens invalidpension?

    Arbetsgivaren har enligt lagen om pension för arbetstagare rätt att för personaladministrationen och kontrollen av försäkringsavgiften få uppgift om beviljad pension, dess form samt begynnelse- och slutdatum. Diagnos eller andra hälsouppgifter ingår inte.

    Får man arbeta med invalidpension?

    Ja, inom inkomstgränsen. Vid full pension får arbetsinkomsterna vara högst 40 procent och vid delinvalidpension högst 60 procent av den tidigare stabiliserade medelinkomsten, och 990,90 euro i månaden får man alltid förtjäna. Det lönar sig att på förhand komma överens om inkomsterna med den egna arbetspensionsanstalten.

    Vad är skillnaden mellan rehabiliteringsstöd och rehabiliteringspenning?

    Rehabiliteringsstöd är invalidpension på viss tid, och målet är att arbetsförmågan ska återställas med hjälp av vård och rehabilitering. Rehabiliteringspenning betalas för den tid man deltar i rehabilitering, och enligt FPA kan man inte få båda samtidigt.

    Källor

    Källor

    Källorna kontrollerades 16.11.2026. Detta är en redaktionell guide; den kliniska granskningen pågår, och texten är inte rådgivning för ett enskilt företag eller en enskild person.