Rehabilitering i arbetslivet: FPA, ArPL och arbetsgivaren
Redaktionell uppdatering 16.11.2026
Redaktion: StartHealth (allmän guide för arbetsgivare, medicinsk granskning pågår)
Rehabilitering för en arbetstagare som arbetar ordnas från tre håll: företagshälsovården hänvisar till rehabilitering och kan ordna tidig rehabilitering, såsom arbetsprövning, arbetspensionsanstalten ordnar yrkesinriktad rehabilitering när det under de närmaste åren finns en sannolik risk för invalidpension, och FPA ordnar bland annat Kiila-rehabilitering, rehabiliteringskurser och rehabiliterande psykoterapi. Arbetstagaren ansöker i regel själv om rehabilitering; ett undantag är Kiila-kursen som arbetsgivaren ansöker om. FPA:s rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren betalar lön under rehabiliteringen.
Den här guiden är för dig som är grundare eller teamledare i ett företag med 5–25 personer som inte har någon HR-avdelning. Arbetsprövningens tre vägar beskrivs närmare i guiden arbetsprövning efter sjukledighet, och skillnaden mellan köpt coachning och lagstadgad rehabilitering i guiden coachning för arbetsförmåga. Den här sidan samlar vägarna, pengarna och arbetsgivarens uppgifter.
På den här sidan
Vem ordnar rehabilitering för den som arbetar?
FPA:s rehabiliteringsalternativ för arbetsgivare och Arbetspension.fi:s sida om rehabilitering fördelar ansvaret så här:
| Rehabilitering | Vem ordnar och ansöker | För vem | Utkomst under rehabiliteringen |
|---|---|---|---|
| Företagshälsovårdens arbetsprövning eller konditionshöjande rehabilitering | Företagshälsovården och arbetsgivaren | Arbetstagare med problem med arbets- eller förvärvsförmågan som konstaterats inom företagshälsovården | FPA:s rehabiliteringspenning till arbetsgivaren när arbetsgivaren betalar lön |
| Arbetspensionsrehabilitering | Arbetspensionsanstalten; arbetstagaren ansöker själv | Den som är i arbetslivet och under de närmaste åren har en sannolik risk för invalidpension | Arbetspensionsanstaltens rehabiliteringspenning |
| Kiila-rehabilitering | FPA; arbetsgivaren ansöker om kursen, arbetstagaren om platsen | Arbetstagare eller företagare vars arbetsförmåga äventyras av svårigheter att orka och belastning | FPA:s rehabiliteringspenning |
| Rehabiliteringskurser (rehabilitering enligt prövning) | FPA; arbetstagaren ansöker själv | Sjukdom eller skada försämrar arbetsförmågan eller funktionen i vardagen | FPA:s rehabiliteringspenning när villkoren uppfylls |
| Rehabiliterande psykoterapi | FPA; arbetstagaren ansöker själv | 16–67-åring vars arbetsförmåga är hotad på grund av en psykisk störning | FPA ersätter terapin; rehabiliteringspenning betalas inte för rehabilitering under 4 timmar |
| FPA:s övriga yrkesinriktade rehabilitering | FPA; arbetstagaren ansöker själv | Särskilt unga och arbetslösa med liten arbetserfarenhet | FPA:s rehabiliteringspenning |
FPA betalar inte rehabiliteringspenning för rehabilitering som ordnas av ett arbetspensions- eller försäkringsbolag, eftersom de har egna förmåner.
Vad innehåller FPA:s rehabilitering för personer i arbetslivet?
För den som arbetar är FPA:s viktigaste tjänst Kiila-rehabilitering. Den är yrkesinriktad rehabilitering från FPA, och målet är att stödja att man fortsätter i det egna arbetet. Rehabiliteringen omfattar en inledande kartläggning och ett möte på arbetsplatsen, 1–5 coachningsträffar, 10–13 rehabiliteringsdagar i grupp och ett avslutande samtal. Den pågår i regel 1–1,5 år och är avgiftsfri.
Enligt FPA:s Kiila-anvisning för arbetsgivare kan arbetsgivaren ansöka om en Kiila-kurs för sina anställda i FPA:s e-tjänst när som helst under året, och i kursen deltar 5–8 personer. För ett litet företag är en egen kurs ofta för stor, så arbetstagaren kan också söka till Kiila-individuell rehabilitering, där serviceproducenten samlar en grupp från olika arbetsplatser. Arbetstagaren behöver för ansökan blanketten KU 101r, läkarutlåtande B eller BC och blanketten KU 200r, som fylls i tillsammans med chefen. I rehabiliteringen deltar också chefen och en representant för företagshälsovården.
Andra FPA-vägar för personer i arbetsför ålder:
- Rehabilitering enligt prövning. I regel rehabiliterings- och anpassningskurser i grupp för olika sjukdomar. För ansökan behövs läkarutlåtande B eller BC, och genomförandet beror på det anslag som riksdagen beviljar varje år.
- Rehabiliterande psykoterapi. Enligt FPA förutsätts att arbets- eller studieförmågan är hotad på grund av en psykisk störning, att ändamålsenlig vård har pågått i minst 3 månader och att ett utlåtande av en psykiater stöder terapin. Terapi kan fås i högst 3 år och för högst 80 besök per år. Om företagshälsovårdens roll berättar guiden arbetshälsopsykolog.
Yrkesinriktad rehabilitering: FPA eller arbetspensionsanstalten?
Yrkesinriktad rehabilitering ordnas både av FPA och av arbetspensionsanstalterna, och vem som ordnar den avgörs av arbetshistorien. Enligt FPA:s sida om yrkesinriktad rehabilitering ordnar FPA yrkesinriktad rehabilitering särskilt för unga och arbetslösa med liten arbetserfarenhet, och arbetspensionsanstalten när personen är med i arbetslivet eller kopplingen till arbetslivet inte är permanent bruten.
Enligt Arbetspension.fi har man rätt till arbetspensionsrehabilitering när följande uppfylls:
- du har inte uppnått din lägsta pensionsålder
- en sjukdom eller skada medför under de närmaste åren en sannolik risk för invalidpension, och risken kan skjutas upp eller förebyggas med rehabilitering
- arbetsinkomsterna under de fem senaste kalenderåren är sammanlagt minst 43 028,38 euro (enligt nivån år 2026).
Arbetstagaren ansöker själv om arbetspensionsrehabilitering hos sin egen arbetspensionsanstalt med läkarutlåtande B. Företagshälsovården kan inte fylla i ansökan för honom eller henne. Ett positivt förhandsbeslut gäller i 9 månader, och under den tiden görs en rehabiliteringsplan upp. Enligt 28 § i lagen om pension för arbetstagare är rehabiliteringspenningen den kalkylerade invalidpensionen förhöjd med 33 procent. Om rehabiliteringen inte hjälper och arbetsoförmågan blir långvarig är nästa steg invalidpension.
Rehabiliteringspenning: till vem betalas den och hur mycket?
FPA:s rehabiliteringspenning tryggar utkomsten under rehabiliteringen. Enligt FPA:s sida om rehabiliteringspenning kan den fås av en 18–67-åring som har beviljats rehabilitering av FPA, företagshälsovården eller välfärdsområdet, när rehabiliteringen hindrar arbete och pågår minst 4 timmar per dag inklusive resor.
Enligt FPA:s anvisning för arbetsgivare går pengarna till den som bär inkomstbortfallet:
- Arbetsgivaren betalar lön. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren.
- Rehabiliteringen är oavlönad. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetstagaren. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att betala lön under rehabiliteringen, men lönebetalning kan ha avtalats i kollektivavtalet eller arbetsavtalet.
- En del av dagen i rehabilitering. Partiell rehabiliteringspenning kan fås när den dagliga arbetstiden har förkortats med minst 40 procent på grund av rehabiliteringen. Den är hälften av den fulla rehabiliteringspenningen.
Beloppet beror på årsinkomsten. Minimibeloppet är 31,99 euro per vardag, och i FPA:s exempel är rehabiliteringspenningen 1 779,25 euro i månaden vid en årsinkomst på 40 000 euro. Självrisktiden är till exempel vid Kiila-rehabilitering och företagshälsovårdens arbetsprövning 1 dag, och någon självrisk finns inte om arbetstagaren har fått sjukdagpenning fram till att rehabiliteringen börjar.
Arbetsgivaren ansöker om rehabiliteringspenning inom 6 månader från att rehabiliteringen började i FPA:s dagpennings- och ersättningstjänst för arbetsgivare eller med blanketten Y17r. Om rehabiliteringen ordnas av någon annan än FPA behövs som bilaga ett meddelande KU 114r som fylls i av den som ordnar rehabiliteringen; vid rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård fyller företagshälsovården i det. Om arbetstagaren deltar i rehabilitering under betald semester, ledighet för övertidsarbete eller sparad ledighet betalas rehabiliteringspenning inte till arbetsgivaren. Rekreations- och semesterverksamhet och tyky-verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan berättigar inte alls till rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning är något annat än FPA-ersättningen som söks för företagshälsovårdens kostnader.
Vilken roll har arbetsgivaren och företagshälsovården i rehabiliteringen?
Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård hör till företagshälsovården uppföljning och främjande av hur en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga klarar sig i arbetet, rådgivning om rehabilitering och hänvisning till vård eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering. Enligt Arbetshälsoinstitutet (på finska) har företagshälsovården ett samordningsansvar för stödet för arbetsförmågan oberoende av var vården och rehabiliteringen genomförs.
Arbetsgivarens uppgifter är praktiska:
- Anmälan. Enligt 10 a § i lagen om företagshälsovård ska arbetsgivaren anmäla sjukfrånvaro till företagshälsovården senast när frånvaron har pågått en månad.
- Möjliggörande. Avtala om ledighet och lönebetalning för rehabiliteringsdagarna innan rehabiliteringen börjar.
- Konditionshöjande rehabilitering. Konditionshöjande rehabilitering är tidig rehabilitering som planeras av arbetsgivaren och företagshälsovården. FPA kan betala rehabiliteringspenning till arbetsgivaren för den tiden när arbetsgivaren deltar i kostnaderna och betalar lön, men FPA ersätter inte själva kostnaderna för rehabiliteringen.
- Ändringar i arbetet. I Kiila-rehabilitering ansvarar arbetsgivaren för att de ändringar som avtalats genomförs på arbetsplatsen.
- Integritet. FPA berättar inte för arbetsgivaren om rehabiliteringsbeslutet eller dess innehåll, eftersom de är uppgifter som gäller hälsotillståndet. Chefen talar om arbetet och arrangemangen, inte om diagnoser; mer om detta i guiden hälsouppgifter på arbetsplatsen.
Om återgången och arbetsarrangemangen avtalar man tillsammans i en företagshälsoförhandling. Helheten kring arbetsförmåga finns i guiden arbetsförmåga.
Rehabilitering som stöd för orken i arbetet
Rehabilitering är inte det första verktyget när orken sviktar. Arbetsplatsens egna medel, såsom att begränsa arbetsmängden, pauser och chefens stöd, har samlats i pelarguiden ork i arbetet. Kiila-rehabilitering är avsedd för en situation där arbetsplatsens och företagshälsovårdens åtgärder inte har räckt och belastningen väsentligt äventyrar arbetsförmågan utöver sjukdom eller skada. Man kan söka till Kiila redan när en sjukdom bedöms försämra arbetsförmågan under de närmaste åren.
Om arbetstagaren redan är sjukledig på grund av utmattning finns stegen för återgången i guiden utbrändhet och sjukledighet. Kiila-rehabilitering är enligt FPA avsedd också för företagare; om grundarens egen ork berättar guiden företagarens ork.
Arbetsgivarens minneslista för rehabilitering
- Ta upp en förändring i hur arbetet löper i tid enligt modellen för tidigt stöd, innan frånvaron blir långvarig.
- Be företagshälsovården bedöma arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet och berätta vilken väg som passar.
- Berätta för arbetstagaren om alternativen, men låt honom eller henne själv ansöka; ett undantag är Kiila-kursen som arbetsgivaren ansöker om.
- Avtala skriftligt om ledighet, lönebetalning och anträffbarhet för rehabiliteringsdagarna.
- Om du betalar lön, ansök om rehabiliteringspenning inom 6 månader från rehabiliteringens början och be om meddelandet KU 114r när företagshälsovården ordnar rehabiliteringen.
- Genomför de ändringar i arbetet som avtalats i rehabiliteringen och utse en kontaktperson till företagshälsovården.
- Bedöm läget efter rehabiliteringen: återgång, deltidsarbete eller nästa steg tillsammans med företagshälsovården.
StartHealth sköter den lagstadgade företagshälsovården för små företag, och enligt lagen om företagshälsovård ingår också hänvisning till rehabilitering. Innehållet i paketen finns på tjänstesidan.
Vanliga frågor
Vem ansöker om FPA:s rehabilitering för en arbetstagare?
Arbetstagaren ansöker i regel själv om FPA:s rehabilitering, och för ansökan behövs ett läkarutlåtande. Ett undantag är Kiila-kursen, som arbetsgivaren kan ansöka om för sina anställda i FPA:s e-tjänst, varefter arbetstagarna söker en plats på kursen. Arbetsgivaren kan berätta om alternativen och fylla i den yrkesinriktade utredningen för Kiila-ansökan tillsammans med arbetstagaren.
Betalas FPA:s rehabiliteringspenning till arbetsgivaren?
Ja, om arbetsgivaren betalar lön under rehabiliteringen och rehabiliteringen hindrar arbete i minst 4 timmar inklusive resor. Om rehabiliteringen är oavlönad betalas rehabiliteringspenningen till arbetstagaren. Arbetsgivaren ansöker om pengarna inom 6 månader från att rehabiliteringen började.
Vad är skillnaden mellan FPA:s och arbetspensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering?
Arbetspensionsanstalten ordnar yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetslivet när risken för invalidpension är sannolik under de närmaste åren och arbetsinkomsterna under fem år överskrider gränsen. FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering särskilt för unga och arbetslösa med liten arbetserfarenhet.
Vad är Kiila-rehabilitering och för vem passar den?
Kiila-rehabilitering är avgiftsfri yrkesinriktad rehabilitering från FPA för en arbetstagare eller företagare vars arbetsförmåga äventyras av svårigheter att orka och belastning utöver sjukdom. Den pågår i regel 1–1,5 år och omfattar coachningsträffar och gruppdagar, och i den deltar också chefen och företagshälsovården.
Berättar FPA för arbetsgivaren vilken rehabilitering arbetstagaren deltar i?
Nej. Enligt FPA är rehabiliteringsbeslutet och dess innehåll uppgifter som gäller arbetstagarens hälsotillstånd, så FPA berättar dem inte för arbetsgivaren. Arbetsgivaren avtalar med arbetstagaren om frånvaron och arbetsarrangemangen.
Betalar FPA rehabiliteringspenning för tyky-verksamhet?
Nej. Enligt FPA är tyky-verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan samt semester- och rekreationsverksamhet inte rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning kan fås för rehabilitering som beviljats av FPA, företagshälsovården eller välfärdsområdet.
Källor
Källor
Källorna kontrollerades 16.11.2026. Detta är en redaktionell guide; den kliniska granskningen pågår, och texten är inte rådgivning för ett enskilt företag eller en enskild person.
- Finlex: Lag om företagshälsovård 1383/2001, uppdaterad författning (10 a och 12 §)
- Finlex: Lag om pension för arbetstagare 395/2006, uppdaterad författning (25–28 §)
- FPA: Rehabiliteringsalternativ, arbetsgivare
- FPA: Rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning, arbetsgivare
- FPA: Kiila-kurser för arbetstagare, arbetsgivare
- FPA: Kiila-rehabilitering för personer i arbetslivet
- FPA: Rehabiliteringspenning
- FPA: Yrkesinriktad rehabilitering
- FPA: Rehabilitering enligt prövning
- FPA: Rehabiliterande psykoterapi
- Arbetspension.fi: Rehabilitering kan vara vägen tillbaka
- Arbetshälsoinstitutet: Stöd för återgång i arbete (på finska)