Yrkessjukdom: definition, anmälan och arbetsgivarens roll

    Redaktionell uppdatering 16.11.2026

    Redaktion: StartHealth (allmän guide för arbetsgivare, medicinsk granskning pågår)

    En yrkessjukdom är enligt 26 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015 en sjukdom som sannolikt huvudsakligen har orsakats av att arbetstagaren exponerats för en fysikalisk, kemisk eller biologisk agens i arbetet. När en läkare med fog misstänker en yrkessjukdom ska hen anmäla det till arbetarskyddsmyndigheten, och arbetsgivaren ska anmäla yrkessjukdomen till sitt försäkringsbolag utan dröjsmål och senast tio vardagar efter att ha fått kännedom om saken. Det är försäkringsbolaget som beslutar om ersättningen, inte arbetsgivaren eller arbetarskyddsmyndigheten.

    Den här guiden är för dig som är grundare eller operativt ansvarig i ett företag med 5–25 personer som utför kontors-, IT- eller expertarbete. Agenserna bakom de vanligaste yrkessjukdomarna, som kraftigt buller, asbest eller kemikalier, förekommer sällan i sådant arbete, men en misstanke kan uppstå till exempel på grund av inomhusluften, och då har arbetsgivaren egna uppgifter. Plötsliga skador beskrivs i guiden olycksfall i arbetet, och den obligatoriska försäkringen i guiden arbetsgivarens lagstadgade försäkringar. Om diagnoser och vård beslutar alltid en läkare.

    På den här sidan

    Vad är en yrkessjukdom enligt lagen?

    I dag regleras yrkessjukdomar i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015, som ersatte den tidigare yrkessjukdomslagen i början av 2016. Definitionen i lagen har tre villkor:

    • Agensen är fysikalisk, kemisk eller biologisk. Till exempel buller, vibrationer, damm, kemikalier och mikrober är sådana faktorer.
    • Exponeringen har skett i arbetet. När arbetet utförs hemma krävs det att exponeringen beror på arbetsuppgifterna (26 §).
    • Orsakssambandet är sannolikt och huvudsakligt. För att en sjukdom ska diagnostiseras som yrkessjukdom krävs en medicinsk undersökning där det finns tillräckligt med information om arbetsförhållandena och exponeringen.

    Förteckningen över yrkessjukdomar. I statsrådets förordning om förteckningen över yrkessjukdomar 769/2015, som har utfärdats med stöd av 27 § i lagen, räknas fysikaliska, kemiska och biologiska faktorer och typiska sjukdomar som hör ihop med dem upp. En sjukdom i förteckningen ersätts som yrkessjukdom när det påvisas att arbetstagaren har exponerats för faktorn i en sådan omfattning att den huvudsakligen har kunnat orsaka sjukdomen och sjukdomen uppenbart inte har någon annan orsak. Enligt arbetarskyddsförvaltningens sida om yrkessjukdomar kan en sjukdom ersättas som yrkessjukdom även om den inte nämns i förordningen, om orsakssambandet med den faktor man exponerats för kan bevisas med tillräckligt stor sannolikhet.

    Specialbestämmelser. Tendinit i fingrarna, handlederna och underarmarna och epikondylit i överarmen ersätts som yrkessjukdom om arbetstagaren innan symtomen uppträdde utförde för överarmen påfrestande ofta upprepade arbetsrörelser som är ensidiga eller ovana för arbetstagaren (28 §). Karpaltunnelsyndrom har en egen paragraf (29 §), och också en väsentlig försämring av en annan sjukdom kan ersättas om den orsakas av samma agens i arbetet (30 §).

    Psykisk belastning är ingen yrkessjukdom. Enligt Olycksfallsförsäkringscentralens sida om yrkessjukdomar kan sjukdomar som orsakats av en psykisk faktor inte ersättas som yrkessjukdom. Frågor om utbrändhet finns i guiden utbrändhet och sjukledighet.

    Yrkessjukdom, arbetsrelaterad sjukdom eller olycksfall i arbetet: vad är skillnaden?

    Enligt Arbetshälsoinstitutets sida om yrkessjukdomar omfattar arbetsrelaterade sjukdomar yrkessjukdomar och partiellt arbetsrelaterade sjukdomar, där arbetet påverkar uppkomsten men inte är den huvudsakliga orsaken. Alla arbetsrelaterade sjukdomar är alltså inte yrkessjukdomar som ska ersättas.

    BegreppVad det betyderErsätts det ur arbetsgivarens försäkring?Källa
    YrkessjukdomEn sjukdom vars sannolika huvudsakliga orsak är en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetetJa, när försäkringsbolaget konstaterar en yrkessjukdomLag 459/2015, 26–29 §
    Sjukdom som försämras i arbetetVäsentlig försämring av en annan sjukdom, orsakad av samma agens i arbetetJa, för tiden för den väsentliga försämringenLag 459/2015, 30 §
    Arbetsrelaterad sjukdomEn sjukdom vars uppkomst arbetet har påverkat, men arbetet är inte nödvändigtvis den huvudsakliga orsakenBara om den uppfyller villkoren för yrkessjukdomArbetshälsoinstitutet; Olycksfallsförsäkringscentralen
    Olycksfall i arbetetEn plötslig och oförutsedd händelse i arbetet som beror på en yttre faktorJa, enligt sina egna villkorLag 459/2015, 17 och 20 §
    Sträckning i samband med arbetsrörelsePlötslig smärta i en muskel eller sena vid en enskild påfrestande arbetsrörelseJa, för högst sex veckorLag 459/2015, 33 §

    Vem gör anmälan om yrkessjukdom och till vem?

    Vid en misstänkt yrkessjukdom görs två olika anmälningar. Läkarens anmälan om yrkessjukdom går till arbetarskyddsmyndigheten, som övervakar arbetsförhållandena. Arbetsgivarens anmälan går till försäkringsbolaget, som avgör ersättningarna. Båda anmälningarna är lagstadgade.

    Vem anmälerTill vemNärKälla
    ArbetstagarenTill arbetsgivaren eller dennes företrädareGenast när det är möjligt med hänsyn till förhållandenaLag 459/2015, 110 §
    LäkarenTill arbetarskyddsmyndigheten, dvs. Tillstånds- och tillsynsverkets arbetarskyddsavdelningUtan dröjsmål när läkaren med fog misstänker en yrkessjukdom; sekretessen hindrar inte anmälanLag 44/2006, 46 a §
    ArbetsgivarenTill det försäkringsbolag där arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen gälldeUtan dröjsmål och senast tio vardagar efter att arbetsgivaren fick kännedomLag 459/2015, 111 och 113 §
    Arbetstagaren eller hälso- och sjukvårdenTill försäkringsanstalten, om arbetsgivaren inte har gjort någon anmälanErsättningsärendet ska väckas inom fem år från den dag då en läkare första gången bedömde att sjukdomen beror på arbetetLag 459/2015, 112 och 116 §

    Läkarens anmälan. Av anmälan framgår bland annat den insjuknades och arbetsgivarens uppgifter, exponeringens art och längd samt uppgifter om sjukdomen. Arbetarskyddsmyndigheten lämnar uppgifterna till Arbetshälsoinstitutet för registret över arbetsrelaterade sjukdomar (46 a §). Enligt arbetarskyddsförvaltningens anvisning om anmälan om yrkessjukdom (på finska) ska anmälan sparas i Kanta-tjänsterna från och med 1.10.2026, och myndigheten bedömer om det finns anledning att utreda förhållandena på arbetsplatsen till exempel genom en arbetarskyddsinspektion. Samma anvisning betonar att arbetarskyddsmyndigheten inte tar ställning till diagnostiseringen av en yrkessjukdom eller till ersättningar.

    Arbetsgivarens anmälan till försäkringsbolaget. Förhållandet mellan en misstänkt yrkessjukdom och försäkringsbolaget är enkelt: ersättningsärendet blir anhängigt när försäkringsbolaget får arbetsgivarens anmälan (112 §). Olycksfallsförsäkringscentralen har en separat blankett för anmälan om yrkessjukdom. Om ärendet har blivit anhängigt på annat sätt ber försäkringsbolaget arbetsgivaren att lämna in anmälan utan dröjsmål. Försäkringsbolaget ska börja utreda ärendet senast sju vardagar efter att det blev anhängigt (119 §).

    Vad ersätts vid en yrkessjukdom och vem betalar?

    En yrkessjukdom ersätts av det försäkringsbolag där arbetsgivarens försäkring gällde den dag yrkessjukdomen debuterade. Enligt 31 § i lagen är debutdagen den dag då arbetstagaren första gången uppsökte läkare för att undersökas för en sjukdom som senare diagnostiserades som yrkessjukdom. Om hen inte längre har samma arbete bestäms ersättningsskyldigheten utifrån det arbete där exponeringen huvudsakligen skedde (32 §).

    • Undersökningar. Kostnaderna för behövliga läkarbesök och för undersökningar som läkaren utför eller ordinerar ersätts även om sjukdomen inte visar sig vara ersättningsgill (38 §).
    • Ersättning för yrkessjukdom. Enligt Arbetshälsoinstitutets guide om socialskydd vid misstanke om yrkessjukdom (på finska) ersätts bland annat sjukvård, läkemedel, resekostnader, inkomstbortfall, yrkesinriktad rehabilitering och menersättning för bestående men.
    • Dagpenning och lön. Dagpenning betalas om arbetsoförmågan varar minst tre dagar i följd, skadedagen undantagen (56 §). Om arbetsgivaren har betalat lön för samma tid betalas ersättningen till arbetsgivaren, högst till ett belopp som motsvarar den betalda lönen (139 §).
    • Arbetsgivaren är inte part. I ersättningsärendet är arbetstagaren part, inte arbetsgivaren (117 §).

    Att försäkringen saknas tar inte bort arbetstagarens ersättning: när arbetet är oförsäkrat görs anmälan till Olycksfallsförsäkringscentralen (113 §). Gränserna för den obligatoriska försäkringen finns i guiden arbetsgivarens lagstadgade försäkringar.

    Kan man få en yrkessjukdom i kontorsarbete?

    Ja, om villkoren i lagen uppfylls, men de vanligaste yrkessjukdomarna uppstår i andra arbeten. Enligt Olycksfallsförsäkringscentralens statistik över yrkessjukdomar (på finska) registrerades år 2022 i Finland 3 856 yrkessjukdomar eller misstänkta yrkessjukdomar i registret över arbetsrelaterade sjukdomar, och av dem var 2 576 bekräftade yrkessjukdomar. Den vanligaste var covid-19-infektion, som konstaterades mest inom social- och hälso- och sjukvården. I övrigt är bullerskador, luftvägsallergier, hudsjukdomar, asbestsjukdomar och belastningsskador i övre extremiteterna vanligast.

    I kontorsarbete väcks frågan oftast i tre situationer:

    • Inomhusluft. Fuktskademikrober är en biologisk faktor, men orsakssambandet måste påvisas genom undersökning. I Högsta domstolens avgörande HD:2019:43 ansågs arbetstagarens astma sannolikt inte huvudsakligen ha orsakats av fuktskademikrober på arbetsplatsen. Arbetsgivarens åtgärder finns samlade i guiden inomhusluftproblem på arbetsplatsen.
    • Belastning på övre extremiteterna. Lagen nämner inte bildskärmsarbete. Enligt 28 § är det avgörande om arbetsrörelserna har varit påfrestande för överarmen, ofta upprepade och ensidiga eller ovana för arbetstagaren, och det bedömer försäkringsbolaget utifrån en medicinsk utredning. Det förebyggande arbetet hör till ergonomin.
    • Smittsamma sjukdomar. En biologisk agens kan vara orsak till en yrkessjukdom när smittan hänger ihop med arbetet. Enligt statistiken konstaterades covid-19-fallen år 2022 mest inom social- och hälso- och sjukvården.

    Vad gör arbetsgivaren när en arbetstagare misstänks ha en yrkessjukdom?

    1. Hänvisa arbetstagaren till företagshälsovården, som bedömer arbetets betydelse för hälsan och vid behov remitterar till fortsatta undersökningar.
    2. Gör en anmälan till försäkringsbolaget senast tio vardagar efter att du fick kännedom om misstanken, och ge arbetstagaren försäkringsbolagets uppgifter.
    3. Ge företagshälsovården och försäkringsbolaget uppgifter om arbetet, arbetsförhållandena och exponeringarna; 15 § i lagen om företagshälsovård förpliktar arbetsgivaren att också informera om yrkessjukdomar.
    4. Behandla hälsouppgifter bara i den mån det behövs för att ordna arbetet; gränserna finns i guiden hälsouppgifter på arbetsplatsen.
    5. Ordna arbetet så att arbetstagaren inte exponeras för den faktor som orsakar sjukdomen, och använd företagshälsovårdens sakkunskap.
    6. Uppdatera riskbedömningen: enligt 10 § i arbetarskyddslagen ska bedömningen beakta yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar som förekommit.
    7. Var beredd på att arbetarskyddsmyndigheten frågar om arbetsförhållandena utifrån läkarens anmälan, och håll dokumenten tillgängliga.
    8. Kom överens om fortsatt arbete i en företagshälsoförhandling, och utred vid behov möjligheterna till rehabilitering.

    Enligt arbetarskyddsförvaltningen ska arbetsgivaren beakta den riskfaktor som orsakade sjukdomen med tanke på alla arbetstagare: faktorn ska undanröjas eller risken minskas till en så låg nivå som möjligt, och effekten av åtgärderna ska följas upp.

    Vilken roll har företagshälsovården vid en misstänkt yrkessjukdom?

    Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård hör det till företagshälsovården att utreda, bedöma och följa upp arbetsrelaterade hälsorisker och men samt att lägga fram förslag för att förbättra arbetets hälsosamhet. I praktiken känner företagshälsovården arbetsplatsen genom arbetsplatsutredningen, och det är just den kunskapen läkaren behöver för att bedöma om ett symtom kan hänga ihop med arbetet. Enligt Arbetshälsoinstitutet görs undersökningen av yrkessjukdomar i de flesta fall inom den specialiserade sjukvården, vid arbetsmedicinska polikliniker eller vid Arbetshälsoinstitutet.

    StartHealth sköter lagstadgad företagshälsovård för små företag. Innehållet i paketen finns på tjänstesidan, och priserna finns på prissidan.

    Vanliga frågor

    Vad betyder yrkessjukdom i lagen?

    Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är en yrkessjukdom en sjukdom som sannolikt huvudsakligen har orsakats av exponering för en fysikalisk, kemisk eller biologisk agens i arbetet. Diagnosen kräver en medicinsk undersökning där det finns uppgifter om arbetsförhållandena och exponeringen.

    Vem gör anmälan om yrkessjukdom till arbetarskyddsmyndigheten?

    Anmälan görs av den läkare som med fog misstänker en yrkessjukdom eller någon annan arbetsrelaterad sjukdom. Anmälan görs utan dröjsmål till Tillstånds- och tillsynsverkets arbetarskyddsavdelning, och sekretessen hindrar den inte. Arbetsgivaren anmäler samma sak separat till försäkringsbolaget.

    Inom vilken tid ska arbetsgivaren anmäla en yrkessjukdom till försäkringsbolaget?

    Utan dröjsmål och senast tio vardagar efter att arbetsgivaren fick kännedom om saken. Anmälan görs till det försäkringsbolag där arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen gällde.

    Vem betalar undersökningarna vid misstänkt yrkessjukdom?

    Kostnaderna för behövliga läkarbesök och de undersökningar som läkaren ordinerar för att utreda en misstänkt yrkessjukdom ersätts av arbetsgivarens försäkringsbolag. De ersätts även om sjukdomen inte visar sig vara en yrkessjukdom.

    Är en arbetsrelaterad sjukdom samma sak som en yrkessjukdom?

    Nej. Arbetsrelaterad sjukdom är ett bredare begrepp som också omfattar sjukdomar där arbetet påverkar uppkomsten men inte är den huvudsakliga orsaken. Ur försäkringen ersätts bara en sjukdom som uppfyller villkoren för yrkessjukdom.

    Kan man söka ersättning för en yrkessjukdom flera år senare?

    Ersättningsärendet ska väckas inom fem år från den dag då en läkare första gången bedömde att sjukdomen beror på arbetet. Ärendet kan tas upp även senare om dröjsmålet inte beror på arbetstagaren och det vore oskäligt att inte pröva det.

    Källor

    Källor

    Källorna kontrollerades 16.11.2026. Detta är en redaktionell guide; den kliniska granskningen pågår, och texten är inte rådgivning för ett enskilt företag eller en enskild person.